Screenshot 2017-12-01 10.40.33

2019 > 02

torsdag, kl 08:30, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Solen skiner och jag är på väg ut på PW och lunchdate. 
Bra dagar, bra vecka. Glad Cathrine som börjar gå långt nu inför vårens och sommarens pilgrimsvandringar. 
Ska du följa med med mig på en vandring? Det finns platser kvar.


Jag funderar just nu mycket på om det är så att man ibland inte ser skogen för alla träd.
Låt mig förklara.
För två år sedan, drygt nu, så startade jag en ny metod som jag idag kallar för "8/800".  Den är inspirerad av Dr Michael Mosleys idéer kring kost och hälsa och det faktum att man kan påverka såväl blodsocker, blodtryck och blodfetter beroende på hur och vad man äter. På köpet går man ned i vikt, men det är egentligen bara bonus. 
Jag har nu jobbat med metoden i två år och ser de mest häpnadväckande resultat. Framför allt när det gäller hälsan, och det är ju faktiskt det viktigaste. Alla deltagare droppar i värden och mår så otroligt mycket bättre, ser så himla mycket piggare och friskare ut. Och går ned massor i vikt. 
Och viktigast av allt, behåller den lägre vikten. 
Själv droppade jag 12 kg och har numera slutat med blodtrycksänkande mediciner efter 15 år..
Galet bra, med andra ord. 

Idag jobbar jag väldigt mycket tillsammans med läkare och är ansluten till flera läkarmottagningar och tar emot deras remitterade patienter och coachar dem tillbaka till hälsa och sund livsstil. Det fungerar jättebra, och alla är glada. inte minst läkarna. 
Och jag. underbart att se att man kan göra skillnad. och nytta. 

Det jag funderar på är bara det faktum att metoden inte "nått ut" mer på två år. Det gör mig funderarsam på vad jag gör för fel. 
Metoden är nog det bästa jag jobbat med någonsin, och ALLA klienter/patienter mår såå bra. 
Varför lyfter det då inte? 

Så började jag igår fundera ett varv till. 
Det är kanske precis det den gör, lyfter alltså. Fast inte på det viset jag hade trott (eller kanske önskat).
Det faktum att det jag gör idag är i tätt samarbete med läkare och skolmedicin (om än med en funktionsmedicinsk inriktning) är kanske precis det "lyft" jag önskar mig. 
Men har inte riktigt sett det på det viset tidigare. 
Ibland ser man inte skogen för alla träd. 
Ibland blir inte som man har tänkt sig. Ibland blir det faktiskt mycket bättre. 

Vill du läsa mer om min metod, klicka här. 

Nu  ska jag ut i solen! 
Ha en bra torsdag.
Cathrine







 

onsdag, kl 08:24, med kaffe på lilla brickan i sängen..
fel datum ovanför, började skriva i måndags..


Vilken glädje och välsignelse att få vakna till soljus! 
Man blir lycklig bara att titta ut genom fönstret när man vaknar och ser ljus!!
Tänk på att ljuset är serotoninhöjande och vi mår bra i huvudet när vi får ljus i ögonen. Så börja inte med solglasögon riktigt ännu!


Senaste dagarna har jag funderat kring det där med vänskap. Inget litet eller enkelt område precis.

Jag har haft dåligt samvete för att jag kanske inte alltid varit den bästa kompisen, kanske inte hållit gammal vänskap vid liv som jag borde gjort.
Det är ju liksom finare att ha ett ton kompisar sedan skoltiden. Det har jag inte. Sådant har gnagt i mig.
Det har funnit perioder när jag kommit tillbaka till Sverige efter lång tid utomlands och då skrivit listor på vilka jag faktiskt vill ha i mitt liv och vilka som ger energi.
Och vilka som tar energi. 
Också funderat på vem jag var tidigare och om det reflekterade på de vänner jag hade då. 
Herregud, det har funnit perioder i mitt liv då jag inte ens velat vara vän med mig själv. Jag fattar dem som inte heller ville vara vän med mig. Det gör jag verkligen.

Vi hade en uppgift i kvällskursen, eller rättare sagt, mina kursdeltagare hade en hemläxa i form av att fundera kring vilka de gjort glada denna vecka och vilka som gjord dem glada och saker att vara tacksamma för.
Jag började berätta om vad som glädjer mig extra mycket just nu, och det är vänskap.
Den vänskap jag känner när min kompis Fredrik kramar om mig och berättar hur glad han är att ha mig som vän, och hur roligt det är att få säga detsamma tillbaka. 
Den vänskapen jag gläds åt när en nära väninna skickar ett sms och tackar för ett möte jag ordnat för hennes räkning. 

Jag tror vi berättar för sällan för våra riktiga vänner att vi älskar dem. 

Sådant får mitt hjärta att sprudla lite extra just nu och det är dessa tankar som snurrar i huvudet.

Jag är glad över den person jag är idag och det jag gått igenom som förhoppningsvis gjort mig till en mildare, godare, snällare och mer ödmjuk version av mig. Jag vill tro det i alla fall. 
Jag tänker att, om jag kan gilla mig själv och gillar att spendera tid med mig själv så kanske det finns andra som också gillar det. 
Ungefär så tänker jag. 

Vänskap är kärlek. 
Eller kanske tvärtom. 
Bra, hursomhelst. 



 




 
IMG_0936 IMG_0936

fredag, i sängen, kl 06:43, med kaffet på lilla brickan.

Fredag är ju som vi vet ingen bra bloggdag, vi läser flest bloggar i början på veckan. Vet faktiskt inte varför det är så, men..
Anyway. Jag skriver på, i alla fall. 
Mest för mig själv, men såklart om någon annan läser och tycker om det så är det bra. 
Och jag blir glad.


Bloggen som från början hette "Singel vid 60" och mest handlade om att ta sig ur en relation som inte var min.
Numera så får jag väl lov att kalla den för "60 är det nya 60" eftersom jag inte är så värst singel längre. Fast man vet ju aldrig, det har man ju lärt sig, allt kan hända...
Time will tell. 

Tog en AW med kompisen PG igår. Det är ju på torsdagar man ska gå ut, iaf dit vi gick, Ö-hallen. Lagom lugnt. Slår fredagsstimmet med hästlängder. 

Det är tack vare PG som ni läser dessa rader. Det var han som sa åt mig att börja skriva. Han föreslog ju brev, men jag kan ju inte alltid lita på mig själv och tänkte om jag skriver brev i datorn, så kanske jag en natt plötsligt får för mig att trycka på send-knappen. Ni vet ju hur det är ibland...
Så bättre att skriva blogg, så är tankarna redan ute. 

PG pratade igår mycket om mitt mod. Modet att våga skriva så hudlöst och naket. Så självutlämnade och personlig. 
Jag menar att det finns en stor skillnad mellan att vara privat och personlig. 
Kanske är jag lite gränslös? Jo, så är det nog. Ganska rejält ibland, skulle nog många säga...
( det var nog rubriken torrfitta han menade, många har reagerat på den.) 
Men som jag sa till PG igår, vad är det värsta med att vara lite gränslös? Ja, man får ju vara med om mer, iaf i vår ålder.
Det händer liksom mer. Hellre det än motsatsen.

Vi pratade om mycket roligt igår. Mycket ålder naturligtvis. Hur viktigt det är att likt texten på Efva Attling´s bild härom dagen hålla sig ung tills man blir gammal. 
Men funderar på om man reflekterade lika mycket på sin ålder tidigare i livet?
Javisst nojade man över 30 och 40-årskriser. Tror jag, iaf. Minns inte så noga längre. 
Man överlevde dem ju helt klart. Jag gifte och skilde mig alltid i dessa skiften, när jag tänker närmare efter, så visst var man påverkad av tiden.  

Det är roligt med killkompisar. Jag gillar verkligen mina killkompisar. Min bästis Fredrik såklart. ( som alla tror jag ihop med. Men det är jag inte. Det vet både Fredrik och den jag faktiskt är ihop med väldigt väl. De har träffats och gillar varandra väldigt mycket.).

Jag har ju hela tiden mina olika hälso och träningsprojekt för mig.
Just nu är jag väldigt glad över min nya #brojäveln där jag ska försöka runda Djurgårdsbron varje dag. Begreppet är jag som skojar med den gamla # som hette #björkjäveln och stod i Liljanskogen. Nu är den nedhuggen och jag har flyttat. Så nu blir det Djurgårdsbron istället.
Jag behöver vara utomhus mer. Har många hälsoresor och pilgrimsvandringar i vår och sommar och behöver mer vandring i benen. 
Trött på att stå på en megaformer jämt. Kanske lite trött på stället också. Längtar till nya Becore öppnar i närheten av Hötorget. Det ska bli nytt och kul. 

Vill du gå med mig i vår på en "walk and talk" så är det bara att höra av sig här.

Ska du med på träningsresa till Turkiet eller vandring längs Caminon så är det också hög tid att tjoa till! 

Själv ska jag ge mig iväg nu på någon form av träning och sedan blir det sedvanlig fredagslunch med lilla mamma på Lidingö och dagen avslutas med AW med nya arbetskompisarna på läkarmottagningen 2Heal.

Vad man än tycker om ålder, så ska man vara ödmjukt tacksam att man har en. 
Typ så. Trevlig helg!
Cathrine



 


 

















 

Image-1-1 Image-1-1

onsdag kl 07:28, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Idag handlar bloggen om hur jäkla roligt det är att bli 60. 
En ynnest inte alla får vara med om. 
Sedan får sig de där läkarna en känga som varnade för "alla de nya farliga hälsoböckerna i DN artikeln i söndags. 
Jag blir så förbannad.
 

Igår hade Eva och jag förmånen att i en Röhnishbutik få hålla föreläsning för minst ett 50-tal härliga medlemmar i Friskis & Svettis. 
Eva pratar träning 50+ och jag pratar mat 50+
Hur som helst, det roliga är ju att kvällen blev så lyckad, alla så glada och nöjda och nu står det kö med ytterligare minst 100 gäster till som vill komma och lyssna. 
Allesammans en bra bit över 50 och allesammans tränar minst 1-3 dagar/veckan på Friskis. 
Vi finns, vi syns, vi spelar roll. Och vi har så jäkla roligt. 
60 är det nya 60. 


Vill du också höra oss? Ta kontakt så fixar vi plats åt dig. Eller ser till att ditt företag får komma till Röhnish och lyssna på oss. Kontakta mig. 
Vill du ut och resa med oss? Vi har den roligaste hälsoresa på gång i maj. Det finns plats kvar, kolla hemsidan, www.schuck.se

Jag satt på mottagningen i går hela dagen och träffade klienter. Alla går just nu på 8/800 och mår sååååå bra. Alla dalar med 1 kg i veckan, lugnt och tryggt. Äter massor, mår toppen och förbättrar sina värden för varje vecka. Underbart!

MEN alla frågar ju om den där debattartikeln som ett par läkare publicerade i DN  i söndags. Det handlade om hur vilseledande de nya sk hälsoböckerna är och hur farligt det är att tro dem!
Jag läste mellan raderna i deras debattartikel och såg precis vilka författare som var i sk blåsväder.
Och jag blir så jäkla arg! 
Är det något jag lärt mig efter alla 37 egna publicerade kokböcker är hur förlag fungerar. och vilka ytterst kompetenta personer som arbetar där med just dessa böcker.
Idag får förlagen minst 100 förslag/synopsis i veckan på bokidéer. En av hundra blir det bok av. Idag har inte förlagen råd att göra misstag och framför allt inte publicera en författare som kan råka i blåsväder. Det är bokförläggarna alldeles för smarta för. Dessutom är det redaktörer som ofta kan mer om kost och hälsa än författarna själva, för de läser nämligen en jäkla massa i just detta ämne själva! 
Idag är förlaget såå pålästa, smarta och i takt med tiden, så en oseriös författare kommer inte igenom deras nålsögon. 
Detta är bara en bunt rädda läkare som inte vågar se att skolmedicin och komplementärmedicin har så mycket att lära av varandra och ska hjälpa och suppportera varandra istället för att hugga varandra i ryggen!

Jag blir såå arg och ledsen över denna typ av debattartiklar. 

Anyway. Idag börjar mitt eget hälsoprojekt, #brojäveln.
Nu börjar vårträningen inför min första Caminovandring i juni (finns platser kvar, häng med) och naturligtvis Eva Berggrens och min hälsoresa i maj. Även där finns det plats kvar. Följ med.
#brojäveln blir min hashtag minst 3-4 ggr per vecka, med snabba pw´s runt Djurgården. 
Följ mig gärna på Instagram. cathrineschuck.

Nu mot skogen! Sherwoodskogen! 
Cathrine


 

tisdag, kl 07:29, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Dagen illustration fick jag inatt av en kär klient som inte kunde sova (04:29) och hon skickade denna bild och kloka text. Den föreställer en av mina förebilder Efva Attling och jag hoppas hon hon förlåter att jag lånar denna fina bild. 


Jag skriver "fortfarande i sängen" för nu ska det bli ordning på torpet igen och nu ska Fredrik och jag börja gå tillsammans tidigt på  morgonen, som vi brukar göra. 
Nu finns det inga ursäkter längre, ingen is eller snö, och ljust när man börjar gå.

hehe, fast inte idag. Det regnar, och är det jag helst inte gör så är det att powergå i regn. 
Jag gick en hel vecka på Caminon i regn och det har satt sina spår. 

Men nu börjar vårens hälsoprojekt. Mitt eget lilla hälsoprojekt iaf. Det blir hashtag #brojäveln då vi kommer börja vid Djurgårdsbron.
Varför behöver jag ett hälsoprojekt som tränar så mycket?
Jo, jag ska ju ut och gå ett par pilgrimsvandringar i år och behöver vara i toppform när det gäller konditionen, inte bara styrka och smidighet.
Ska du med på en vadrning i år? Det finns plats kvar på både vårens och höstens en veckasvandringar. Läs mer här. 

Själva ordet kommer från den björk, även kallad #björkjävlen som jag gick till varje morgon under flera år och la ut en massa hyss han och jag hade för oss varje morgon. 
Jag skrev på en gammal arbetskamrats Insta igår och berättade hur imponerad jag  är av hans hälsoprojket #16weeksofhell, som många går på just nu. Han skrev tillbaka och tackade, och menade att min lilla #björkjävel hade varit ett litet frö i hans huvud.
16 veckor av intensiv träning och nyttig mat. Folk lyckas verkligen bygga om sina kroppar på 16 veckor och bilderna på Insta talar sitt tydliga pråk. 
Jag ser bilder varje morgon min arbetskamrat från Expressen lägger ut. Fina fisken om du frågar mig! 

Tricket är ju att hitta på något kul. För har du inte kul med din träning, din mat, din hälsoomläggning, så blir det aldrig av. Jag lovar. Det går inte att släpa sig genom någon form av livsstilsförändring om det inte blir just en förändring av livet. Och det sker alltid, alltid med glädje, det föds aldrig ur tvång.
Och då får man se till att det blir kul. 

Träffade en ny klient igår, ett otroligt pigg dam en bit över 70 som glatt meddelade att hon börjat träna dagligen sedan hon fyllt 61. 
Nu skulle vi börja med att jysta till maten och då kommer träningen verkligen att både synas, märkas och bli ännu roligare.
Men jag log för mig själv och tänkte, eftersom jag snart fyller 61 så var det liksom en liten hälsning från universum som blinkade åt mig. 
Jag tror universum log lite också. 

Till sist, som alltid höll jag på att skriva, dagens tips.
Jag läser med mycket stor behållning ett nyhetsbrev varje vecka som heter Hormoni.se och som man kan abbonera på, kostnadsfritt. 
Det är frågor och kloka svar om allt som rör kvinnor och kvinnohälsa. 
Verkligen, verkligen läsvärt. 


Idag blir det klienter på dagen och sedan kvällsföreläsning på Röhnish, ni vet butiken/märket som säljer sina egna designade, svensktillverkade golf och träningskläder. ikväll håller Eva Berggren och jag föreläsning om Hälsa 50+ och det roliga är att vi får in 50 pers i lokalen och det är 150 (!) anmälda!!!
Då fattar du hur viktigt det är att röra sig efter 50 och hur stort intresset är. 
60 är det nya 60!
Hurra!!

Jo, Eva och jag berättar ikväll om vår superroliga träningsresa i maj till turkiet. En vecka av skön träning, vandring och massor av god och nyttig mat av lilla moi.
häng med!
Läs mer på hemsidan, klicka här. 

Cathrine
























 

IMG_1072 IMG_1072

måndag, kl 07:12, hemma i sängen igen, med en kopp kaffe på lilla brickan.

Jag träffar många kvinnor i min ålder, både som klienter på mottagningen och privat, kompisar.
Många är ofrivilligt ensamma, och då föreslår jag alltid, testa att dejta på nätet eller i en app. 
Seriöst, vad är det värsta som kan hända? Och det bästa? du kanske träffar en riktigt mysig man eller kvinna?


Min kärlek brukar svara på frågan hur vi träffades, "på det moderna sättet", dvs på nätet. Ja, eller i vårt fall då på Tinder. 
Det är ett så klokt svar. Jag menar, vem vill idag ödsla tid på att hänga i en bar i tron att man ska träffa någon trevlig människa? Och hur kul det än är att gå på seniordisco på Gloria 50+ hos Madelein så inte sjutton träffar du någon där (det är minst 80 % kvinnor).
Nä, det är faktiskt genom att få kontakt via några rader på nätet eller i appen som det börjar. Sedan bestämmer man en tid, går och fikar och sedan ser man vart det tar vägen. 
Klart man får lov att pussa ett par grodor innan man träffar en prins, men som vi brukar säga, grodpussning är inte det sämsta det heller!
Rätt som det är så står han/hon där, et voila! 
Hur svårt kan det vara? 

Är om det är farligt att dejta på nätet? Nä, inte värre än att gå över gatan. 
Det jag ofta får hör är att det bara är förfärliga personer man möter på nätet....
Well, inte värre än du själv, brukar jag säga. Det finns alla sorter. Och lika många män som kvinnor "som bara är ute efter sex", vilket ju inte alltid är det sämsta? Jag menar, hur många vill seriöst gifta sig och flytta ihop i denna ålder? 
Ett bra sexliv är väl inte det värsta som kan hända?

I mitt fall, så träffade jag ett par väldigt trevliga män, några år yngre, och gick på några dejter.Jättetrevliga killar. 
Inget klickade, och det förvånade mig inte heller då jag rätt nyligen kommit ur en relation och egentligen inte var ute efter att träffa någon. Iaf inte seriöst.

Så bestämde jag mig i månadskiftet nov/dec att stänga ned Tinder för helgerna och  hänga upp skylten Gone fishing. 
Precis minuterna innan jag skulle klicka på avslutsknappen så swipar jag en sista gång, det var mitt i natten och jag kunde inte sova, och blicken fångas av en vacker brunbränd man i vit skjorta som allvarligt tittar rakt in i kameran. 
Jag swipar höger och det har tydligen han gjort detsamma med mig för det blir "ett match". Jag brukade normalt vänta på att mannen skulle ta första intitiativet men denna gång spelade det liksom ingen roll och jag skickade iväg min första fråga,
"var bor du?"
Låter jättedumt, men jag ville ju inte träffa (någon egentligen) och absolut ingen långt utanför stan. Helst runt hörnet, typ, hade jag tänkt mig. 

Nu har det gått tre månader, han bor i Spanien över vintern, och jag åker dit en gång i månaden.  Distans är bra. Man tröttar ju iaf inte. 

Är det för resten av livet eller är det slut i sommar? Vem vet? Det vet man ju inte mer i vår ålder än när man är 25. Fördelen med att vara i vår ålder är att det inte är någon brådska utan livet får bli som det blir, och då brukar det alltid bli bra till slut.
Annars är det ju inte slut. 

Det enda man vet är att livet är som filmen Sliding doors, fullt av överraskningar och med ett enkelt klick så förändras alla förutsättningar och genom ett enkelt val så kan livet bli helt magiskt, glimrande och underbart när man som minst förväntar sig det eller ens tror att det ska kunna hända. 
Det är precis då det händer. Precis just då.

Sedan är det bara att modigt ta emot den utsträckta handen och lita på sin egen magkänsla. 
Och inte glömma bort att ha roligt under tiden.

Har du för lite roligt just nu? 
Då tycker jag att du ska med på någon av mina två Caminovandringar, en i vår och en i höst, och träffa nya människor och ge dig själv en vecka av vandringsmeditation och fundera över livet.
klicka för att läsa mer här.

















 

   























 

IMG_1030 IMG_1030

torsdag, alla hjärtans dag, kl 08:27, fortfarande i sängen, i väntan på kaffe...
Någonstans i solen i södra Spanien. 


Bara en sådan sak, att ligga och vänta på att få kaffe på sängen...
I sanningens namn så tippar jag att bli det sellerijuice först och sedan frukost på sängen. 
Dagen är sedan riggad med massor av spännande händelser, allt från golflektioner till spa-behandlingar.
Vad kan man mer önska sig?
 
En Alla hjärtans dag från himlen. Något att stilla få vara väldigt ödmjukt tacksam för.

Well, mitt roliga projekt som jag startade i oktober/november förra året, Singel vid 60 har vuxit och är idag något jag varje dag får glada kommentarer för och som jag ser att du och många andra följer och det är jag så otroligt glad för!

Numera inte fullt lika  mycket singel som tidigare (skrattar medan jag skriver för den gullige mannen mixar och blandar i köket så det står härliga till!) men fortfarande väldigt nyfiken på hur det är att vara i denna ålder.
Känns ju väldigt spännande för just så här gammal har jag ju aldrig varit förr, och som min kloka väninna Caroline sa härom dagen, så här ung som du är just nu kommer du aldrig vara mer. 
Älskar den inställningen. 
Älskar henne också, för den delen. 

Jag funderar väldigt mycket på kvinnors situation, både i den här åldern och rent generellt. 
Möter ofta kvinnor med diagnosen utbrändhet. Det som gör mig mest ledsen är historier där de mött sjukvården och sjukvården erbjuder antidepressiv medicin. När patienten då tålmodigt och vänligt försöker förklara för sin läkare att hon faktiskt är utbränd och INTE ett dugg deprimerad, och läkaren lika stoiskt menar att det är hon visst! Och tabletter ska hon ha. Punkt. 
Då går något sönder i mig. 
Det finns ju så otroligt mycket att göra med kost och näring för att komma åt de bakomliggande orsakerna till utbrändhet och det går att "laga" med så enkla medel. 

Jag har många i min omgivning som är så duktiga på vad vi kvinnor behöver för att må bra. 
En sajt jag gillar heter Moodmama. Där hittar du ALLT som vi kvinnor behöver i olika faser i livet. Men långa och tydliga beskrivningar om vad du ska ta, och när, och varför. 
Det här hittade jag härom dagen  om sex och torra slemhinnor...

" Ja, vi tänker inte sluta tjata om detta dolda folkhälsoproblem! Kanske blir det mer aktuellt i och med den här dagen som fokuserar på relationer, dejting och sex?

Ja, men jag har nästan aldrig sex kanske du tänker. Nej, men du kanske besväras av torrheten ändå och får urinvägsinfektioner som behandlas med antibiotika? Antibiotikaresistens är ett globalt hot som vi ska ta på allvar. Kan vi förebygga urinvägsinfektioner så ska vi göra det!"


Tonen är alltid rar och förstående och mycket kärleksfull på ett "matter of fact" sätt, om du förstår vad jag menar. 

Idag är det fraktfritt på https://www.moodmama.com
Gå in och kolla. 

Nu ska jag ta helg, unna mig att bli pussad på och berätta för någon hur mycket jag värdesätter och uppskattar det vi gör tillsammans. 

Jag önskar dig en härlig Alla hjärtans dag, gå och köp dig något kul, en vibrator kanske och lite Ashwaganda-rot ( finns på Life och alla hälsokost) och bli lite sugen på dig själv eller din partner. 
Det förtjänar du.

Vill du ha roligt med kläderna på så tycker jag att du ska hänga med på någon av mina resor eller vandringar. 
Läs mer på www.schuck.se eller klicka här. 
Eller hänga med på nästa kurs. Läs mer här. 

Massor av kärlek,
Cathrine

ps. jag får inte betalt för dessa inlägg.  


























 

IMG_0895 IMG_0895

lördag, kl 15:26, (i sängen igen, utan kaffe)

Fortfarande lite lyckohög efter dagens Food Tour så fortsätter jag i samma anda och berättar om mina olika pilgrimsvandringar i år.

Alltsammans började ju när sonen skickade iväg mig för snart två år sedan på min första pilgrimsvandring, 80 mil i 5 veckor tvärs över Spanien, över Pyreneerna till Santiago de Compostela.
Han menade ju att "alla mammor behövde ett äventyr, och nu är det din tur". 
jojo, det hade han ju rätt i...
Äventyr blev det. 

Vad jag inte visste då (och hur ska man veta sådant i förväg?) var ju hur det i grunden skulle förändra mig och mitt liv. 
Från en prettoprinsessa från Stureplan till en ganska härdad bergsget som till min egen stora förvåning är gjort för att gå. Och gå långt. 

Sedan dess har det blivit 3 veckolånga vandringar med gäster, varav de två senaste i min egen regi. 
Alla tre helt magiska, var och en på sitt speciella vis...

Så, det jag har i pipelinen för i år är dels en veckovandring som börjar i Sarria, drygt 12 mil från Santiago och där vi går i ganska enkel terräng ung 2,5 mil per dag. Vi sover gott på bra hotell, får vår packning skickad mellan stoppen, har härliga måltider klara varje kväll. Samt en magiskt duktig guide, José Luis, som gör allt och fixar allt, från plåster, skavsår till de mest spirituella möten och platser. 
Den resan gör jag i 31/5-7/6. 
Självklart är både män och kvinnor välkomna på resan.  Flera par är bokade på denna resa, redan. 
Här kan du läsa mer om den resan. 

Sedan finns det en resa till...
Lite hemligare, fortfarande inte på någon hemsida eller omkriven någonstans. 
Jag har nämligen bestämt mig för att börja gå hela Caminon, alla fem veckorna, igen, en gång till... fast denna gång en vecka i taget.
Första etappen gör jag och ett par av mina tidigare deltagare nu i september, första veckan i september.
Vi börjar i St Jean Pied de la Port och går i vecka, till Estella. 
Vi går ca 2,5 mil per dag, ganska kuperad terräng. Vi sover gott på bra hotell, äter goda pilgrimsmiddagar tillsammans, bestämmer själva om vi vill skicka vårt bagage eller bära det själva.  
Vill du också följa med? Hör isf av dig till mig så får du mer info, klicka här.

Vill du hänga med på en Food Tour så titta gärna på hemsidan, www.foodtourstockholm.se

kramkram!
Cathrine









 

torsdag, kl 07:05, med kaffe på lilla brickan, i sängen...

Funderade på det där med översättning på Age becomes you, som jag skrev om igår, och det måste ju såklart vara, ålder klär dig. 
Ålder klär dig, så trevligt det låter, eller hur?


Välkommen till bloggen som jag började skriva i november när allt kändes som mörkaste efter en separation från en relation som inte hade någon framtid. ( han var/är gift). 
En god vän tipsade om att börja skriva brev för att komma ur mörkret. Jag började med bloggen istället.
Men det var lika mycket mitt lilla bidrag till ålderismen och ett försök att sätta denna ålder på kartan, genom att kalla bloggen för Singel vid 60. 

Nu vid snart fyllda 61 ( april) och inte så himla mycket singel längre. Nja, kanske lite "distans-singel" men utan statusens benefits. 
( om du fattar vad jag menar) 

Jag hade en klient igår på mottagningen, en underbar kvinna som jag har haft förmånen att få följa en bit på vägen i egenskap av samtalsterapeut. 
Vi pratar mycket kost och hälsa såklart men en hel del relationer. 
Jag tipsar om dejtingsajter och hur enkelt det är, vi pratar om olika sätt att komma ut och leva livet.
För det är just min poäng här, idag. Lev livet. 
Jag skriver det lika mycket till mig själv som till dig. För sjutton gubbar, lev livet. Njut av dagen, sitt inte och gnäll över vädret, klä dig varmt och gå ut istället. Så länge du kan. 

Njut nu. Dejta, älska, gör knäppa saker, dansa, ät inte skitmat. Njut av kroppen, träna, gör roliga saker med den. Massera den, ta hand om den, se till att den fungerar optimalt och gör massa roliga saker med den. NU.

Jag vet att allt det där låter fånigt och klyshigt, men tyvärr så väldigt sant. Jag träffar så väldigt många kvinnor ( och män) i vår ålder som resignerat och börjar släppa taget.
Det är också ok. Det är ok att vila om man är trött. Men risken är att man vilar för länge, och tröttheten blir permanent. 

Min favoritperson är min kollega Eva B ( och hennes härlige man). De har blivit skidluffare på äldre dagar och åker runt Alperna med pjäxor och en kabinväska och klämmer lagg så det sprutar om det! 
När de inte är hemma i Sverige och åker långfärdsskridskor på vintern eller gympar. 
På sommaren cyklar de, paddlar eller hittar på annat rörelsebus.
Jag har glädjen och lyckan att få hålla en "hopp och skutt" resa med Eva i maj, då vi åker till vårt älskade Yali utanför Bodrum. Vi bor i ett superfint stor hus som rymmer 12 gäster. Varje dag ger vi oss ut på äventyr, vandrar och hittar upplevelser (och goda luncher). På eftermiddagarna håller Eva ett gympapass i trädgården eller i poolen. 
På kvällen håller jag matlagningskurs och vi äter tillsammans, supergott och supernyttigt.
Det finns ett rum kvar på den resan, läs mer om den här på hemsidan, klicka här  och häng med!! Jag garanterar skratt, rörelse, upplevelse och massor av bus!

Jag lovade ju att tipsa om en ny produkt för UVI och den heter UriBalans från Hollistic. Den innehåller D-mannose ( mycket verksamt), tranbär och mjölksyrebakterier. Mums för muttan med andra ord. 

Nu mot jobb! Idag ska Eva och jag coacha två par för tidningen M-magasins räkning och gissa om det går bra för dem! Båda paren rasar i vikt, äter massor och mår så bra.

Cathrine


( jag får inte betalt för dessa tips) 













































 

onsdag, kl 8:20, kaffe på lilla brickan...

Idag är jag sen. sovit så väldigt gott. Hittat min formel av magnesium, gaba och nu även 5 HTP. 
Man vaknar så mycket gladare när man sovit gott. 
Om en timme blir det PW med god vän, så here goes...


Idag handlar bloggen om ett utryck jag läste på sociala medier igår. Det var ett par väldigt kärleksfulla rader skrivna av Michael Bindefeld till sin gode vän Christer Lindarw efter QX galan i måndags.
Michael skriver " Age becomes you, my friend". 
Vilken ljuvlig komplimang. 


Hur översätter vi det till begriplig svenska? Ålder är klädsamt på dig? 
Det beskriver ju så väl att det är inte alltid som yngre vi ser bäst ut. En del av oss behöver åldern för att komma till sin rätt. Late bloomers? 
Det gäller bara att använda den rätten man har och göra något bra av den. 

Vi har alla rätten att göra något bra av våra liv så länge vi lever. Hur och vad "bra" är, är ju självklart upp till var och en av oss. 
Följer, läser och rörs av Björn Natthiko Lindeblad´s kamp för det som är kvar av hans liv. Nu ska han ut på turnée runt Sverige och mitt förslag är att även du går in på hans hemsida, www.natthiko.se och ser om det finns någon biljett kvar i din hemstad.
Förmodligen enda och sista gången att lyssna på någon som verkligen levt sitt liv, och fortsätter att leva det till sitt slut. 

I min värld handlar ålder och att ta hand om sig på bästa sätt om att röra på sig och äta rätt. Att ge kroppen de optimala redskapen för att må bäst. 
Vi VET idag, ( Tack Anders Hansen och boken Hjärnstark) att vi blir snabbare och smartare i huvudet av att träna varje dag. Vi VET att hjärta och kärl mår bäst av en kost som sänker blodfett, blodsocker, och blodtryck. 
  ​​​​​​Vi VET idag att det är lättare att röra på en lättare kropp. 

Nåväl, jag ska inte tjata, men hjälper gärna till om du också vill må så bra som det någonsin är möjligt, i din ålder. 
Och låter din ålder, oavsett ålder bli så klädsamt som du själv önskar dig. 

Jag hade tänkt tipsa om en ny produkt för urinvägarna och UVI ( vårt favoritämne, men jag väntar med underlivet till i morgon) 

Nu ut och halka runt och gå försiktigt!

Cathrine










 

tisdag, kl 07:38, kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag känner det själv och jag får små sms från kompisar runt mig, inget är kul just nu.
Nä, det kanske det inte är.
Men det är också ok.


Väninnorna muttrar över vädret, lilla mamma är trött på att inte kunna gå ut med rullator i detta väder, sonen är ledsen och förbannad över orättvisa händelser. Kollegan på jobbet undrade när det skulle sluta vara så förbannat svårt och motigt i livet hela tiden.
Japp, det är så. Inte så jäkla kul hela tiden. 

Jag undrar om vi är itutade att det måste vara så jäkla happy hela tiden. Om vi har gått på alla bilder på sociala medier där alla är så himla glada hela tiden och bara gör roliga saker?
Eller så kanske detta är en kollektivt mörk månad då många av oss känner oss lite nedstämda över lite allt möjligt? Väder vind, ljus osv...
Svårt att säga. Men man måste få låta det vara ok, och inte oroa sig.

MEN det betyder ju inte att man måste tiga och lida. Man får gnälla, det är ganska skönt att gnälla.
OCH det är ok att göra något åt det.
För vi kan faktiskt hjälpa humöret lite på traven.

Här är mina bästa tips ifall du vill hjälpa humöret på traven utan att den skull behöva be din husläkare om antidepressiv medicin.

1. Har du koll på dina tillskott? Trots att vi äter allsidigt så får vi ju inte i oss all den näring kroppen behöver. Speciellt D-vitamin kan ställa till det rejält med humöret. Tänk på att få i dig minst 5.000 IE varje dag. ( bra påminnelse för mig själv nu, inser jag! :-)

2. Jag gillar Rosenrot ( gammal svensk läkeört) och Aswaganda ( ayurvedisk rot) på vintern. Milt humörshöjande och uppiggande, och finns på närmaste hälsokost. Ta ett par stycken!

3. 5 HTP. Så effektivt att det är förbjudet i Sverige pga av att det är för effektivt. Finns att köpa på nätet, kolla www.moodmama.com, eller vitanetshop.com. 
 Det finns även hos några modiga hälsokostbutiker som vägrar ta bort det från hyllorna.
5 HTP är gjort på läkeörten Griffonina och påverkar dina serotonin och dopaminpåslag. Är det lågt så kan 5 HTP verkligen vara något för dig. Börja med 50 mg och gå upp till 100mg. Du kan även ta 100 på morgonen och 100 på kvällen, för bättre sömn.
Tillsammans med lite GABA, 500-800 mg till kvällen, en aminosyra i hjärnan som påverkar dina neurotransmittorer och gör din lugnare och mindre stressad på kvällen och hjälper dig att sova bättre. 

4. Ljus i ögonen! Ge dig ut och gå om du kan när det är ljust. Försök att vara ute minst 30 minuter varje dag. Pulsa i drivorna! Titta mot ljuset!


Själv så tänker jag ta en näve blandande tillskott, och dra på mig träningskläderna och gå och träna! Bästa humörshöjaren så här års!
Jag ser också mycket fram emot mina träningsresor och vandringsresor i vår och sommar. ska du med, det kommer bli sååå roligt! Verkligen något att se fram emot.
kolla på hemsidan, där ligger alla resor. Platserna börjar ta slut, så skynda dig!

På vägen dit ska jag fnissa lite stillsamt år allt rabalder det blev när jag skrev ordet torrfitta i rubriken i fredags. Jäklar vilket liv det blir när vi använder the F-word! 
Sedan tänker jag le lite varmt åt tanken på att om en vecka åker jag tillbaka till Spanien och pussas ett par dagar! 
Blir man inte glad av det så vet jag inte vad!

Ibland handlar det bara om att göra precis det bilden visar.
Ät.Sov.Träna.Jobba. Älska där du kan. 

Har du frågor eller funderingar, ställ dem gärna här på bloggen eller kontakta mig privat så hjälper jag dig gärna!
Cathrine
 











 

IMG_0746 IMG_0746

fredag, kl 07:36, i sängen, med kaffe på lilla brickan..

Brukar inte blogga på fredagar för ni har annat för er än läsa bloggar i slutet på veckan.
MEN, but, idag gör jag ett undantag. Mest för att jag gärna vill skriva, och dessa rader är så aktuella, just nu.
Så, idag pratar vi torrfittor.
 
(och bekymret så många har som tror att de har UVI (urinvägsinfektion), men det egentligen är väldigt iriterade slemhinnor där nere.

Jag trodde väl aldrig att det faktiskt
f a n n s något sådan som en torrfitta.
Trodde nog i min enfald att det ordet enbart var ett skällsord för kvinnor som inte gillade sex. 
Haha,, och så är det ju faktiskt!
Hur sjutton ska du kunna njuta av sex om slemhinnan därnere är torr?
Nej, sådant fattade man inte då, iaf inte jag. Det är iof en hel del jag inte fattade förrän man befanns sig i den situationen själv. Tur är väl det tänker jag..

Torra slemhinnor, både upptill men framför allt nedtill hör tyvärr till vår ålder. från 50+ och framåt. Mensen upphör, vi kan inte längre få barn, producerar mindre mängd östrogen, och slemhinnorna blir torra och sköra.
En del av oss tar plåster ( Estradot) och klarar sig mycket bättre. Andra smörjer sig lokalt och tar de blåa stavarna, Vagifem, och mår ganska bra på det.

Den senaste veckan har jag träffat tre (!) kvinnor, klienter, som klagat på urinvägsinfektion, fått penicillin, inte blivit bättre, går och tiger och lider och har jätteont. Men UVI har de inte. Vad fan har de då? Jo, jäkligt torra slemhinnor.

Jag fick själv samma sak förra året, var precis på väg till Turkiet på hopp och skuttresa och hade då ätit den ena penicillinkuren efter den andra. Inget hjälpte.
Till slut, av rena turen, så hittade jag en superduktig gyn ute i Berghamra av alla ställen, en Ur och Gyn mottagning och träffade en fantastiskt duktig manlig gyn, Marin Florica. 
Han gav mig två olika salvor för underlivet, och lovade mig att på fem dagar skulle jag vara frisk och symptomfri. Jag trodde honom inte, men smorde lydigt som han sagt.
Fem dagar senare var jag helt frisk.
Det han hade skrivit ut var en kräm mot rosacea, vilket naturligtvis läkte slemhinnan där nere, och Ovestrin, en östradiolkräm som kan köpas receptfritt på apoteket. Den kombon har hjälpt mig flertal gånger när det blivit lite överhettat därnere av för mycket sex, för ofta. 

Det jag testar själv just nu, och har givit till två av de tre kvinnor jag pratade om, är en ny kräm som kommer ut på marknaden i dagarna, VagiVital. Den är hormonfri, vilket är bra för kvinnor som genomgått någon form av cancerbehandling.

Har du bekymmer och problem nedtill? Hör av dig, boka en tid så hjälper jag dig. Vi gör en vårdplan för hur du ska må som bäst. Jag har ett helt team av duktiga läkare, gyn i ett nytt och väldigt spännande projekt.  
Hör av dig så berättar jag gärna mer, och hjälper dig också.

Trevlig helg!
Själv ska jag gå på bubbel och bus med gamla Caminokompisar ikväll och imorgon blir det bio med drottningen av det Okända...

Vill du också hänga med och gå Caminon? Häng med, läs mer här! 

Jo, en sak till. Jag har inga samarbeten med några av de produkter jag skriver om. Det jag gillar och själv använder skriver jag om. Inte mer än så. 
















 

2019 > 02

torsdag, kl 08:30, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Solen skiner och jag är på väg ut på PW och lunchdate. 
Bra dagar, bra vecka. Glad Cathrine som börjar gå långt nu inför vårens och sommarens pilgrimsvandringar. 
Ska du följa med med mig på en vandring? Det finns platser kvar.


Jag funderar just nu mycket på om det är så att man ibland inte ser skogen för alla träd.
Låt mig förklara.
För två år sedan, drygt nu, så startade jag en ny metod som jag idag kallar för "8/800".  Den är inspirerad av Dr Michael Mosleys idéer kring kost och hälsa och det faktum att man kan påverka såväl blodsocker, blodtryck och blodfetter beroende på hur och vad man äter. På köpet går man ned i vikt, men det är egentligen bara bonus. 
Jag har nu jobbat med metoden i två år och ser de mest häpnadväckande resultat. Framför allt när det gäller hälsan, och det är ju faktiskt det viktigaste. Alla deltagare droppar i värden och mår så otroligt mycket bättre, ser så himla mycket piggare och friskare ut. Och går ned massor i vikt. 
Och viktigast av allt, behåller den lägre vikten. 
Själv droppade jag 12 kg och har numera slutat med blodtrycksänkande mediciner efter 15 år..
Galet bra, med andra ord. 

Idag jobbar jag väldigt mycket tillsammans med läkare och är ansluten till flera läkarmottagningar och tar emot deras remitterade patienter och coachar dem tillbaka till hälsa och sund livsstil. Det fungerar jättebra, och alla är glada. inte minst läkarna. 
Och jag. underbart att se att man kan göra skillnad. och nytta. 

Det jag funderar på är bara det faktum att metoden inte "nått ut" mer på två år. Det gör mig funderarsam på vad jag gör för fel. 
Metoden är nog det bästa jag jobbat med någonsin, och ALLA klienter/patienter mår såå bra. 
Varför lyfter det då inte? 

Så började jag igår fundera ett varv till. 
Det är kanske precis det den gör, lyfter alltså. Fast inte på det viset jag hade trott (eller kanske önskat).
Det faktum att det jag gör idag är i tätt samarbete med läkare och skolmedicin (om än med en funktionsmedicinsk inriktning) är kanske precis det "lyft" jag önskar mig. 
Men har inte riktigt sett det på det viset tidigare. 
Ibland ser man inte skogen för alla träd. 
Ibland blir inte som man har tänkt sig. Ibland blir det faktiskt mycket bättre. 

Vill du läsa mer om min metod, klicka här. 

Nu  ska jag ut i solen! 
Ha en bra torsdag.
Cathrine







 

Läs hela inlägget »
onsdag, kl 08:24, med kaffe på lilla brickan i sängen..
fel datum ovanför, började skriva i måndags..


Vilken glädje och välsignelse att få vakna till soljus! 
Man blir lycklig bara att titta ut genom fönstret när man vaknar och ser ljus!!
Tänk på att ljuset är serotoninhöjande och vi mår bra i huvudet när vi får ljus i ögonen. Så börja inte med solglasögon riktigt ännu!


Senaste dagarna har jag funderat kring det där med vänskap. Inget litet eller enkelt område precis.

Jag har haft dåligt samvete för att jag kanske inte alltid varit den bästa kompisen, kanske inte hållit gammal vänskap vid liv som jag borde gjort.
Det är ju liksom finare att ha ett ton kompisar sedan skoltiden. Det har jag inte. Sådant har gnagt i mig.
Det har funnit perioder när jag kommit tillbaka till Sverige efter lång tid utomlands och då skrivit listor på vilka jag faktiskt vill ha i mitt liv och vilka som ger energi.
Och vilka som tar energi. 
Också funderat på vem jag var tidigare och om det reflekterade på de vänner jag hade då. 
Herregud, det har funnit perioder i mitt liv då jag inte ens velat vara vän med mig själv. Jag fattar dem som inte heller ville vara vän med mig. Det gör jag verkligen.

Vi hade en uppgift i kvällskursen, eller rättare sagt, mina kursdeltagare hade en hemläxa i form av att fundera kring vilka de gjort glada denna vecka och vilka som gjord dem glada och saker att vara tacksamma för.
Jag började berätta om vad som glädjer mig extra mycket just nu, och det är vänskap.
Den vänskap jag känner när min kompis Fredrik kramar om mig och berättar hur glad han är att ha mig som vän, och hur roligt det är att få säga detsamma tillbaka. 
Den vänskapen jag gläds åt när en nära väninna skickar ett sms och tackar för ett möte jag ordnat för hennes räkning. 

Jag tror vi berättar för sällan för våra riktiga vänner att vi älskar dem. 

Sådant får mitt hjärta att sprudla lite extra just nu och det är dessa tankar som snurrar i huvudet.

Jag är glad över den person jag är idag och det jag gått igenom som förhoppningsvis gjort mig till en mildare, godare, snällare och mer ödmjuk version av mig. Jag vill tro det i alla fall. 
Jag tänker att, om jag kan gilla mig själv och gillar att spendera tid med mig själv så kanske det finns andra som också gillar det. 
Ungefär så tänker jag. 

Vänskap är kärlek. 
Eller kanske tvärtom. 
Bra, hursomhelst. 



 




 
Läs hela inlägget »
IMG_0936 IMG_0936

fredag, i sängen, kl 06:43, med kaffet på lilla brickan.

Fredag är ju som vi vet ingen bra bloggdag, vi läser flest bloggar i början på veckan. Vet faktiskt inte varför det är så, men..
Anyway. Jag skriver på, i alla fall. 
Mest för mig själv, men såklart om någon annan läser och tycker om det så är det bra. 
Och jag blir glad.


Bloggen som från början hette "Singel vid 60" och mest handlade om att ta sig ur en relation som inte var min.
Numera så får jag väl lov att kalla den för "60 är det nya 60" eftersom jag inte är så värst singel längre. Fast man vet ju aldrig, det har man ju lärt sig, allt kan hända...
Time will tell. 

Tog en AW med kompisen PG igår. Det är ju på torsdagar man ska gå ut, iaf dit vi gick, Ö-hallen. Lagom lugnt. Slår fredagsstimmet med hästlängder. 

Det är tack vare PG som ni läser dessa rader. Det var han som sa åt mig att börja skriva. Han föreslog ju brev, men jag kan ju inte alltid lita på mig själv och tänkte om jag skriver brev i datorn, så kanske jag en natt plötsligt får för mig att trycka på send-knappen. Ni vet ju hur det är ibland...
Så bättre att skriva blogg, så är tankarna redan ute. 

PG pratade igår mycket om mitt mod. Modet att våga skriva så hudlöst och naket. Så självutlämnade och personlig. 
Jag menar att det finns en stor skillnad mellan att vara privat och personlig. 
Kanske är jag lite gränslös? Jo, så är det nog. Ganska rejält ibland, skulle nog många säga...
( det var nog rubriken torrfitta han menade, många har reagerat på den.) 
Men som jag sa till PG igår, vad är det värsta med att vara lite gränslös? Ja, man får ju vara med om mer, iaf i vår ålder.
Det händer liksom mer. Hellre det än motsatsen.

Vi pratade om mycket roligt igår. Mycket ålder naturligtvis. Hur viktigt det är att likt texten på Efva Attling´s bild härom dagen hålla sig ung tills man blir gammal. 
Men funderar på om man reflekterade lika mycket på sin ålder tidigare i livet?
Javisst nojade man över 30 och 40-årskriser. Tror jag, iaf. Minns inte så noga längre. 
Man överlevde dem ju helt klart. Jag gifte och skilde mig alltid i dessa skiften, när jag tänker närmare efter, så visst var man påverkad av tiden.  

Det är roligt med killkompisar. Jag gillar verkligen mina killkompisar. Min bästis Fredrik såklart. ( som alla tror jag ihop med. Men det är jag inte. Det vet både Fredrik och den jag faktiskt är ihop med väldigt väl. De har träffats och gillar varandra väldigt mycket.).

Jag har ju hela tiden mina olika hälso och träningsprojekt för mig.
Just nu är jag väldigt glad över min nya #brojäveln där jag ska försöka runda Djurgårdsbron varje dag. Begreppet är jag som skojar med den gamla # som hette #björkjäveln och stod i Liljanskogen. Nu är den nedhuggen och jag har flyttat. Så nu blir det Djurgårdsbron istället.
Jag behöver vara utomhus mer. Har många hälsoresor och pilgrimsvandringar i vår och sommar och behöver mer vandring i benen. 
Trött på att stå på en megaformer jämt. Kanske lite trött på stället också. Längtar till nya Becore öppnar i närheten av Hötorget. Det ska bli nytt och kul. 

Vill du gå med mig i vår på en "walk and talk" så är det bara att höra av sig här.

Ska du med på träningsresa till Turkiet eller vandring längs Caminon så är det också hög tid att tjoa till! 

Själv ska jag ge mig iväg nu på någon form av träning och sedan blir det sedvanlig fredagslunch med lilla mamma på Lidingö och dagen avslutas med AW med nya arbetskompisarna på läkarmottagningen 2Heal.

Vad man än tycker om ålder, så ska man vara ödmjukt tacksam att man har en. 
Typ så. Trevlig helg!
Cathrine



 


 

















 

Läs hela inlägget »
Image-1-1 Image-1-1

onsdag kl 07:28, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Idag handlar bloggen om hur jäkla roligt det är att bli 60. 
En ynnest inte alla får vara med om. 
Sedan får sig de där läkarna en känga som varnade för "alla de nya farliga hälsoböckerna i DN artikeln i söndags. 
Jag blir så förbannad.
 

Igår hade Eva och jag förmånen att i en Röhnishbutik få hålla föreläsning för minst ett 50-tal härliga medlemmar i Friskis & Svettis. 
Eva pratar träning 50+ och jag pratar mat 50+
Hur som helst, det roliga är ju att kvällen blev så lyckad, alla så glada och nöjda och nu står det kö med ytterligare minst 100 gäster till som vill komma och lyssna. 
Allesammans en bra bit över 50 och allesammans tränar minst 1-3 dagar/veckan på Friskis. 
Vi finns, vi syns, vi spelar roll. Och vi har så jäkla roligt. 
60 är det nya 60. 


Vill du också höra oss? Ta kontakt så fixar vi plats åt dig. Eller ser till att ditt företag får komma till Röhnish och lyssna på oss. Kontakta mig. 
Vill du ut och resa med oss? Vi har den roligaste hälsoresa på gång i maj. Det finns plats kvar, kolla hemsidan, www.schuck.se

Jag satt på mottagningen i går hela dagen och träffade klienter. Alla går just nu på 8/800 och mår sååååå bra. Alla dalar med 1 kg i veckan, lugnt och tryggt. Äter massor, mår toppen och förbättrar sina värden för varje vecka. Underbart!

MEN alla frågar ju om den där debattartikeln som ett par läkare publicerade i DN  i söndags. Det handlade om hur vilseledande de nya sk hälsoböckerna är och hur farligt det är att tro dem!
Jag läste mellan raderna i deras debattartikel och såg precis vilka författare som var i sk blåsväder.
Och jag blir så jäkla arg! 
Är det något jag lärt mig efter alla 37 egna publicerade kokböcker är hur förlag fungerar. och vilka ytterst kompetenta personer som arbetar där med just dessa böcker.
Idag får förlagen minst 100 förslag/synopsis i veckan på bokidéer. En av hundra blir det bok av. Idag har inte förlagen råd att göra misstag och framför allt inte publicera en författare som kan råka i blåsväder. Det är bokförläggarna alldeles för smarta för. Dessutom är det redaktörer som ofta kan mer om kost och hälsa än författarna själva, för de läser nämligen en jäkla massa i just detta ämne själva! 
Idag är förlaget såå pålästa, smarta och i takt med tiden, så en oseriös författare kommer inte igenom deras nålsögon. 
Detta är bara en bunt rädda läkare som inte vågar se att skolmedicin och komplementärmedicin har så mycket att lära av varandra och ska hjälpa och suppportera varandra istället för att hugga varandra i ryggen!

Jag blir såå arg och ledsen över denna typ av debattartiklar. 

Anyway. Idag börjar mitt eget hälsoprojekt, #brojäveln.
Nu börjar vårträningen inför min första Caminovandring i juni (finns platser kvar, häng med) och naturligtvis Eva Berggrens och min hälsoresa i maj. Även där finns det plats kvar. Följ med.
#brojäveln blir min hashtag minst 3-4 ggr per vecka, med snabba pw´s runt Djurgården. 
Följ mig gärna på Instagram. cathrineschuck.

Nu mot skogen! Sherwoodskogen! 
Cathrine


 

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 07:29, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Dagen illustration fick jag inatt av en kär klient som inte kunde sova (04:29) och hon skickade denna bild och kloka text. Den föreställer en av mina förebilder Efva Attling och jag hoppas hon hon förlåter att jag lånar denna fina bild. 


Jag skriver "fortfarande i sängen" för nu ska det bli ordning på torpet igen och nu ska Fredrik och jag börja gå tillsammans tidigt på  morgonen, som vi brukar göra. 
Nu finns det inga ursäkter längre, ingen is eller snö, och ljust när man börjar gå.

hehe, fast inte idag. Det regnar, och är det jag helst inte gör så är det att powergå i regn. 
Jag gick en hel vecka på Caminon i regn och det har satt sina spår. 

Men nu börjar vårens hälsoprojekt. Mitt eget lilla hälsoprojekt iaf. Det blir hashtag #brojäveln då vi kommer börja vid Djurgårdsbron.
Varför behöver jag ett hälsoprojekt som tränar så mycket?
Jo, jag ska ju ut och gå ett par pilgrimsvandringar i år och behöver vara i toppform när det gäller konditionen, inte bara styrka och smidighet.
Ska du med på en vadrning i år? Det finns plats kvar på både vårens och höstens en veckasvandringar. Läs mer här. 

Själva ordet kommer från den björk, även kallad #björkjävlen som jag gick till varje morgon under flera år och la ut en massa hyss han och jag hade för oss varje morgon. 
Jag skrev på en gammal arbetskamrats Insta igår och berättade hur imponerad jag  är av hans hälsoprojket #16weeksofhell, som många går på just nu. Han skrev tillbaka och tackade, och menade att min lilla #björkjävel hade varit ett litet frö i hans huvud.
16 veckor av intensiv träning och nyttig mat. Folk lyckas verkligen bygga om sina kroppar på 16 veckor och bilderna på Insta talar sitt tydliga pråk. 
Jag ser bilder varje morgon min arbetskamrat från Expressen lägger ut. Fina fisken om du frågar mig! 

Tricket är ju att hitta på något kul. För har du inte kul med din träning, din mat, din hälsoomläggning, så blir det aldrig av. Jag lovar. Det går inte att släpa sig genom någon form av livsstilsförändring om det inte blir just en förändring av livet. Och det sker alltid, alltid med glädje, det föds aldrig ur tvång.
Och då får man se till att det blir kul. 

Träffade en ny klient igår, ett otroligt pigg dam en bit över 70 som glatt meddelade att hon börjat träna dagligen sedan hon fyllt 61. 
Nu skulle vi börja med att jysta till maten och då kommer träningen verkligen att både synas, märkas och bli ännu roligare.
Men jag log för mig själv och tänkte, eftersom jag snart fyller 61 så var det liksom en liten hälsning från universum som blinkade åt mig. 
Jag tror universum log lite också. 

Till sist, som alltid höll jag på att skriva, dagens tips.
Jag läser med mycket stor behållning ett nyhetsbrev varje vecka som heter Hormoni.se och som man kan abbonera på, kostnadsfritt. 
Det är frågor och kloka svar om allt som rör kvinnor och kvinnohälsa. 
Verkligen, verkligen läsvärt. 


Idag blir det klienter på dagen och sedan kvällsföreläsning på Röhnish, ni vet butiken/märket som säljer sina egna designade, svensktillverkade golf och träningskläder. ikväll håller Eva Berggren och jag föreläsning om Hälsa 50+ och det roliga är att vi får in 50 pers i lokalen och det är 150 (!) anmälda!!!
Då fattar du hur viktigt det är att röra sig efter 50 och hur stort intresset är. 
60 är det nya 60!
Hurra!!

Jo, Eva och jag berättar ikväll om vår superroliga träningsresa i maj till turkiet. En vecka av skön träning, vandring och massor av god och nyttig mat av lilla moi.
häng med!
Läs mer på hemsidan, klicka här. 

Cathrine
























 

Läs hela inlägget »
IMG_1072 IMG_1072

måndag, kl 07:12, hemma i sängen igen, med en kopp kaffe på lilla brickan.

Jag träffar många kvinnor i min ålder, både som klienter på mottagningen och privat, kompisar.
Många är ofrivilligt ensamma, och då föreslår jag alltid, testa att dejta på nätet eller i en app. 
Seriöst, vad är det värsta som kan hända? Och det bästa? du kanske träffar en riktigt mysig man eller kvinna?


Min kärlek brukar svara på frågan hur vi träffades, "på det moderna sättet", dvs på nätet. Ja, eller i vårt fall då på Tinder. 
Det är ett så klokt svar. Jag menar, vem vill idag ödsla tid på att hänga i en bar i tron att man ska träffa någon trevlig människa? Och hur kul det än är att gå på seniordisco på Gloria 50+ hos Madelein så inte sjutton träffar du någon där (det är minst 80 % kvinnor).
Nä, det är faktiskt genom att få kontakt via några rader på nätet eller i appen som det börjar. Sedan bestämmer man en tid, går och fikar och sedan ser man vart det tar vägen. 
Klart man får lov att pussa ett par grodor innan man träffar en prins, men som vi brukar säga, grodpussning är inte det sämsta det heller!
Rätt som det är så står han/hon där, et voila! 
Hur svårt kan det vara? 

Är om det är farligt att dejta på nätet? Nä, inte värre än att gå över gatan. 
Det jag ofta får hör är att det bara är förfärliga personer man möter på nätet....
Well, inte värre än du själv, brukar jag säga. Det finns alla sorter. Och lika många män som kvinnor "som bara är ute efter sex", vilket ju inte alltid är det sämsta? Jag menar, hur många vill seriöst gifta sig och flytta ihop i denna ålder? 
Ett bra sexliv är väl inte det värsta som kan hända?

I mitt fall, så träffade jag ett par väldigt trevliga män, några år yngre, och gick på några dejter.Jättetrevliga killar. 
Inget klickade, och det förvånade mig inte heller då jag rätt nyligen kommit ur en relation och egentligen inte var ute efter att träffa någon. Iaf inte seriöst.

Så bestämde jag mig i månadskiftet nov/dec att stänga ned Tinder för helgerna och  hänga upp skylten Gone fishing. 
Precis minuterna innan jag skulle klicka på avslutsknappen så swipar jag en sista gång, det var mitt i natten och jag kunde inte sova, och blicken fångas av en vacker brunbränd man i vit skjorta som allvarligt tittar rakt in i kameran. 
Jag swipar höger och det har tydligen han gjort detsamma med mig för det blir "ett match". Jag brukade normalt vänta på att mannen skulle ta första intitiativet men denna gång spelade det liksom ingen roll och jag skickade iväg min första fråga,
"var bor du?"
Låter jättedumt, men jag ville ju inte träffa (någon egentligen) och absolut ingen långt utanför stan. Helst runt hörnet, typ, hade jag tänkt mig. 

Nu har det gått tre månader, han bor i Spanien över vintern, och jag åker dit en gång i månaden.  Distans är bra. Man tröttar ju iaf inte. 

Är det för resten av livet eller är det slut i sommar? Vem vet? Det vet man ju inte mer i vår ålder än när man är 25. Fördelen med att vara i vår ålder är att det inte är någon brådska utan livet får bli som det blir, och då brukar det alltid bli bra till slut.
Annars är det ju inte slut. 

Det enda man vet är att livet är som filmen Sliding doors, fullt av överraskningar och med ett enkelt klick så förändras alla förutsättningar och genom ett enkelt val så kan livet bli helt magiskt, glimrande och underbart när man som minst förväntar sig det eller ens tror att det ska kunna hända. 
Det är precis då det händer. Precis just då.

Sedan är det bara att modigt ta emot den utsträckta handen och lita på sin egen magkänsla. 
Och inte glömma bort att ha roligt under tiden.

Har du för lite roligt just nu? 
Då tycker jag att du ska med på någon av mina två Caminovandringar, en i vår och en i höst, och träffa nya människor och ge dig själv en vecka av vandringsmeditation och fundera över livet.
klicka för att läsa mer här.

















 

   























 

Läs hela inlägget »
IMG_1030 IMG_1030

torsdag, alla hjärtans dag, kl 08:27, fortfarande i sängen, i väntan på kaffe...
Någonstans i solen i södra Spanien. 


Bara en sådan sak, att ligga och vänta på att få kaffe på sängen...
I sanningens namn så tippar jag att bli det sellerijuice först och sedan frukost på sängen. 
Dagen är sedan riggad med massor av spännande händelser, allt från golflektioner till spa-behandlingar.
Vad kan man mer önska sig?
 
En Alla hjärtans dag från himlen. Något att stilla få vara väldigt ödmjukt tacksam för.

Well, mitt roliga projekt som jag startade i oktober/november förra året, Singel vid 60 har vuxit och är idag något jag varje dag får glada kommentarer för och som jag ser att du och många andra följer och det är jag så otroligt glad för!

Numera inte fullt lika  mycket singel som tidigare (skrattar medan jag skriver för den gullige mannen mixar och blandar i köket så det står härliga till!) men fortfarande väldigt nyfiken på hur det är att vara i denna ålder.
Känns ju väldigt spännande för just så här gammal har jag ju aldrig varit förr, och som min kloka väninna Caroline sa härom dagen, så här ung som du är just nu kommer du aldrig vara mer. 
Älskar den inställningen. 
Älskar henne också, för den delen. 

Jag funderar väldigt mycket på kvinnors situation, både i den här åldern och rent generellt. 
Möter ofta kvinnor med diagnosen utbrändhet. Det som gör mig mest ledsen är historier där de mött sjukvården och sjukvården erbjuder antidepressiv medicin. När patienten då tålmodigt och vänligt försöker förklara för sin läkare att hon faktiskt är utbränd och INTE ett dugg deprimerad, och läkaren lika stoiskt menar att det är hon visst! Och tabletter ska hon ha. Punkt. 
Då går något sönder i mig. 
Det finns ju så otroligt mycket att göra med kost och näring för att komma åt de bakomliggande orsakerna till utbrändhet och det går att "laga" med så enkla medel. 

Jag har många i min omgivning som är så duktiga på vad vi kvinnor behöver för att må bra. 
En sajt jag gillar heter Moodmama. Där hittar du ALLT som vi kvinnor behöver i olika faser i livet. Men långa och tydliga beskrivningar om vad du ska ta, och när, och varför. 
Det här hittade jag härom dagen  om sex och torra slemhinnor...

" Ja, vi tänker inte sluta tjata om detta dolda folkhälsoproblem! Kanske blir det mer aktuellt i och med den här dagen som fokuserar på relationer, dejting och sex?

Ja, men jag har nästan aldrig sex kanske du tänker. Nej, men du kanske besväras av torrheten ändå och får urinvägsinfektioner som behandlas med antibiotika? Antibiotikaresistens är ett globalt hot som vi ska ta på allvar. Kan vi förebygga urinvägsinfektioner så ska vi göra det!"


Tonen är alltid rar och förstående och mycket kärleksfull på ett "matter of fact" sätt, om du förstår vad jag menar. 

Idag är det fraktfritt på https://www.moodmama.com
Gå in och kolla. 

Nu ska jag ta helg, unna mig att bli pussad på och berätta för någon hur mycket jag värdesätter och uppskattar det vi gör tillsammans. 

Jag önskar dig en härlig Alla hjärtans dag, gå och köp dig något kul, en vibrator kanske och lite Ashwaganda-rot ( finns på Life och alla hälsokost) och bli lite sugen på dig själv eller din partner. 
Det förtjänar du.

Vill du ha roligt med kläderna på så tycker jag att du ska hänga med på någon av mina resor eller vandringar. 
Läs mer på www.schuck.se eller klicka här. 
Eller hänga med på nästa kurs. Läs mer här. 

Massor av kärlek,
Cathrine

ps. jag får inte betalt för dessa inlägg.  


























 

Läs hela inlägget »
IMG_0895 IMG_0895

lördag, kl 15:26, (i sängen igen, utan kaffe)

Fortfarande lite lyckohög efter dagens Food Tour så fortsätter jag i samma anda och berättar om mina olika pilgrimsvandringar i år.

Alltsammans började ju när sonen skickade iväg mig för snart två år sedan på min första pilgrimsvandring, 80 mil i 5 veckor tvärs över Spanien, över Pyreneerna till Santiago de Compostela.
Han menade ju att "alla mammor behövde ett äventyr, och nu är det din tur". 
jojo, det hade han ju rätt i...
Äventyr blev det. 

Vad jag inte visste då (och hur ska man veta sådant i förväg?) var ju hur det i grunden skulle förändra mig och mitt liv. 
Från en prettoprinsessa från Stureplan till en ganska härdad bergsget som till min egen stora förvåning är gjort för att gå. Och gå långt. 

Sedan dess har det blivit 3 veckolånga vandringar med gäster, varav de två senaste i min egen regi. 
Alla tre helt magiska, var och en på sitt speciella vis...

Så, det jag har i pipelinen för i år är dels en veckovandring som börjar i Sarria, drygt 12 mil från Santiago och där vi går i ganska enkel terräng ung 2,5 mil per dag. Vi sover gott på bra hotell, får vår packning skickad mellan stoppen, har härliga måltider klara varje kväll. Samt en magiskt duktig guide, José Luis, som gör allt och fixar allt, från plåster, skavsår till de mest spirituella möten och platser. 
Den resan gör jag i 31/5-7/6. 
Självklart är både män och kvinnor välkomna på resan.  Flera par är bokade på denna resa, redan. 
Här kan du läsa mer om den resan. 

Sedan finns det en resa till...
Lite hemligare, fortfarande inte på någon hemsida eller omkriven någonstans. 
Jag har nämligen bestämt mig för att börja gå hela Caminon, alla fem veckorna, igen, en gång till... fast denna gång en vecka i taget.
Första etappen gör jag och ett par av mina tidigare deltagare nu i september, första veckan i september.
Vi börjar i St Jean Pied de la Port och går i vecka, till Estella. 
Vi går ca 2,5 mil per dag, ganska kuperad terräng. Vi sover gott på bra hotell, äter goda pilgrimsmiddagar tillsammans, bestämmer själva om vi vill skicka vårt bagage eller bära det själva.  
Vill du också följa med? Hör isf av dig till mig så får du mer info, klicka här.

Vill du hänga med på en Food Tour så titta gärna på hemsidan, www.foodtourstockholm.se

kramkram!
Cathrine









 

Läs hela inlägget »

torsdag, kl 07:05, med kaffe på lilla brickan, i sängen...

Funderade på det där med översättning på Age becomes you, som jag skrev om igår, och det måste ju såklart vara, ålder klär dig. 
Ålder klär dig, så trevligt det låter, eller hur?


Välkommen till bloggen som jag började skriva i november när allt kändes som mörkaste efter en separation från en relation som inte hade någon framtid. ( han var/är gift). 
En god vän tipsade om att börja skriva brev för att komma ur mörkret. Jag började med bloggen istället.
Men det var lika mycket mitt lilla bidrag till ålderismen och ett försök att sätta denna ålder på kartan, genom att kalla bloggen för Singel vid 60. 

Nu vid snart fyllda 61 ( april) och inte så himla mycket singel längre. Nja, kanske lite "distans-singel" men utan statusens benefits. 
( om du fattar vad jag menar) 

Jag hade en klient igår på mottagningen, en underbar kvinna som jag har haft förmånen att få följa en bit på vägen i egenskap av samtalsterapeut. 
Vi pratar mycket kost och hälsa såklart men en hel del relationer. 
Jag tipsar om dejtingsajter och hur enkelt det är, vi pratar om olika sätt att komma ut och leva livet.
För det är just min poäng här, idag. Lev livet. 
Jag skriver det lika mycket till mig själv som till dig. För sjutton gubbar, lev livet. Njut av dagen, sitt inte och gnäll över vädret, klä dig varmt och gå ut istället. Så länge du kan. 

Njut nu. Dejta, älska, gör knäppa saker, dansa, ät inte skitmat. Njut av kroppen, träna, gör roliga saker med den. Massera den, ta hand om den, se till att den fungerar optimalt och gör massa roliga saker med den. NU.

Jag vet att allt det där låter fånigt och klyshigt, men tyvärr så väldigt sant. Jag träffar så väldigt många kvinnor ( och män) i vår ålder som resignerat och börjar släppa taget.
Det är också ok. Det är ok att vila om man är trött. Men risken är att man vilar för länge, och tröttheten blir permanent. 

Min favoritperson är min kollega Eva B ( och hennes härlige man). De har blivit skidluffare på äldre dagar och åker runt Alperna med pjäxor och en kabinväska och klämmer lagg så det sprutar om det! 
När de inte är hemma i Sverige och åker långfärdsskridskor på vintern eller gympar. 
På sommaren cyklar de, paddlar eller hittar på annat rörelsebus.
Jag har glädjen och lyckan att få hålla en "hopp och skutt" resa med Eva i maj, då vi åker till vårt älskade Yali utanför Bodrum. Vi bor i ett superfint stor hus som rymmer 12 gäster. Varje dag ger vi oss ut på äventyr, vandrar och hittar upplevelser (och goda luncher). På eftermiddagarna håller Eva ett gympapass i trädgården eller i poolen. 
På kvällen håller jag matlagningskurs och vi äter tillsammans, supergott och supernyttigt.
Det finns ett rum kvar på den resan, läs mer om den här på hemsidan, klicka här  och häng med!! Jag garanterar skratt, rörelse, upplevelse och massor av bus!

Jag lovade ju att tipsa om en ny produkt för UVI och den heter UriBalans från Hollistic. Den innehåller D-mannose ( mycket verksamt), tranbär och mjölksyrebakterier. Mums för muttan med andra ord. 

Nu mot jobb! Idag ska Eva och jag coacha två par för tidningen M-magasins räkning och gissa om det går bra för dem! Båda paren rasar i vikt, äter massor och mår så bra.

Cathrine


( jag får inte betalt för dessa tips) 













































 

Läs hela inlägget »

onsdag, kl 8:20, kaffe på lilla brickan...

Idag är jag sen. sovit så väldigt gott. Hittat min formel av magnesium, gaba och nu även 5 HTP. 
Man vaknar så mycket gladare när man sovit gott. 
Om en timme blir det PW med god vän, så here goes...


Idag handlar bloggen om ett utryck jag läste på sociala medier igår. Det var ett par väldigt kärleksfulla rader skrivna av Michael Bindefeld till sin gode vän Christer Lindarw efter QX galan i måndags.
Michael skriver " Age becomes you, my friend". 
Vilken ljuvlig komplimang. 


Hur översätter vi det till begriplig svenska? Ålder är klädsamt på dig? 
Det beskriver ju så väl att det är inte alltid som yngre vi ser bäst ut. En del av oss behöver åldern för att komma till sin rätt. Late bloomers? 
Det gäller bara att använda den rätten man har och göra något bra av den. 

Vi har alla rätten att göra något bra av våra liv så länge vi lever. Hur och vad "bra" är, är ju självklart upp till var och en av oss. 
Följer, läser och rörs av Björn Natthiko Lindeblad´s kamp för det som är kvar av hans liv. Nu ska han ut på turnée runt Sverige och mitt förslag är att även du går in på hans hemsida, www.natthiko.se och ser om det finns någon biljett kvar i din hemstad.
Förmodligen enda och sista gången att lyssna på någon som verkligen levt sitt liv, och fortsätter att leva det till sitt slut. 

I min värld handlar ålder och att ta hand om sig på bästa sätt om att röra på sig och äta rätt. Att ge kroppen de optimala redskapen för att må bäst. 
Vi VET idag, ( Tack Anders Hansen och boken Hjärnstark) att vi blir snabbare och smartare i huvudet av att träna varje dag. Vi VET att hjärta och kärl mår bäst av en kost som sänker blodfett, blodsocker, och blodtryck. 
  ​​​​​​Vi VET idag att det är lättare att röra på en lättare kropp. 

Nåväl, jag ska inte tjata, men hjälper gärna till om du också vill må så bra som det någonsin är möjligt, i din ålder. 
Och låter din ålder, oavsett ålder bli så klädsamt som du själv önskar dig. 

Jag hade tänkt tipsa om en ny produkt för urinvägarna och UVI ( vårt favoritämne, men jag väntar med underlivet till i morgon) 

Nu ut och halka runt och gå försiktigt!

Cathrine










 

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 07:38, kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag känner det själv och jag får små sms från kompisar runt mig, inget är kul just nu.
Nä, det kanske det inte är.
Men det är också ok.


Väninnorna muttrar över vädret, lilla mamma är trött på att inte kunna gå ut med rullator i detta väder, sonen är ledsen och förbannad över orättvisa händelser. Kollegan på jobbet undrade när det skulle sluta vara så förbannat svårt och motigt i livet hela tiden.
Japp, det är så. Inte så jäkla kul hela tiden. 

Jag undrar om vi är itutade att det måste vara så jäkla happy hela tiden. Om vi har gått på alla bilder på sociala medier där alla är så himla glada hela tiden och bara gör roliga saker?
Eller så kanske detta är en kollektivt mörk månad då många av oss känner oss lite nedstämda över lite allt möjligt? Väder vind, ljus osv...
Svårt att säga. Men man måste få låta det vara ok, och inte oroa sig.

MEN det betyder ju inte att man måste tiga och lida. Man får gnälla, det är ganska skönt att gnälla.
OCH det är ok att göra något åt det.
För vi kan faktiskt hjälpa humöret lite på traven.

Här är mina bästa tips ifall du vill hjälpa humöret på traven utan att den skull behöva be din husläkare om antidepressiv medicin.

1. Har du koll på dina tillskott? Trots att vi äter allsidigt så får vi ju inte i oss all den näring kroppen behöver. Speciellt D-vitamin kan ställa till det rejält med humöret. Tänk på att få i dig minst 5.000 IE varje dag. ( bra påminnelse för mig själv nu, inser jag! :-)

2. Jag gillar Rosenrot ( gammal svensk läkeört) och Aswaganda ( ayurvedisk rot) på vintern. Milt humörshöjande och uppiggande, och finns på närmaste hälsokost. Ta ett par stycken!

3. 5 HTP. Så effektivt att det är förbjudet i Sverige pga av att det är för effektivt. Finns att köpa på nätet, kolla www.moodmama.com, eller vitanetshop.com. 
 Det finns även hos några modiga hälsokostbutiker som vägrar ta bort det från hyllorna.
5 HTP är gjort på läkeörten Griffonina och påverkar dina serotonin och dopaminpåslag. Är det lågt så kan 5 HTP verkligen vara något för dig. Börja med 50 mg och gå upp till 100mg. Du kan även ta 100 på morgonen och 100 på kvällen, för bättre sömn.
Tillsammans med lite GABA, 500-800 mg till kvällen, en aminosyra i hjärnan som påverkar dina neurotransmittorer och gör din lugnare och mindre stressad på kvällen och hjälper dig att sova bättre. 

4. Ljus i ögonen! Ge dig ut och gå om du kan när det är ljust. Försök att vara ute minst 30 minuter varje dag. Pulsa i drivorna! Titta mot ljuset!


Själv så tänker jag ta en näve blandande tillskott, och dra på mig träningskläderna och gå och träna! Bästa humörshöjaren så här års!
Jag ser också mycket fram emot mina träningsresor och vandringsresor i vår och sommar. ska du med, det kommer bli sååå roligt! Verkligen något att se fram emot.
kolla på hemsidan, där ligger alla resor. Platserna börjar ta slut, så skynda dig!

På vägen dit ska jag fnissa lite stillsamt år allt rabalder det blev när jag skrev ordet torrfitta i rubriken i fredags. Jäklar vilket liv det blir när vi använder the F-word! 
Sedan tänker jag le lite varmt åt tanken på att om en vecka åker jag tillbaka till Spanien och pussas ett par dagar! 
Blir man inte glad av det så vet jag inte vad!

Ibland handlar det bara om att göra precis det bilden visar.
Ät.Sov.Träna.Jobba. Älska där du kan. 

Har du frågor eller funderingar, ställ dem gärna här på bloggen eller kontakta mig privat så hjälper jag dig gärna!
Cathrine
 











 

Läs hela inlägget »
IMG_0746 IMG_0746

fredag, kl 07:36, i sängen, med kaffe på lilla brickan..

Brukar inte blogga på fredagar för ni har annat för er än läsa bloggar i slutet på veckan.
MEN, but, idag gör jag ett undantag. Mest för att jag gärna vill skriva, och dessa rader är så aktuella, just nu.
Så, idag pratar vi torrfittor.
 
(och bekymret så många har som tror att de har UVI (urinvägsinfektion), men det egentligen är väldigt iriterade slemhinnor där nere.

Jag trodde väl aldrig att det faktiskt
f a n n s något sådan som en torrfitta.
Trodde nog i min enfald att det ordet enbart var ett skällsord för kvinnor som inte gillade sex. 
Haha,, och så är det ju faktiskt!
Hur sjutton ska du kunna njuta av sex om slemhinnan därnere är torr?
Nej, sådant fattade man inte då, iaf inte jag. Det är iof en hel del jag inte fattade förrän man befanns sig i den situationen själv. Tur är väl det tänker jag..

Torra slemhinnor, både upptill men framför allt nedtill hör tyvärr till vår ålder. från 50+ och framåt. Mensen upphör, vi kan inte längre få barn, producerar mindre mängd östrogen, och slemhinnorna blir torra och sköra.
En del av oss tar plåster ( Estradot) och klarar sig mycket bättre. Andra smörjer sig lokalt och tar de blåa stavarna, Vagifem, och mår ganska bra på det.

Den senaste veckan har jag träffat tre (!) kvinnor, klienter, som klagat på urinvägsinfektion, fått penicillin, inte blivit bättre, går och tiger och lider och har jätteont. Men UVI har de inte. Vad fan har de då? Jo, jäkligt torra slemhinnor.

Jag fick själv samma sak förra året, var precis på väg till Turkiet på hopp och skuttresa och hade då ätit den ena penicillinkuren efter den andra. Inget hjälpte.
Till slut, av rena turen, så hittade jag en superduktig gyn ute i Berghamra av alla ställen, en Ur och Gyn mottagning och träffade en fantastiskt duktig manlig gyn, Marin Florica. 
Han gav mig två olika salvor för underlivet, och lovade mig att på fem dagar skulle jag vara frisk och symptomfri. Jag trodde honom inte, men smorde lydigt som han sagt.
Fem dagar senare var jag helt frisk.
Det han hade skrivit ut var en kräm mot rosacea, vilket naturligtvis läkte slemhinnan där nere, och Ovestrin, en östradiolkräm som kan köpas receptfritt på apoteket. Den kombon har hjälpt mig flertal gånger när det blivit lite överhettat därnere av för mycket sex, för ofta. 

Det jag testar själv just nu, och har givit till två av de tre kvinnor jag pratade om, är en ny kräm som kommer ut på marknaden i dagarna, VagiVital. Den är hormonfri, vilket är bra för kvinnor som genomgått någon form av cancerbehandling.

Har du bekymmer och problem nedtill? Hör av dig, boka en tid så hjälper jag dig. Vi gör en vårdplan för hur du ska må som bäst. Jag har ett helt team av duktiga läkare, gyn i ett nytt och väldigt spännande projekt.  
Hör av dig så berättar jag gärna mer, och hjälper dig också.

Trevlig helg!
Själv ska jag gå på bubbel och bus med gamla Caminokompisar ikväll och imorgon blir det bio med drottningen av det Okända...

Vill du också hänga med och gå Caminon? Häng med, läs mer här! 

Jo, en sak till. Jag har inga samarbeten med några av de produkter jag skriver om. Det jag gillar och själv använder skriver jag om. Inte mer än så. 
















 

Läs hela inlägget »

2019 > 02

torsdag, kl 08:30, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Solen skiner och jag är på väg ut på PW och lunchdate. 
Bra dagar, bra vecka. Glad Cathrine som börjar gå långt nu inför vårens och sommarens pilgrimsvandringar. 
Ska du följa med med mig på en vandring? Det finns platser kvar.


Jag funderar just nu mycket på om det är så att man ibland inte ser skogen för alla träd.
Låt mig förklara.
För två år sedan, drygt nu, så startade jag en ny metod som jag idag kallar för "8/800".  Den är inspirerad av Dr Michael Mosleys idéer kring kost och hälsa och det faktum att man kan påverka såväl blodsocker, blodtryck och blodfetter beroende på hur och vad man äter. På köpet går man ned i vikt, men det är egentligen bara bonus. 
Jag har nu jobbat med metoden i två år och ser de mest häpnadväckande resultat. Framför allt när det gäller hälsan, och det är ju faktiskt det viktigaste. Alla deltagare droppar i värden och mår så otroligt mycket bättre, ser så himla mycket piggare och friskare ut. Och går ned massor i vikt. 
Och viktigast av allt, behåller den lägre vikten. 
Själv droppade jag 12 kg och har numera slutat med blodtrycksänkande mediciner efter 15 år..
Galet bra, med andra ord. 

Idag jobbar jag väldigt mycket tillsammans med läkare och är ansluten till flera läkarmottagningar och tar emot deras remitterade patienter och coachar dem tillbaka till hälsa och sund livsstil. Det fungerar jättebra, och alla är glada. inte minst läkarna. 
Och jag. underbart att se att man kan göra skillnad. och nytta. 

Det jag funderar på är bara det faktum att metoden inte "nått ut" mer på två år. Det gör mig funderarsam på vad jag gör för fel. 
Metoden är nog det bästa jag jobbat med någonsin, och ALLA klienter/patienter mår såå bra. 
Varför lyfter det då inte? 

Så började jag igår fundera ett varv till. 
Det är kanske precis det den gör, lyfter alltså. Fast inte på det viset jag hade trott (eller kanske önskat).
Det faktum att det jag gör idag är i tätt samarbete med läkare och skolmedicin (om än med en funktionsmedicinsk inriktning) är kanske precis det "lyft" jag önskar mig. 
Men har inte riktigt sett det på det viset tidigare. 
Ibland ser man inte skogen för alla träd. 
Ibland blir inte som man har tänkt sig. Ibland blir det faktiskt mycket bättre. 

Vill du läsa mer om min metod, klicka här. 

Nu  ska jag ut i solen! 
Ha en bra torsdag.
Cathrine







 

onsdag, kl 08:24, med kaffe på lilla brickan i sängen..
fel datum ovanför, började skriva i måndags..


Vilken glädje och välsignelse att få vakna till soljus! 
Man blir lycklig bara att titta ut genom fönstret när man vaknar och ser ljus!!
Tänk på att ljuset är serotoninhöjande och vi mår bra i huvudet när vi får ljus i ögonen. Så börja inte med solglasögon riktigt ännu!


Senaste dagarna har jag funderat kring det där med vänskap. Inget litet eller enkelt område precis.

Jag har haft dåligt samvete för att jag kanske inte alltid varit den bästa kompisen, kanske inte hållit gammal vänskap vid liv som jag borde gjort.
Det är ju liksom finare att ha ett ton kompisar sedan skoltiden. Det har jag inte. Sådant har gnagt i mig.
Det har funnit perioder när jag kommit tillbaka till Sverige efter lång tid utomlands och då skrivit listor på vilka jag faktiskt vill ha i mitt liv och vilka som ger energi.
Och vilka som tar energi. 
Också funderat på vem jag var tidigare och om det reflekterade på de vänner jag hade då. 
Herregud, det har funnit perioder i mitt liv då jag inte ens velat vara vän med mig själv. Jag fattar dem som inte heller ville vara vän med mig. Det gör jag verkligen.

Vi hade en uppgift i kvällskursen, eller rättare sagt, mina kursdeltagare hade en hemläxa i form av att fundera kring vilka de gjort glada denna vecka och vilka som gjord dem glada och saker att vara tacksamma för.
Jag började berätta om vad som glädjer mig extra mycket just nu, och det är vänskap.
Den vänskap jag känner när min kompis Fredrik kramar om mig och berättar hur glad han är att ha mig som vän, och hur roligt det är att få säga detsamma tillbaka. 
Den vänskapen jag gläds åt när en nära väninna skickar ett sms och tackar för ett möte jag ordnat för hennes räkning. 

Jag tror vi berättar för sällan för våra riktiga vänner att vi älskar dem. 

Sådant får mitt hjärta att sprudla lite extra just nu och det är dessa tankar som snurrar i huvudet.

Jag är glad över den person jag är idag och det jag gått igenom som förhoppningsvis gjort mig till en mildare, godare, snällare och mer ödmjuk version av mig. Jag vill tro det i alla fall. 
Jag tänker att, om jag kan gilla mig själv och gillar att spendera tid med mig själv så kanske det finns andra som också gillar det. 
Ungefär så tänker jag. 

Vänskap är kärlek. 
Eller kanske tvärtom. 
Bra, hursomhelst. 



 




 
IMG_0936 IMG_0936

fredag, i sängen, kl 06:43, med kaffet på lilla brickan.

Fredag är ju som vi vet ingen bra bloggdag, vi läser flest bloggar i början på veckan. Vet faktiskt inte varför det är så, men..
Anyway. Jag skriver på, i alla fall. 
Mest för mig själv, men såklart om någon annan läser och tycker om det så är det bra. 
Och jag blir glad.


Bloggen som från början hette "Singel vid 60" och mest handlade om att ta sig ur en relation som inte var min.
Numera så får jag väl lov att kalla den för "60 är det nya 60" eftersom jag inte är så värst singel längre. Fast man vet ju aldrig, det har man ju lärt sig, allt kan hända...
Time will tell. 

Tog en AW med kompisen PG igår. Det är ju på torsdagar man ska gå ut, iaf dit vi gick, Ö-hallen. Lagom lugnt. Slår fredagsstimmet med hästlängder. 

Det är tack vare PG som ni läser dessa rader. Det var han som sa åt mig att börja skriva. Han föreslog ju brev, men jag kan ju inte alltid lita på mig själv och tänkte om jag skriver brev i datorn, så kanske jag en natt plötsligt får för mig att trycka på send-knappen. Ni vet ju hur det är ibland...
Så bättre att skriva blogg, så är tankarna redan ute. 

PG pratade igår mycket om mitt mod. Modet att våga skriva så hudlöst och naket. Så självutlämnade och personlig. 
Jag menar att det finns en stor skillnad mellan att vara privat och personlig. 
Kanske är jag lite gränslös? Jo, så är det nog. Ganska rejält ibland, skulle nog många säga...
( det var nog rubriken torrfitta han menade, många har reagerat på den.) 
Men som jag sa till PG igår, vad är det värsta med att vara lite gränslös? Ja, man får ju vara med om mer, iaf i vår ålder.
Det händer liksom mer. Hellre det än motsatsen.

Vi pratade om mycket roligt igår. Mycket ålder naturligtvis. Hur viktigt det är att likt texten på Efva Attling´s bild härom dagen hålla sig ung tills man blir gammal. 
Men funderar på om man reflekterade lika mycket på sin ålder tidigare i livet?
Javisst nojade man över 30 och 40-årskriser. Tror jag, iaf. Minns inte så noga längre. 
Man överlevde dem ju helt klart. Jag gifte och skilde mig alltid i dessa skiften, när jag tänker närmare efter, så visst var man påverkad av tiden.  

Det är roligt med killkompisar. Jag gillar verkligen mina killkompisar. Min bästis Fredrik såklart. ( som alla tror jag ihop med. Men det är jag inte. Det vet både Fredrik och den jag faktiskt är ihop med väldigt väl. De har träffats och gillar varandra väldigt mycket.).

Jag har ju hela tiden mina olika hälso och träningsprojekt för mig.
Just nu är jag väldigt glad över min nya #brojäveln där jag ska försöka runda Djurgårdsbron varje dag. Begreppet är jag som skojar med den gamla # som hette #björkjäveln och stod i Liljanskogen. Nu är den nedhuggen och jag har flyttat. Så nu blir det Djurgårdsbron istället.
Jag behöver vara utomhus mer. Har många hälsoresor och pilgrimsvandringar i vår och sommar och behöver mer vandring i benen. 
Trött på att stå på en megaformer jämt. Kanske lite trött på stället också. Längtar till nya Becore öppnar i närheten av Hötorget. Det ska bli nytt och kul. 

Vill du gå med mig i vår på en "walk and talk" så är det bara att höra av sig här.

Ska du med på träningsresa till Turkiet eller vandring längs Caminon så är det också hög tid att tjoa till! 

Själv ska jag ge mig iväg nu på någon form av träning och sedan blir det sedvanlig fredagslunch med lilla mamma på Lidingö och dagen avslutas med AW med nya arbetskompisarna på läkarmottagningen 2Heal.

Vad man än tycker om ålder, så ska man vara ödmjukt tacksam att man har en. 
Typ så. Trevlig helg!
Cathrine



 


 

















 

Image-1-1 Image-1-1

onsdag kl 07:28, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Idag handlar bloggen om hur jäkla roligt det är att bli 60. 
En ynnest inte alla får vara med om. 
Sedan får sig de där läkarna en känga som varnade för "alla de nya farliga hälsoböckerna i DN artikeln i söndags. 
Jag blir så förbannad.
 

Igår hade Eva och jag förmånen att i en Röhnishbutik få hålla föreläsning för minst ett 50-tal härliga medlemmar i Friskis & Svettis. 
Eva pratar träning 50+ och jag pratar mat 50+
Hur som helst, det roliga är ju att kvällen blev så lyckad, alla så glada och nöjda och nu står det kö med ytterligare minst 100 gäster till som vill komma och lyssna. 
Allesammans en bra bit över 50 och allesammans tränar minst 1-3 dagar/veckan på Friskis. 
Vi finns, vi syns, vi spelar roll. Och vi har så jäkla roligt. 
60 är det nya 60. 


Vill du också höra oss? Ta kontakt så fixar vi plats åt dig. Eller ser till att ditt företag får komma till Röhnish och lyssna på oss. Kontakta mig. 
Vill du ut och resa med oss? Vi har den roligaste hälsoresa på gång i maj. Det finns plats kvar, kolla hemsidan, www.schuck.se

Jag satt på mottagningen i går hela dagen och träffade klienter. Alla går just nu på 8/800 och mår sååååå bra. Alla dalar med 1 kg i veckan, lugnt och tryggt. Äter massor, mår toppen och förbättrar sina värden för varje vecka. Underbart!

MEN alla frågar ju om den där debattartikeln som ett par läkare publicerade i DN  i söndags. Det handlade om hur vilseledande de nya sk hälsoböckerna är och hur farligt det är att tro dem!
Jag läste mellan raderna i deras debattartikel och såg precis vilka författare som var i sk blåsväder.
Och jag blir så jäkla arg! 
Är det något jag lärt mig efter alla 37 egna publicerade kokböcker är hur förlag fungerar. och vilka ytterst kompetenta personer som arbetar där med just dessa böcker.
Idag får förlagen minst 100 förslag/synopsis i veckan på bokidéer. En av hundra blir det bok av. Idag har inte förlagen råd att göra misstag och framför allt inte publicera en författare som kan råka i blåsväder. Det är bokförläggarna alldeles för smarta för. Dessutom är det redaktörer som ofta kan mer om kost och hälsa än författarna själva, för de läser nämligen en jäkla massa i just detta ämne själva! 
Idag är förlaget såå pålästa, smarta och i takt med tiden, så en oseriös författare kommer inte igenom deras nålsögon. 
Detta är bara en bunt rädda läkare som inte vågar se att skolmedicin och komplementärmedicin har så mycket att lära av varandra och ska hjälpa och suppportera varandra istället för att hugga varandra i ryggen!

Jag blir såå arg och ledsen över denna typ av debattartiklar. 

Anyway. Idag börjar mitt eget hälsoprojekt, #brojäveln.
Nu börjar vårträningen inför min första Caminovandring i juni (finns platser kvar, häng med) och naturligtvis Eva Berggrens och min hälsoresa i maj. Även där finns det plats kvar. Följ med.
#brojäveln blir min hashtag minst 3-4 ggr per vecka, med snabba pw´s runt Djurgården. 
Följ mig gärna på Instagram. cathrineschuck.

Nu mot skogen! Sherwoodskogen! 
Cathrine


 

tisdag, kl 07:29, fortfarande i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Dagen illustration fick jag inatt av en kär klient som inte kunde sova (04:29) och hon skickade denna bild och kloka text. Den föreställer en av mina förebilder Efva Attling och jag hoppas hon hon förlåter att jag lånar denna fina bild. 


Jag skriver "fortfarande i sängen" för nu ska det bli ordning på torpet igen och nu ska Fredrik och jag börja gå tillsammans tidigt på  morgonen, som vi brukar göra. 
Nu finns det inga ursäkter längre, ingen is eller snö, och ljust när man börjar gå.

hehe, fast inte idag. Det regnar, och är det jag helst inte gör så är det att powergå i regn. 
Jag gick en hel vecka på Caminon i regn och det har satt sina spår. 

Men nu börjar vårens hälsoprojekt. Mitt eget lilla hälsoprojekt iaf. Det blir hashtag #brojäveln då vi kommer börja vid Djurgårdsbron.
Varför behöver jag ett hälsoprojekt som tränar så mycket?
Jo, jag ska ju ut och gå ett par pilgrimsvandringar i år och behöver vara i toppform när det gäller konditionen, inte bara styrka och smidighet.
Ska du med på en vadrning i år? Det finns plats kvar på både vårens och höstens en veckasvandringar. Läs mer här. 

Själva ordet kommer från den björk, även kallad #björkjävlen som jag gick till varje morgon under flera år och la ut en massa hyss han och jag hade för oss varje morgon. 
Jag skrev på en gammal arbetskamrats Insta igår och berättade hur imponerad jag  är av hans hälsoprojket #16weeksofhell, som många går på just nu. Han skrev tillbaka och tackade, och menade att min lilla #björkjävel hade varit ett litet frö i hans huvud.
16 veckor av intensiv träning och nyttig mat. Folk lyckas verkligen bygga om sina kroppar på 16 veckor och bilderna på Insta talar sitt tydliga pråk. 
Jag ser bilder varje morgon min arbetskamrat från Expressen lägger ut. Fina fisken om du frågar mig! 

Tricket är ju att hitta på något kul. För har du inte kul med din träning, din mat, din hälsoomläggning, så blir det aldrig av. Jag lovar. Det går inte att släpa sig genom någon form av livsstilsförändring om det inte blir just en förändring av livet. Och det sker alltid, alltid med glädje, det föds aldrig ur tvång.
Och då får man se till att det blir kul. 

Träffade en ny klient igår, ett otroligt pigg dam en bit över 70 som glatt meddelade att hon börjat träna dagligen sedan hon fyllt 61. 
Nu skulle vi börja med att jysta till maten och då kommer träningen verkligen att både synas, märkas och bli ännu roligare.
Men jag log för mig själv och tänkte, eftersom jag snart fyller 61 så var det liksom en liten hälsning från universum som blinkade åt mig. 
Jag tror universum log lite också. 

Till sist, som alltid höll jag på att skriva, dagens tips.
Jag läser med mycket stor behållning ett nyhetsbrev varje vecka som heter Hormoni.se och som man kan abbonera på, kostnadsfritt. 
Det är frågor och kloka svar om allt som rör kvinnor och kvinnohälsa. 
Verkligen, verkligen läsvärt. 


Idag blir det klienter på dagen och sedan kvällsföreläsning på Röhnish, ni vet butiken/märket som säljer sina egna designade, svensktillverkade golf och träningskläder. ikväll håller Eva Berggren och jag föreläsning om Hälsa 50+ och det roliga är att vi får in 50 pers i lokalen och det är 150 (!) anmälda!!!
Då fattar du hur viktigt det är att röra sig efter 50 och hur stort intresset är. 
60 är det nya 60!
Hurra!!

Jo, Eva och jag berättar ikväll om vår superroliga träningsresa i maj till turkiet. En vecka av skön träning, vandring och massor av god och nyttig mat av lilla moi.
häng med!
Läs mer på hemsidan, klicka här. 

Cathrine
























 

IMG_1072 IMG_1072

måndag, kl 07:12, hemma i sängen igen, med en kopp kaffe på lilla brickan.

Jag träffar många kvinnor i min ålder, både som klienter på mottagningen och privat, kompisar.
Många är ofrivilligt ensamma, och då föreslår jag alltid, testa att dejta på nätet eller i en app. 
Seriöst, vad är det värsta som kan hända? Och det bästa? du kanske träffar en riktigt mysig man eller kvinna?


Min kärlek brukar svara på frågan hur vi träffades, "på det moderna sättet", dvs på nätet. Ja, eller i vårt fall då på Tinder. 
Det är ett så klokt svar. Jag menar, vem vill idag ödsla tid på att hänga i en bar i tron att man ska träffa någon trevlig människa? Och hur kul det än är att gå på seniordisco på Gloria 50+ hos Madelein så inte sjutton träffar du någon där (det är minst 80 % kvinnor).
Nä, det är faktiskt genom att få kontakt via några rader på nätet eller i appen som det börjar. Sedan bestämmer man en tid, går och fikar och sedan ser man vart det tar vägen. 
Klart man får lov att pussa ett par grodor innan man träffar en prins, men som vi brukar säga, grodpussning är inte det sämsta det heller!
Rätt som det är så står han/hon där, et voila! 
Hur svårt kan det vara? 

Är om det är farligt att dejta på nätet? Nä, inte värre än att gå över gatan. 
Det jag ofta får hör är att det bara är förfärliga personer man möter på nätet....
Well, inte värre än du själv, brukar jag säga. Det finns alla sorter. Och lika många män som kvinnor "som bara är ute efter sex", vilket ju inte alltid är det sämsta? Jag menar, hur många vill seriöst gifta sig och flytta ihop i denna ålder? 
Ett bra sexliv är väl inte det värsta som kan hända?

I mitt fall, så träffade jag ett par väldigt trevliga män, några år yngre, och gick på några dejter.Jättetrevliga killar. 
Inget klickade, och det förvånade mig inte heller då jag rätt nyligen kommit ur en relation och egentligen inte var ute efter att träffa någon. Iaf inte seriöst.

Så bestämde jag mig i månadskiftet nov/dec att stänga ned Tinder för helgerna och  hänga upp skylten Gone fishing. 
Precis minuterna innan jag skulle klicka på avslutsknappen så swipar jag en sista gång, det var mitt i natten och jag kunde inte sova, och blicken fångas av en vacker brunbränd man i vit skjorta som allvarligt tittar rakt in i kameran. 
Jag swipar höger och det har tydligen han gjort detsamma med mig för det blir "ett match". Jag brukade normalt vänta på att mannen skulle ta första intitiativet men denna gång spelade det liksom ingen roll och jag skickade iväg min första fråga,
"var bor du?"
Låter jättedumt, men jag ville ju inte träffa (någon egentligen) och absolut ingen långt utanför stan. Helst runt hörnet, typ, hade jag tänkt mig. 

Nu har det gått tre månader, han bor i Spanien över vintern, och jag åker dit en gång i månaden.  Distans är bra. Man tröttar ju iaf inte. 

Är det för resten av livet eller är det slut i sommar? Vem vet? Det vet man ju inte mer i vår ålder än när man är 25. Fördelen med att vara i vår ålder är att det inte är någon brådska utan livet får bli som det blir, och då brukar det alltid bli bra till slut.
Annars är det ju inte slut. 

Det enda man vet är att livet är som filmen Sliding doors, fullt av överraskningar och med ett enkelt klick så förändras alla förutsättningar och genom ett enkelt val så kan livet bli helt magiskt, glimrande och underbart när man som minst förväntar sig det eller ens tror att det ska kunna hända. 
Det är precis då det händer. Precis just då.

Sedan är det bara att modigt ta emot den utsträckta handen och lita på sin egen magkänsla. 
Och inte glömma bort att ha roligt under tiden.

Har du för lite roligt just nu? 
Då tycker jag att du ska med på någon av mina två Caminovandringar, en i vår och en i höst, och träffa nya människor och ge dig själv en vecka av vandringsmeditation och fundera över livet.
klicka för att läsa mer här.

















 

   























 

IMG_1030 IMG_1030

torsdag, alla hjärtans dag, kl 08:27, fortfarande i sängen, i väntan på kaffe...
Någonstans i solen i södra Spanien. 


Bara en sådan sak, att ligga och vänta på att få kaffe på sängen...
I sanningens namn så tippar jag att bli det sellerijuice först och sedan frukost på sängen. 
Dagen är sedan riggad med massor av spännande händelser, allt från golflektioner till spa-behandlingar.
Vad kan man mer önska sig?
 
En Alla hjärtans dag från himlen. Något att stilla få vara väldigt ödmjukt tacksam för.

Well, mitt roliga projekt som jag startade i oktober/november förra året, Singel vid 60 har vuxit och är idag något jag varje dag får glada kommentarer för och som jag ser att du och många andra följer och det är jag så otroligt glad för!

Numera inte fullt lika  mycket singel som tidigare (skrattar medan jag skriver för den gullige mannen mixar och blandar i köket så det står härliga till!) men fortfarande väldigt nyfiken på hur det är att vara i denna ålder.
Känns ju väldigt spännande för just så här gammal har jag ju aldrig varit förr, och som min kloka väninna Caroline sa härom dagen, så här ung som du är just nu kommer du aldrig vara mer. 
Älskar den inställningen. 
Älskar henne också, för den delen. 

Jag funderar väldigt mycket på kvinnors situation, både i den här åldern och rent generellt. 
Möter ofta kvinnor med diagnosen utbrändhet. Det som gör mig mest ledsen är historier där de mött sjukvården och sjukvården erbjuder antidepressiv medicin. När patienten då tålmodigt och vänligt försöker förklara för sin läkare att hon faktiskt är utbränd och INTE ett dugg deprimerad, och läkaren lika stoiskt menar att det är hon visst! Och tabletter ska hon ha. Punkt. 
Då går något sönder i mig. 
Det finns ju så otroligt mycket att göra med kost och näring för att komma åt de bakomliggande orsakerna till utbrändhet och det går att "laga" med så enkla medel. 

Jag har många i min omgivning som är så duktiga på vad vi kvinnor behöver för att må bra. 
En sajt jag gillar heter Moodmama. Där hittar du ALLT som vi kvinnor behöver i olika faser i livet. Men långa och tydliga beskrivningar om vad du ska ta, och när, och varför. 
Det här hittade jag härom dagen  om sex och torra slemhinnor...

" Ja, vi tänker inte sluta tjata om detta dolda folkhälsoproblem! Kanske blir det mer aktuellt i och med den här dagen som fokuserar på relationer, dejting och sex?

Ja, men jag har nästan aldrig sex kanske du tänker. Nej, men du kanske besväras av torrheten ändå och får urinvägsinfektioner som behandlas med antibiotika? Antibiotikaresistens är ett globalt hot som vi ska ta på allvar. Kan vi förebygga urinvägsinfektioner så ska vi göra det!"


Tonen är alltid rar och förstående och mycket kärleksfull på ett "matter of fact" sätt, om du förstår vad jag menar. 

Idag är det fraktfritt på https://www.moodmama.com
Gå in och kolla. 

Nu ska jag ta helg, unna mig att bli pussad på och berätta för någon hur mycket jag värdesätter och uppskattar det vi gör tillsammans. 

Jag önskar dig en härlig Alla hjärtans dag, gå och köp dig något kul, en vibrator kanske och lite Ashwaganda-rot ( finns på Life och alla hälsokost) och bli lite sugen på dig själv eller din partner. 
Det förtjänar du.

Vill du ha roligt med kläderna på så tycker jag att du ska hänga med på någon av mina resor eller vandringar. 
Läs mer på www.schuck.se eller klicka här. 
Eller hänga med på nästa kurs. Läs mer här. 

Massor av kärlek,
Cathrine

ps. jag får inte betalt för dessa inlägg.  


























 

IMG_0895 IMG_0895

lördag, kl 15:26, (i sängen igen, utan kaffe)

Fortfarande lite lyckohög efter dagens Food Tour så fortsätter jag i samma anda och berättar om mina olika pilgrimsvandringar i år.

Alltsammans började ju när sonen skickade iväg mig för snart två år sedan på min första pilgrimsvandring, 80 mil i 5 veckor tvärs över Spanien, över Pyreneerna till Santiago de Compostela.
Han menade ju att "alla mammor behövde ett äventyr, och nu är det din tur". 
jojo, det hade han ju rätt i...
Äventyr blev det. 

Vad jag inte visste då (och hur ska man veta sådant i förväg?) var ju hur det i grunden skulle förändra mig och mitt liv. 
Från en prettoprinsessa från Stureplan till en ganska härdad bergsget som till min egen stora förvåning är gjort för att gå. Och gå långt. 

Sedan dess har det blivit 3 veckolånga vandringar med gäster, varav de två senaste i min egen regi. 
Alla tre helt magiska, var och en på sitt speciella vis...

Så, det jag har i pipelinen för i år är dels en veckovandring som börjar i Sarria, drygt 12 mil från Santiago och där vi går i ganska enkel terräng ung 2,5 mil per dag. Vi sover gott på bra hotell, får vår packning skickad mellan stoppen, har härliga måltider klara varje kväll. Samt en magiskt duktig guide, José Luis, som gör allt och fixar allt, från plåster, skavsår till de mest spirituella möten och platser. 
Den resan gör jag i 31/5-7/6. 
Självklart är både män och kvinnor välkomna på resan.  Flera par är bokade på denna resa, redan. 
Här kan du läsa mer om den resan. 

Sedan finns det en resa till...
Lite hemligare, fortfarande inte på någon hemsida eller omkriven någonstans. 
Jag har nämligen bestämt mig för att börja gå hela Caminon, alla fem veckorna, igen, en gång till... fast denna gång en vecka i taget.
Första etappen gör jag och ett par av mina tidigare deltagare nu i september, första veckan i september.
Vi börjar i St Jean Pied de la Port och går i vecka, till Estella. 
Vi går ca 2,5 mil per dag, ganska kuperad terräng. Vi sover gott på bra hotell, äter goda pilgrimsmiddagar tillsammans, bestämmer själva om vi vill skicka vårt bagage eller bära det själva.  
Vill du också följa med? Hör isf av dig till mig så får du mer info, klicka här.

Vill du hänga med på en Food Tour så titta gärna på hemsidan, www.foodtourstockholm.se

kramkram!
Cathrine









 

torsdag, kl 07:05, med kaffe på lilla brickan, i sängen...

Funderade på det där med översättning på Age becomes you, som jag skrev om igår, och det måste ju såklart vara, ålder klär dig. 
Ålder klär dig, så trevligt det låter, eller hur?


Välkommen till bloggen som jag började skriva i november när allt kändes som mörkaste efter en separation från en relation som inte hade någon framtid. ( han var/är gift). 
En god vän tipsade om att börja skriva brev för att komma ur mörkret. Jag började med bloggen istället.
Men det var lika mycket mitt lilla bidrag till ålderismen och ett försök att sätta denna ålder på kartan, genom att kalla bloggen för Singel vid 60. 

Nu vid snart fyllda 61 ( april) och inte så himla mycket singel längre. Nja, kanske lite "distans-singel" men utan statusens benefits. 
( om du fattar vad jag menar) 

Jag hade en klient igår på mottagningen, en underbar kvinna som jag har haft förmånen att få följa en bit på vägen i egenskap av samtalsterapeut. 
Vi pratar mycket kost och hälsa såklart men en hel del relationer. 
Jag tipsar om dejtingsajter och hur enkelt det är, vi pratar om olika sätt att komma ut och leva livet.
För det är just min poäng här, idag. Lev livet. 
Jag skriver det lika mycket till mig själv som till dig. För sjutton gubbar, lev livet. Njut av dagen, sitt inte och gnäll över vädret, klä dig varmt och gå ut istället. Så länge du kan. 

Njut nu. Dejta, älska, gör knäppa saker, dansa, ät inte skitmat. Njut av kroppen, träna, gör roliga saker med den. Massera den, ta hand om den, se till att den fungerar optimalt och gör massa roliga saker med den. NU.

Jag vet att allt det där låter fånigt och klyshigt, men tyvärr så väldigt sant. Jag träffar så väldigt många kvinnor ( och män) i vår ålder som resignerat och börjar släppa taget.
Det är också ok. Det är ok att vila om man är trött. Men risken är att man vilar för länge, och tröttheten blir permanent. 

Min favoritperson är min kollega Eva B ( och hennes härlige man). De har blivit skidluffare på äldre dagar och åker runt Alperna med pjäxor och en kabinväska och klämmer lagg så det sprutar om det! 
När de inte är hemma i Sverige och åker långfärdsskridskor på vintern eller gympar. 
På sommaren cyklar de, paddlar eller hittar på annat rörelsebus.
Jag har glädjen och lyckan att få hålla en "hopp och skutt" resa med Eva i maj, då vi åker till vårt älskade Yali utanför Bodrum. Vi bor i ett superfint stor hus som rymmer 12 gäster. Varje dag ger vi oss ut på äventyr, vandrar och hittar upplevelser (och goda luncher). På eftermiddagarna håller Eva ett gympapass i trädgården eller i poolen. 
På kvällen håller jag matlagningskurs och vi äter tillsammans, supergott och supernyttigt.
Det finns ett rum kvar på den resan, läs mer om den här på hemsidan, klicka här  och häng med!! Jag garanterar skratt, rörelse, upplevelse och massor av bus!

Jag lovade ju att tipsa om en ny produkt för UVI och den heter UriBalans från Hollistic. Den innehåller D-mannose ( mycket verksamt), tranbär och mjölksyrebakterier. Mums för muttan med andra ord. 

Nu mot jobb! Idag ska Eva och jag coacha två par för tidningen M-magasins räkning och gissa om det går bra för dem! Båda paren rasar i vikt, äter massor och mår så bra.

Cathrine


( jag får inte betalt för dessa tips) 













































 

onsdag, kl 8:20, kaffe på lilla brickan...

Idag är jag sen. sovit så väldigt gott. Hittat min formel av magnesium, gaba och nu även 5 HTP. 
Man vaknar så mycket gladare när man sovit gott. 
Om en timme blir det PW med god vän, så here goes...


Idag handlar bloggen om ett utryck jag läste på sociala medier igår. Det var ett par väldigt kärleksfulla rader skrivna av Michael Bindefeld till sin gode vän Christer Lindarw efter QX galan i måndags.
Michael skriver " Age becomes you, my friend". 
Vilken ljuvlig komplimang. 


Hur översätter vi det till begriplig svenska? Ålder är klädsamt på dig? 
Det beskriver ju så väl att det är inte alltid som yngre vi ser bäst ut. En del av oss behöver åldern för att komma till sin rätt. Late bloomers? 
Det gäller bara att använda den rätten man har och göra något bra av den. 

Vi har alla rätten att göra något bra av våra liv så länge vi lever. Hur och vad "bra" är, är ju självklart upp till var och en av oss. 
Följer, läser och rörs av Björn Natthiko Lindeblad´s kamp för det som är kvar av hans liv. Nu ska han ut på turnée runt Sverige och mitt förslag är att även du går in på hans hemsida, www.natthiko.se och ser om det finns någon biljett kvar i din hemstad.
Förmodligen enda och sista gången att lyssna på någon som verkligen levt sitt liv, och fortsätter att leva det till sitt slut. 

I min värld handlar ålder och att ta hand om sig på bästa sätt om att röra på sig och äta rätt. Att ge kroppen de optimala redskapen för att må bäst. 
Vi VET idag, ( Tack Anders Hansen och boken Hjärnstark) att vi blir snabbare och smartare i huvudet av att träna varje dag. Vi VET att hjärta och kärl mår bäst av en kost som sänker blodfett, blodsocker, och blodtryck. 
  ​​​​​​Vi VET idag att det är lättare att röra på en lättare kropp. 

Nåväl, jag ska inte tjata, men hjälper gärna till om du också vill må så bra som det någonsin är möjligt, i din ålder. 
Och låter din ålder, oavsett ålder bli så klädsamt som du själv önskar dig. 

Jag hade tänkt tipsa om en ny produkt för urinvägarna och UVI ( vårt favoritämne, men jag väntar med underlivet till i morgon) 

Nu ut och halka runt och gå försiktigt!

Cathrine










 

tisdag, kl 07:38, kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag känner det själv och jag får små sms från kompisar runt mig, inget är kul just nu.
Nä, det kanske det inte är.
Men det är också ok.


Väninnorna muttrar över vädret, lilla mamma är trött på att inte kunna gå ut med rullator i detta väder, sonen är ledsen och förbannad över orättvisa händelser. Kollegan på jobbet undrade när det skulle sluta vara så förbannat svårt och motigt i livet hela tiden.
Japp, det är så. Inte så jäkla kul hela tiden. 

Jag undrar om vi är itutade att det måste vara så jäkla happy hela tiden. Om vi har gått på alla bilder på sociala medier där alla är så himla glada hela tiden och bara gör roliga saker?
Eller så kanske detta är en kollektivt mörk månad då många av oss känner oss lite nedstämda över lite allt möjligt? Väder vind, ljus osv...
Svårt att säga. Men man måste få låta det vara ok, och inte oroa sig.

MEN det betyder ju inte att man måste tiga och lida. Man får gnälla, det är ganska skönt att gnälla.
OCH det är ok att göra något åt det.
För vi kan faktiskt hjälpa humöret lite på traven.

Här är mina bästa tips ifall du vill hjälpa humöret på traven utan att den skull behöva be din husläkare om antidepressiv medicin.

1. Har du koll på dina tillskott? Trots att vi äter allsidigt så får vi ju inte i oss all den näring kroppen behöver. Speciellt D-vitamin kan ställa till det rejält med humöret. Tänk på att få i dig minst 5.000 IE varje dag. ( bra påminnelse för mig själv nu, inser jag! :-)

2. Jag gillar Rosenrot ( gammal svensk läkeört) och Aswaganda ( ayurvedisk rot) på vintern. Milt humörshöjande och uppiggande, och finns på närmaste hälsokost. Ta ett par stycken!

3. 5 HTP. Så effektivt att det är förbjudet i Sverige pga av att det är för effektivt. Finns att köpa på nätet, kolla www.moodmama.com, eller vitanetshop.com. 
 Det finns även hos några modiga hälsokostbutiker som vägrar ta bort det från hyllorna.
5 HTP är gjort på läkeörten Griffonina och påverkar dina serotonin och dopaminpåslag. Är det lågt så kan 5 HTP verkligen vara något för dig. Börja med 50 mg och gå upp till 100mg. Du kan även ta 100 på morgonen och 100 på kvällen, för bättre sömn.
Tillsammans med lite GABA, 500-800 mg till kvällen, en aminosyra i hjärnan som påverkar dina neurotransmittorer och gör din lugnare och mindre stressad på kvällen och hjälper dig att sova bättre. 

4. Ljus i ögonen! Ge dig ut och gå om du kan när det är ljust. Försök att vara ute minst 30 minuter varje dag. Pulsa i drivorna! Titta mot ljuset!


Själv så tänker jag ta en näve blandande tillskott, och dra på mig träningskläderna och gå och träna! Bästa humörshöjaren så här års!
Jag ser också mycket fram emot mina träningsresor och vandringsresor i vår och sommar. ska du med, det kommer bli sååå roligt! Verkligen något att se fram emot.
kolla på hemsidan, där ligger alla resor. Platserna börjar ta slut, så skynda dig!

På vägen dit ska jag fnissa lite stillsamt år allt rabalder det blev när jag skrev ordet torrfitta i rubriken i fredags. Jäklar vilket liv det blir när vi använder the F-word! 
Sedan tänker jag le lite varmt åt tanken på att om en vecka åker jag tillbaka till Spanien och pussas ett par dagar! 
Blir man inte glad av det så vet jag inte vad!

Ibland handlar det bara om att göra precis det bilden visar.
Ät.Sov.Träna.Jobba. Älska där du kan. 

Har du frågor eller funderingar, ställ dem gärna här på bloggen eller kontakta mig privat så hjälper jag dig gärna!
Cathrine
 











 

IMG_0746 IMG_0746

fredag, kl 07:36, i sängen, med kaffe på lilla brickan..

Brukar inte blogga på fredagar för ni har annat för er än läsa bloggar i slutet på veckan.
MEN, but, idag gör jag ett undantag. Mest för att jag gärna vill skriva, och dessa rader är så aktuella, just nu.
Så, idag pratar vi torrfittor.
 
(och bekymret så många har som tror att de har UVI (urinvägsinfektion), men det egentligen är väldigt iriterade slemhinnor där nere.

Jag trodde väl aldrig att det faktiskt
f a n n s något sådan som en torrfitta.
Trodde nog i min enfald att det ordet enbart var ett skällsord för kvinnor som inte gillade sex. 
Haha,, och så är det ju faktiskt!
Hur sjutton ska du kunna njuta av sex om slemhinnan därnere är torr?
Nej, sådant fattade man inte då, iaf inte jag. Det är iof en hel del jag inte fattade förrän man befanns sig i den situationen själv. Tur är väl det tänker jag..

Torra slemhinnor, både upptill men framför allt nedtill hör tyvärr till vår ålder. från 50+ och framåt. Mensen upphör, vi kan inte längre få barn, producerar mindre mängd östrogen, och slemhinnorna blir torra och sköra.
En del av oss tar plåster ( Estradot) och klarar sig mycket bättre. Andra smörjer sig lokalt och tar de blåa stavarna, Vagifem, och mår ganska bra på det.

Den senaste veckan har jag träffat tre (!) kvinnor, klienter, som klagat på urinvägsinfektion, fått penicillin, inte blivit bättre, går och tiger och lider och har jätteont. Men UVI har de inte. Vad fan har de då? Jo, jäkligt torra slemhinnor.

Jag fick själv samma sak förra året, var precis på väg till Turkiet på hopp och skuttresa och hade då ätit den ena penicillinkuren efter den andra. Inget hjälpte.
Till slut, av rena turen, så hittade jag en superduktig gyn ute i Berghamra av alla ställen, en Ur och Gyn mottagning och träffade en fantastiskt duktig manlig gyn, Marin Florica. 
Han gav mig två olika salvor för underlivet, och lovade mig att på fem dagar skulle jag vara frisk och symptomfri. Jag trodde honom inte, men smorde lydigt som han sagt.
Fem dagar senare var jag helt frisk.
Det han hade skrivit ut var en kräm mot rosacea, vilket naturligtvis läkte slemhinnan där nere, och Ovestrin, en östradiolkräm som kan köpas receptfritt på apoteket. Den kombon har hjälpt mig flertal gånger när det blivit lite överhettat därnere av för mycket sex, för ofta. 

Det jag testar själv just nu, och har givit till två av de tre kvinnor jag pratade om, är en ny kräm som kommer ut på marknaden i dagarna, VagiVital. Den är hormonfri, vilket är bra för kvinnor som genomgått någon form av cancerbehandling.

Har du bekymmer och problem nedtill? Hör av dig, boka en tid så hjälper jag dig. Vi gör en vårdplan för hur du ska må som bäst. Jag har ett helt team av duktiga läkare, gyn i ett nytt och väldigt spännande projekt.  
Hör av dig så berättar jag gärna mer, och hjälper dig också.

Trevlig helg!
Själv ska jag gå på bubbel och bus med gamla Caminokompisar ikväll och imorgon blir det bio med drottningen av det Okända...

Vill du också hänga med och gå Caminon? Häng med, läs mer här! 

Jo, en sak till. Jag har inga samarbeten med några av de produkter jag skriver om. Det jag gillar och själv använder skriver jag om. Inte mer än så. 
















 

senaste inläggen

Arkiv