Screenshot 2017-12-01 10.40.33

2018 > 11

Skrivet onsdag kväll och postat torsdag morgon.

Insida och utsida. 
Man behöver ju bägge, tänker jag. 
En stark utsida och  en skör insida.
Precis som Tigger i Nalle Puh.


Så många som hör av sig...
Tack, tack och tack. Män som inte känner igen sig i "pang på rödbetan"  och kvinnor som känner igen sig alltför väl.
Jag är oerhört tacksam för all denna respons och feedback. Det har aldrig hänt mig förut.  

Jag hade ett bra snack igår kväll efter ett Röhnish-event med fina I. Vi pratade relationer och hon påminde mig om något viktigt. En stark utsida. 
För att dejta ( i vår ålder ) krävs en hel del skinn på näsan och en hel del självkänsla och en rejäl portion självförtroende.
( stor skillnad mellan självförtroende och självkänsla) 
MED ANDRA ORD , dejta INTE om du befinner dig i ett emotionellt "ytterläge", om du förstår vad jag menar... 
För du kommer att bli ratad. Du kommer att bli dissad. Du kommer att bli bortvald. Du kommer att må piss av att någon du träffar som du  gillar( mot alla odds)  och som faktiskt  inte gillar dig. 
Deal with is. Eller avstå. 
Alla gillar inte alla i denna värld. 

Men det betyder inte att du inte är värd att älskas. Bara inte av just henne/honom. 
Är man inte redo för det ska man inte dejta. 
Så enkelt är det faktiskt


Innan vi släpper denna tråd helt och hållet så kan jag ju inte låta bli att tipsa om sånt som faktiskt funkar på utsidan. (insidan är vi väl ganska klara med, for now anyway?)
Detta funkar på både män och kvinnor. 
Det är en kombo av vad min bäste vän Fredrik ( funktionsterapeut, www.hälsomottagningen.se) säger och vad jag brukar mala om med mina klienter, nämligen att vi behöver mer kollagen för hår, hud, naglar, muskelbyggnad och nytt brosk. Mao, ett bra kollagenpulver, ( Bulletproof, finns på upgrit.se )
Fredrik och jag ( nä, vi är inte ett par) dricker gärna 1/2 liter benbuljong per dag och rör ned 1-3 msk/dag i den varma buljongen. 
Vidare så behöver man gurkmeja och nypon för lederna tillsammans med kollagenet. 
Nypon och gurkmeja läker inflammationer ( läs artros) och kollagen bygger nytt brosk. Enkelt.
Men välj för gud skull inte fiskkollagen, vi är ju inte amfibier. Inte vegetabilskt kollagen heller, för vi är ju inga bönssjälkar...
Vi är animalier. och behöver därför animaliskt protein. Så tänker jag iaf.

Till sist. glöm inte huden. Det var där vi började egentligen. Bio oil var från början tänkt för gravida kvinnor och bristningar. Det visade sig att just den oljan var bra för det mesta. Smörj dig med oljan minst en gång per dag. Oljan läker och gör huden smidig. The shit, mao. 
(beställ på Apotea.se) 
Vill du prata mer om sådant här. Hör av dig. 

kramkram!
Cathrine
















 

pang på rödbetan pang på rödbetan




onsdag, jag skäms, kl 9:29, i sängen, med kaffe på brickan. Jag försov mig..

Pang på den berömda rödbetan!
Jag har funderat mycket på det där med varför män i min ålder så himla gärna vill skippa både förrätt och varmrätt och gå direkt på desserten…
och fort ska det gå.

Jag menar, alla gillar väl sex, och fattar att den biten är viktig. Men varför denna brådska bland män i denna ålder?
Är det för de är rädda att Viagran ska sluta verka och därför vill panga på rödbetan direkt? Är de rädda att det inte ska funka och därför har så bråttom? Är det ett sätt att visa för sig själv och den kvinna de träffar att man är en riktig karl och minsann fortfarande får upp den?
(vilket tyvärr inte alltid är fallet, oss emellan.)
Ja, och då ligger man ju där som lilla terapeuten och klappar fint och säger att det absolut inte spelar någon roll…
Stefan säger på Instagram om just "rödbetssex" att flera av hans kompisar menar att "det finns inget att vänta på"...
Själv så menar den sympatiskte Stefan att det är ju hål i huvudet att det känns som man missar det bästa om man hoppar över en 5 rättersmiddag och tar in efterrätten direkt. 
Heja Stefan!
 
Nåväl, vi lämnar rödbetan för nu, och kastar oss rask in på nästa spännande område, nämligen ålder.
Det är spännande det här med ålder. Jag träffar nästan bara yngre män, av någon för mig outgrundlig anledning. Kategorin ( läs kring 50) kan grovt delas upp i två gruppen. Give or take a few.
De som säger att ”ålder är bara en siffra”. Och de som verkligen menar det. Stor skillnad. Stoooor.
Jag tror att man tycker att man är lite härlig och fördomsfri som kan dejta båda uppåt och nedåt. Men väldigt få killar klarar av de i verkliga livet. De vill träffa någon yngre. Det är nedärvt liksom. Yngre kvinna, äldre man. Punkt.
Men, och jag säger det igen, det finns faktiskt ett par stycken som faktiskt menar vad de säger. Age is not an issue. Om man nu inte ska ha barn, villa, vovve och volvo igen. Och det ska man ju inte.
Så, hopp om livet, med andra ord.
 
Jag har ett par väninnor i min ålder och äldre som dejtar.
Den ena, H, som är mitt ljus och min ledstjärna och förebild. Hon är 60+ och sopar banan med de flesta 45-åringar….
Det var H som så enkelt och självklart förklarade för mig varför man absolut inte ska ljuga om sin ålder, utan istället vara tacksam och stolt för den. ( betänk alternativet) Efter det samtalet sätter jag stolt ut min ålder. Take it or leave it.
Sedan har vi underbara M, snyggt fyllda 70 och några, fortfarande jobbar och är aktiv och helt enkelt inte hittar killar som vill dejta någon som fyllt 70, oavsett hur hon ser ut. (hon ser för övrigt ut som en ass snygg 50-åring. Hon b o r d e dejta utan ålder.
Livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Till sist har vi härliga R, som driver hälsokostbutik som konstaterade att efter ett besök på Café Opera i helgen med sonen och hans kompisar att hon höjde medelåldern ganska så drastiskt.
Varför är vi så himla ålderssegregerade i Sverige? Varför finns det inte fler ”blandade” ställen där man känner sig välkommen och passar in, oavsett ålder?
Som sagt, livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Men fruktansvärt roligt. Speciellt om man betänker motsatsen.
Kram från Cathrine


Vill du boka privat hos mig för frågor kring vikt, hälsa, jag är bra på både hormoner och sköldkörtel och annat trassel som händer oss i denna ålder.
Eller bara vill prata om livet och dryfta de frågor och funderingar som kommer upp i livet just nu, så hör av dig så bokar vi en tid och ses.
Jag är bra på att lyssna.
 Klicka här
 
Tack för all fin feedback från er, både här på bloggen och i de sociala flödena. Tack. 
Madeleine tipsar bla om en östrogenring som förs upp i slidan och byts var tredje månad av gyn. Tydligen inte så känd ännu.

IMG_1139-1 IMG_1139-1

tisdag, kl 06:20. I sängen med kaffe på lilla brickan.

Vaknade tidigt. Mycket i huvudet. Det är inte enkelt att vara egen företagare i dessa dagar. Ännu mindre roligt när man är i denna ålder och det finns en hel massa roliga, och yngre människor som slåss om samma uppdrag.
Ja, som du märker, högt och lågt på denna blogg. Allt med 60 är ju inte lika kul. 
Men mycket är kul. Väldigt kul.


Idag ska det handla lite om torra slemhinnor och annat kul (läs lust) . (roligt, va?)
Nä, det är ju inte så himla roligt när det kraftcentrat vi kvinnor har mellan benen plöstligt säger upp sig och helst vill dricka te på kvällen istället för att busa. 
Lusten är något viktigt och kraftfullt och har för många av oss definierat vilka vi är och hur vi ser på oss själva. Starka självständiga kvinnor som bejakat vår lust och sexualitet. Och så blir det plötsligt torrt, tråkigt och lusten är puts väck. Inte kul.

Jag tillhör den grupp av kvinnor som började med bioidentiskt östrogenplåster redan vid 45, pga av begynnande klimakterium.  ( det blir bara roliga och roligare, eller hur? ) och har därför lyckligt surfat över alla bekymmer och symptom. Inte en svettning, inte en vallning och fortfarande fina slemhinnor och bibehållen lust. 
Min gode vän gynekologen Stein förklarade mycket pedagogiskt att östrogenet inte påverkar bröst eller cancer så jag har lugnt suttit ned i båten och bytt styrka på plåstren över tid.  När jag märkt att dosen har blivit för låg, dvs min egna östrogen sjukit över tid.  Dock kollat brösten varje år. 

Så mitt första tips är ju såklart därför plåster, bioidentiskt Estradot.. Har du livmoder kvar och blöder behöver du även progesteron. Det slipper jag. 
Men det enda bekymret med bioidentiskt östrogen är att du kan inte börja när du är ute ur klimakteriet. Då är det för sent.

Jaha, men om det nu är kört med plåster, vad gör jag istället?
Lugn, det finns mycket roligt kvar att ta till. 
När det gäller själva slemhinnan så är Omega 7 att rekommendera, havtornsolja. Finns i kapslar och heter Membrasin och finns att köpa på alla hälsokostbutiker. Finns utmärkt bra att beställa på www.apotea.se
Tänk på att vi har fler slemhinnor än bara i underlivet. Hela munnen och näsan är ju faktiskt också slemhinnor som mår bättre av att bli mjukare och smidigare och mindre torr. 
Vidare skulle jag också beställa en bra kräm, Ovestrin ( från tex Apotea.)  som smörjs runt slidan.

Ovesterin innehåller det kvinnliga könshormonet östriol, en s.k. östrogen. Östriol hjälper till att hålla underlivets slemhinnor elastiska och motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och infektion.
Ovesterin används vid besvär i underlivet som uppkommer pga brist på östrogen. Dessa besvär kan visa sig som smärta, klåda, sveda och torra slemhinnor.


På apotek köper du också receptfritt en sk "mustablett" Vagifem  som du för in i slidan och som tillför extra hormon lokalt.
Jag brukar ta en extra dos när jag har problem med urinvägarna, för det hjälper som sagt lokalt för torra slemhinnor. mycket bra.
Vagifem används för lokal behandling av besvär såsom torrhet eller irritation som orsakas av östrogenbrist i underlivet hos kvinnor efter sista regelbundna menstruationsperioden (menopaus). 
Vagifem innehåller estradiol som är ett kvinnligt könshormon. Det tillhör gruppen hormoner som kallas östrogener. Det är identiskt med det estradiol som produceras i kvinnans äggstockar. 


Ja, då har vi fixat torrheten och skörheten därnere, nu ska vi fixa lite lust, och den tillverkas i hjärnan. 
Man får ju ha klart för sig vad lusten var till för. Det är ju kroppens lilla morot för att kvinnan ska vilja ha lust att fortplanta sig. När väl bebisfabriken är nedlagt är lusten inte lika självklar.
Då får man pyttsa på med lust från annat håll. 

Här är mina bästa förslag

Maca.  Den kallas faktiskt ibland för ”peruansk viagra” eftersom maca används för att behandla impotens och öka fertilitet. Den reglerar hormonnivåer och har en energigivande effekt samt ökar blodflödet till bäckenområdet, som motverkar sexuell impotens. Studier har visat att fertiliteten ökar för både män och kvinnor och att roten ökar spermiernas rörlighet.
Motverkar symtom vid klimakteriet: Maca används för att hjälpa kvinnor i klimakteriet eftersom den har en mineraliserande och vitaliserande effekt samt ökar den sexuella lusten naturligt. Den hjälper också till att behandla värmevallningar och motverkar benskörhet. 
(Hälsokosten eller Apotea) 

Till sist, min egen och många av mina klienters favorit Ashwaganda.
Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom ayurvedisk medicin, med en dokumenterad användning under mer än 4 000 år. Traditionellt har ashwagandha använts för att motverka så vitt skilda problem som trötthet, fysisk svaghet, oro, obalans i sköldkörteln, dåligt minne, bristande sexuell lust och fertilitet samt övervikt. Trots att indikationsområden är olika så är den gemensamma nämnaren att de orsakas av stress och förhöjd kortisolnivå.
(hälsokost. Apotea)

Vill du prata med lust, hormoner, tillskott eller har andra frågor, så bokar vi en tid och träffas IRL eller via Skype/Facetime och pratar vidare. 
Du når mig här.

kram, 
Cathrine








 






 

måndag, kl 07:52, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Jag var på fest i helgen. Väldigt trevlig sådan. 
(den enda riktigt heta killen var gift, och det vet vi ju hur det går med den saken) 
Men i ett samtal blev jag och en annan kvinna ihopbuntade i begreppet mansslukerska. 
Då är min fråga i vilken ålder blir man en sådan? 


Vad är det, och vad betyder det? Uppenbarligen en kvinna som smaskar i sig män till frukost, lunch och middag. Nedsättande är det ju hur som helst. Och hotfullt också i någon mån tänker jag. För män iaf. 
Män blir ju fina saker, såsom karlakarl, häradsbetäckare och kvinnokarl. Fina grejer. 
Utan att gå i någon som helst försvarsställning så kan man ju ändå inte låta bli att höja ett frågande ögonbryn, och fundera om det är en komplimang eller förolämpning och om man hade fått ett likande epitet när man var 20 eller 40?
Fast tänkar man i spår som "mansslukerska vid 60" så får man kanske ändå vara glad så länge man klarar att glufsa i sig något överhuvudtaget innan löständerna sätter stopp för dylika kalas och utsvävningar. 
Han som sa det på festen i lördags var nog bara full. Och ganska dum.

Jag hann med en dejt också i helgen, som grädde på moset. En liten tinderdejt innan kalaset. Det har inte blivit så många av den varan trots ett par veckor på dejtingssajt. Trots min påstådda aptit så är jag väldigt kräsen och väldigt, väldigt få kontakter leder till möte i verkliga livet. 
Nåväl, en sådan blev i alla fall. 
Jag träffar mina ( de få som blivit) dejter på ett glas vin. Har en bra bar med låg musik ( åldern) där jag bor. Centralt och tryggt. Jag är ju inte fikatypen. 
En väldigt trevlig kille, nästan tio år yngre. Märkligt det där med ålder, i min ålder. Det verkar på något konstigt sätt som åldern inte längre har någon betydelse. Och det verkar ju logiskt. Det ska ju inte bli fler barn, och heller ingen "villa, vovve, volvo". Och då spelar ju åldern inte längre någon roll. 
Jag såg Strömstedts mysputtriga serie med bla Camilla Läckberg och hennes man Simon. En nätt åldersskillnad på 13-14 år. 
Det piggade faktiskt upp och gav hopp om framtiden. Eller iaf det som är kvar av den.

Hur som helst så blev det telefon i ett par timmar igår kväll och bio på torsdag. Väldigt gulligt och väldigt "by the book". Ett steg i taget. Lustigt att dessa steg inte har förändrats ett dugg på alla dessa år man varit ute och tuggat män. 
(förlåt, jag jag inte riktigt fått det där epitetet ur skallen) 
Jag gissar att bio dejt inte riktigt är mallen i dessa dagar då många killar gärna vill gå "pang på rödbetan" så att säga...

Jaha, vad ville jag säga då med dessa rader? 
Ja, egentligen bara att inte vara arg på rädda man som inte gillar att kvinnor kopierar ett tidigare manligt beteende.. 
Och framför allt, det är du som kvinna som själv bestämmer hur fort det ska gå, från ax till baguette (!). Dejta i din takt. Gå på romatiskt dejt, gå på bio, pussas i portuppgångar. 
Vill du bli kär innan du hoppar i säng med någon, så ge dig själv den tiden. Nej, TA den tiden. 
Var rädd om din kropp, oavsett ålder. 16 eller 60. Det spelar faktiskt ingen roll. 

Nu ska jag svara på supergulligt godmorgon-sms. 
Och sätta fart med veckans utskick av Online-kursen. 
Är du nyfiken på vad jag gör, klicka här. 

Ha en bra måndag!
( jag lovade ju min kompis Fredrik att skriva om snopp, efter att förra veckan skrivit om knopp och kropp. Så det blir väl något åt det hållet i morgon. Eller inte. 

Cathrine














 










  
















 

torsdag, kl 07:14, med kaffet på lilla brickan, i sängen.

Jag lärde mig ett nytt ord härom dagen. Sapiosexuell. 
(Osäker på om det särskrivs eller inte.)
Ordet är nytt, men inte begreppet.
Det betyder att du tänder på smarta människor. 
 


Det gör nämligen jag.
Utseende är naturligtvis viktigt. För mig iaf. Jag tränar hur mycket som helst och gillar män som också tar hand om sin kropp.
Såg programmet om klimakteriet i går kväll och där tog man just upp kroppshetsen och skönhetsfixeringen som gått upp i åldarna. De tittade på bilder på smala, äldre kvinnor.
Det framgick mellan raderna att att det var svårare att hålla sig smal efter klimateriet och inte riktigt "fint" heller. Kroppshets, my ass! Det handlar ju för farao om att hålla sig i form för hälsans skull. En smal vältränad kropp löper betydligt mindre risker för högt blodtryck, höga blodfetter eller blodsocker (diabetes) just på grund av träningen. Formen får man liksom på köpet.   
Hur som helst, det skulle inte handla om kroppen och utseendet idag. Mindre kropp och mera knopp. ( vi pratar snopp i morgon) 
Jag gillar verkligen killar där hissen går hela vägen upp, och alla tomtar är hemma på loftet samtidigt. 
Jag tänder på smarta killar. 
Jaha, och vad drar man för slutledning av det? 
Är jag själv så rasande begåvad? Förmodligen inte. 

Jag dejtade en börsVD från ett väldigt känt svenskt livsmedelskedja. Snygg kille. Riktigt snygg faktiskt. ( grodpussning) Där tycker man ju att hissen borde gå hela vägen upp. Och det gjorde den nog säkert när det gäller affärer. Annars så hamnar man nog inte där han sitter idag. 
Men en stor bit fattades ändå. Den där biten som handlar om att ha levt ett långt liv och hunnit lyssna och mött den viktigaste personen i sitt liv, sig själv.
Man blir nämligen en mycket mer spännande och utmanande person när man vågat träffa sig själv. Speciellt när man har för avsikt att gå ut och träffa någon annan. 

Vad är det jag försöker säga? 
Jo, något i stil med att den sexigaste kroppsdelen hos både män och kvinnor sitter i huvudet. 
Fuck my brain and the body will soon follow. Ish. 

Tänk vad mycket man kommer på när man fyllt 60. 
Lära sig nya ord, tex. 

Nu retar jag väl någon, men nu ska jag skutta iväg till duktiga Jocke på The place Stockholm, och träna megaformer/lagree. Träningen från helvetet. Men sååå jäkla kul att spöa alla 30-åriga sparrisar. 
hehe...

Cathrine 

"Age is only a matter om mind. And if you don´t mind, it does not matter...










 

2017-06-02 12.08.18 HDR 2017-06-02 12.08.18 HDR

onsdag, kl 06:57, i sängen, med kaffet på lilla brickan.

Jag fick ett sms igår kväll. Det var ifrån min glade caminokompis U.
Ja, vi har ju (ännu) inte gått Caminon tillsammans.
Vi möttes på en FB grupp för människor som har eller ska gå pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela i norra Spanien.


Facebook är ett bra sätt att mötas på, i FB grupper alltså.
( Ja, Caminon också för den delen, jag träffade ju den gifte mannen där…)
Jag och U började hur som helst att prata med varandra på telefon i julas, för nu snart ett år sedan. Vi var båda ensamma och ledsna på julafton. Han av pga ett havererat äktenskap, jag pga ett äktenskap som tydligen  inte hade för avsikt att haverera, any time soon.
Nåväl.
U och jag träffades i Stockholm ( han bor inte här) och det var trevligt, men klickade inte. ( av förklarliga skäl) Snygg kille för övrigt.
 
Vi har under året som gått hållit kontakten och skrivit till varandra och ”vinkat” uppmuntrande till varandra via Messenger. Mysigt med en vink-kompis.
Vi har rapporterat om våra berg och dalbanor med våra respektive ”uppbrott” och peppat varandra på något konstigt men ändå bra sätt.
 
Igår kväll vinkade U som vanligt och jag vinkade tillbaka. Härligt med någon i andra änden som bryr sig om en. Någon som tycker man är ok.
Så skrev U något som surrade till i mitt huvud, han skrev att "från och med nu vill jag vara i skrattzonen, den glada och mysiga… du kan också få vara i min skrattzon om du vill, det här kommer att bli bra."
Det kommer att bli bra
 
Jag tror U har helt rätt. Visst måste man få sörja det som varit och det som aldrig blev. Alla de drömmar man hade som inte blev. Det liv man inte fick.
Men sedan är det dags att lägga den där sura gamla koftan åt sidan och ta sig tillbaka till skrattzonen.
 
Ja, U, du har helt rätt. Det här kommer att bli bra.
 
 Jag gick själv hela den 80 mil långa Caminon själv, på 5 veckor för 2 år sedan.Det var nog då jag hittade tillbaka till den där glada sorglösa versionen av mig. Det finns så mycket tid att fundera över livet när man  går så långt.
 Jag blev så förtjust i vandringen och stämningen på Caminon att jag började hålla 1-veckors resor dit ned med gäster. Det har nu blivit tre resor och jag går en fjärde gång nu till våren med ca 20 gäster.
Vill du följa med? Det finns fortfarande några platser kvar. Klicka här för mer info. 

Vill du också komma tillbaka till din skrattzon? Hitta den glada versionen av dig själv?
Då kanske en utmaning är precis vad du behöver. 

imorgon handlar bloggen om utseende. Är det viktigt hur man ser ut om man ska dejta i vår ålder?
Kan man vara f ö r snygg? Eller se f ö r ung ut? Jag ska berätta om M som inte hittar män i sin ålder, om H som självklart möter män som är tio år yngre och om min egen åldersnoja.  

Jag hoppas vi ses i morgon.
Cathrine


 

kl 07:14, med kaffet i sängen, på lilla brickan.
Först och främst, tusen tack för alla kommentarer och privata meddelanden. jag nog aldrig varit med om maken till gensvar. 
Både män och kvinnor, vilket jag tycker är extra kul. 
Tusen tack för varje rad och varje bry!

Många har också hört av sig och undrat hur jag mår, och om jag är ledsen.
Nej, jag är glad!! ( se bild) 
Den föreställer Tigger i Nalle Puh och det är precis vad mina kompisar på Mallorca brukar kalla mig, Tigger.

Jag kommer ur två långa äktenskap, en lång relation på nästan 5 år och nu senast ett år tillsammans med en man som är gift, och där det var jag som bröt upp. 
Hela vägen har det varit mina val. Inte enkla, men mina. Kanske inte helt lyckade i någon form av retroperspektiv (fråga mina kompisar) men likafullt mina val. 

Just nu väljer jag att göra en sväng på Tinder efter att ha fikat med en väninna H, och fått höra om allt roligt som händer på hennes dejter. . Jag älskar H för hennes energi och passion när det gäller dejting ( och choklad.)  Hon går på flera dejter i veckan och dricker vänligt en kopp kaffe med var och en.
Det roliga med både Tinder och H är att vi verkar möta h e l t olika typer av män. ( hon träffar rutiga skjortor, jag träffar börskillar/farbröder) 
 Man skulle ju kanske kunna tro att det inte var så stort vatten att fiska på i vår ålder. 
Där tror man fel. Det är en jäkla ocean. Trust me.

Det finns idag en uppsjö av dejtingsajter och appar. Jag tror att många är på flera samtidigt. Tinder har ett rykte om sig att vara "sexigare" än andra. Min gissning att de flesta faktiskt är ute efter sex, är inte det liksom vitsen med att träffas? eller har jag missat något där? 
Men man får nog vara tydlig tänker jag, är man inte ute efter ett kort affär så är det nog klokt att skriva det i sin profil.  Och tvärtom. Likaså att man inte är ute efter att träffa någon som är gift. För det är det många som är. Gifta killar som dejtar på Tinder. Det kan man naturligtvis ha en åsikt om. 

 Det går fort på Tinder. Inga långbänkar och skriva i veckor. Det är inte en brevvän man är ute efter där. De flesta är väldigt rak på sak, och vill man inte ha en bild på någons underliv ( och det vill man ju inte) så får man snällt påpeka det. Likaså sexuella preferenser och diverse leksaker. Många vill gärna berätta om både det ena och det andra och är mycket frispråkiga. med betoning på mycket..
Min erfarenhet ( jag följer min fina väninna H´s råd) är att träffas ganska snabbt. Ut med grisen ur säcken liksom...

Ja, då har vi klarat av den biten. Sexbiten. Mycket snack i ganska liten verkstad. 50+.
Då kommer vi till träningen, seglingen, skidåkningen och reslusten. Om hälften av vad gubbarna skriver om så borde Tinder kunna hålla egna Olympiska spel.
Återigen en mycket god anledning att ses tidigt. 

Ett sista gott råd om jag får dela ut några, är väl att försöka hålla hårt i det lilla sköra hjärtat. 
Vi kvinnor har ju en tendens att tro att vi är kära så fort vi har pussat på någon. Det pussas en hel del, både på Tinder och alla andra dejtingsajter. Inget fel på det. Men likt dejtingprogrammen på TV, så pussas både tjej och killgrodor ganska mycket, och på flera samtidigt. Och det behöver inte betyda så mycket.
( jag har tittat för mycket på Bachelor)  

Så jag håller med Bengt, en lyssnare som ringde in till programmet Kärlek i P4 där jag satt i panelen i söndags, så kommer man ut en hel del, får träffa en himla massa människor man helt säkert inte skulle springa på i kassan på ICA eller på lokala pizzeran. 

Carpe lite mera diem liksom. 

För övrigt så säger min kompis Caroline att vi ska claima vår ålder, 60. ( 30, 40 och 50-åringarna har ju gjort det med sina åldrar).
Så då gör vi väl det då. 

Imorgon handlar det om U och hans väg tillbaka till "skrattzonen", en plats där vi alla vill vara.

Tills dess ska jag försöka göra lite jobb. Vill du veta vad jag gör när jag inte berättar om hur det är att vara singel vid 60? Läs här. 

Cathrine















 


















 

blogg blogg

kl 07:50, måndagmorgon, i sängen, med kaffe på lilla brickan. 

Wow! Jag är helt bortblåst av all er kärlek och intresse för detta ämne.
Det märks att jag inte är ensam. 
Tack, tusen tack för alla glada tillrop och vänliga hälsningar!
Fortsätt gärna att tyck, tänk och dela.


Verkar som det är fler än jag som både drabbats av den sk ålderismen och som känner igen sig i bloggen, kanske även om man inte är singel eller är supersugen på att dejta.
Detta är ämnen som jag kommer återkomma till längre fram, kanske redan senare i veckan.
Just nu är jag fortfarande lite hög (av lycka) av det roliga radioprogram jag var med i igår kväll. Kärlek i P4, där ämnet för kvällen igår var just Singel vid 60. Lyssna du också! 
Kom gärna tillbaka med åsikter och feedback här hos mig eller på deras FB sida.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1183127?programid=4894

Just nu funderar jag mest på att inte låta alltför överentusiatisk och outhärdligt peppig över det faktum att vara 60 och just singel.
Även om jag fortfarande verkligen står för det jag brukar säga att hade jag vetat hur kul det är att bli 60 så hade jag gjort det för flera år sedan. Väldigt rolig ålder. 

Kan man dejta sig ur en sorg?
Jag tänker på något klokt som min bästis Fredrik Ölander nämnde i programmet om att ge sig ut och börja dejta efter en separation eller dödsfall och som fick mig att tänka på att det kanske inte går att dejta ur en sorg.
Flera av mina väninnor som är ute och dejtar på nätet har nyligen brutit upp från en relation. Själv så är jag ju också där, singel efter ett år i en mycket kärleksfull relation. (säg inget om gifta män, det har redan hela min  bekantskapskrets  gjort) 
Dejtar man måste man stå ut med att inte bli vald, kanske tom bli dumpad eller ratad. Står jag ut med det? Orkar jag med det? Är jag stark nog, är min självkänsla stark nog för att kunna ta ett "nej tack"? Eller bara en tystnad.
Kan du inte svara entydigt ja på den frågan tycker jag du ska vänta med att kasta dig ut i dejtingvärlden. 
Ägna istället tid åt att läka dig själv, bygga upp en självkänsla, träna, börja gilla dig själv igen.
Själv så är mina bästa redskap för det att träna mycket, jag vill kunna gilla min kropp. Äta extra nyttigt och framför allt, inte dricka för mycket.

Det är gamla klassiska tips, men de håller fortfarande. Trust me. 
Sonens far sa för mer än 30 år sedan något väldigt klokt, (medan vi fortfarande dejtade) att innan du kan förvänta dig att någon annan ska kunna gilla eller älska dig, så måste du kunna gilla dig själv först.. 
Klok pappa, som det så småningom blev en ännu klokare son tillsammans med. 
But that is all history folks...

Nu ska jag snabbt som en iller sätta fart med Onlinekursen för 8/800 och skicka ut veckans kursbrev.
Är du nyfiken på min metod 8/800, så kolla mer här.

Imorgon ska du få ett "Tinder-lexikon" av mig. Vad betyder det männen skriver? Egentligen.

 














 

groda groda

söndag, kl 07:46, i sängen, med kaffet på lilla brickan. 

Idag tror jag att det ska handla om grodpussning.
En idrottsgren icke att förakta, tror jag vi kallade det för ca 30 år sedan. 


Ni vet ju begreppet att man måste pussa många grodor innan man hittar en prins.
På den tiden det begav sig, när man var ute och seriöst raggade grodor så brukade jag alltid lite torrt tillägga att grodpussning minsann inte var en idrottsgren att förakta eller undervärdera.
Ett 30 år gammalt ordspråk håller faktiskt i sig, förvånandsvärt väl. 
Iaf om man börjar dejta igen, i min ålder.
Herregud, vem hade överhuvudtaget trott att man ens skulle dejta i den där åldern. Man borde ju vara lyckligt gift med en snäll gubbe sedan många år tillbaka. Det var ju planen. Vad hände egentligen? Ja, det är väl en del av frågorna att ställa sig och vad denna blogg kommer att handla om till en del. Förutom en massa hälsotips, så det blir lite kul för dig som läsare också..
Nåväl,, faktum. Fortfarande lika många grodor. Fortfarande väldigt få prinsar. Fortfarande lika roligt. 
(tack gode gud för det!)

Food Tour turen igår var superkul! 7 svenska gäster och 2 från Australien. Spännande att stå i 3-4 timmar och prata engelska för ett helt gäng svenskar. 
Men de var så nöjda till slut att de knappt ville gå hem. 
Jag ville å andra sidan gärna att de skulle trampa hemåt för jag skulle ju äta sen lunch med trevlig date.
Det blev också mycket riktigt en väldigt trevlig date. En pytt och två glas vin senare så var jag hemma före 20. Dejtandet i denna ålder har verkligen sina fördelar. Hemma i tid, i säng tidigt, och uppe ännu tidigare. Man har ju liksom ingen tid kvar längre att ligga kvar i sängen. Jag vill ju göra saker. Blivit rastlösare med åldern märker jag.
Och morgontidigare.
Ingen puss. så vi vet ju inte ännu om det är en groda...eller prins. 

Idag är det äntligen dags att börja träna igen. Ätit penicillin i veckor på grund av en läskig infektion i en tand. ( det där med tänder i denna ålder var det ingen som berättade om). 
Tillbaka till megaformern och träningen från helvetet. Kroppen sjunger och jag fasar. 
Är du nyfiken på vad jag gör så kolla gärna på Becore.se eller theplace.se. 
Den tuffaste, mest effektiva träning man kan tänka sig. Jag menar, vem trodde att man kunde ha ett sexpack på magen vid 60? Men det kan man faktiskt...
Rätt typ av träning och rätt typ av tillskott. 

Och som sagt, ikväll på Kärlek i P4, så pratar jag tillsammans med ett gäng sköna typer om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag säger som Pippi, det har jag verkligen aldrig varit med om förut. Det ska nog gå bra. 
Hoppas jag.

Tanken med bloggen " Singel vid 60" är att skriva typ månd-fred, och att dessa två "förhandsavsnitt" lörd/sön bara är en "sneak preview" men jag vet inte, tror att jag släpper taget om alla tidigare måsten och bara gör precis som jag vill. 
Jag är ju iaf 60. God dammit! 

Dagens tips: Missa inte The Kominski Method på Netfix. Michael Douglas i högform! 

Och när du ändå är här inne på min hemsida så se dig gärna omkring. 


 












 







 


 

lördag, kl 07:19, i sängen, med kaffekoppen på lilla brickan i sängen.

 Den här bloggen startade jag för två år sedan då jag plötsligt var tvungen att separera från fd sambon efter nästan 5 år tillsammans. 
Det tog tid, det var jobbigt - och jag skrev.
Hans nya flickvän var väl inte helt nöjd hela tiden.. (jag nämde visst henne vid ngt tillfälle).
Hur som helst så tog skrivandet mig ur en väldigt mörk period och någon gång under den tiden beskrev jag det som om jag kommit till en ljus glänta mitt i mörka skogen. 
Nu känner jag att det mörknat runt mig och jag har kommit långt bort från stigen och det är inte lika ljust och härligt längre.
Då är det dags att börja skriva igen, och hitta tillbaka till den där ljusa platsen.
Välkommen på min resa. Kanske kan det hjälpa dig också, det blir ju en hel del både hjärta och smärta men även massa tips, råd och funderingar om allt det hälsosamma som jag håller på med. 
Högt och lågt, med andra ord. 

Sexig vid 60
Det kommer nog handla en hel del om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag brukar ju säga att hade jag vetat hur kul det var att bli 60 så hade jag blivit det för flera år sedan. 
Så är det ju helt klart. 
En fas i livet där man inte har varit tidigare. 
Spännade och lite konstigt. 
Ålderismen är påtaglig och jag märker spår av det varje dag.

Hänt sedan sist...
Ja, det värsta är väl uppbrotten från en man som är gift och aldrig fick modet eller orken att lämna sitt äktenskap. 
Numera så vet hustrun om hans affär med mig och relationen är bruten. 
Det gör ont som fan.
Men det är nog den smärtan som är en del av drivet till att börja skriva igen.
Jag tog en väldigt trevlig AW med min gode vän PG igår, och ett av hans mycket kloka råd är just att skriva sig ur en situation som man mår dåligt av. Skriva brev. 
Jag skriver blogg istället. Det är mina brev. till mig själv, till univesum, till någon därute som vill läsa.

Så, välkommen ombord, nu kör vi igen. 
Mot en lyckligare plats.  Mot den där ljusa, varma, glada gläntan i skogen. 

Idag blir det jobb, mitt favoritnöje på lördagar faktiskt. Jag går/guidar sk Food tours med gäster. Vi är ute i 3,5 tim med ca 10 stopp. Så jäkla roligt.
Så kul att göra vare sig man är ny i en storstad eller bara vill vara gäst i sin egen stad.
Idag har jag 9 gäster, hälften svenska, hälften engelska. Det blir en rolig flerspråkig tur idag som jag verkligen ser fram emot!
vill du läsa mer om Foodtours, så kolla gärna här: www.foodtoursstockholm.se

Sedan ska jag på date, på Tennstopen. Sen lunch. Trevlig kille. 
Imorgon Kärlek i P4, kl 21.40. Lyssna gärna. 

Bra dag, mao. 
Vi ses !

Cathrine




























 

2018 > 11

Skrivet onsdag kväll och postat torsdag morgon.

Insida och utsida. 
Man behöver ju bägge, tänker jag. 
En stark utsida och  en skör insida.
Precis som Tigger i Nalle Puh.


Så många som hör av sig...
Tack, tack och tack. Män som inte känner igen sig i "pang på rödbetan"  och kvinnor som känner igen sig alltför väl.
Jag är oerhört tacksam för all denna respons och feedback. Det har aldrig hänt mig förut.  

Jag hade ett bra snack igår kväll efter ett Röhnish-event med fina I. Vi pratade relationer och hon påminde mig om något viktigt. En stark utsida. 
För att dejta ( i vår ålder ) krävs en hel del skinn på näsan och en hel del självkänsla och en rejäl portion självförtroende.
( stor skillnad mellan självförtroende och självkänsla) 
MED ANDRA ORD , dejta INTE om du befinner dig i ett emotionellt "ytterläge", om du förstår vad jag menar... 
För du kommer att bli ratad. Du kommer att bli dissad. Du kommer att bli bortvald. Du kommer att må piss av att någon du träffar som du  gillar( mot alla odds)  och som faktiskt  inte gillar dig. 
Deal with is. Eller avstå. 
Alla gillar inte alla i denna värld. 

Men det betyder inte att du inte är värd att älskas. Bara inte av just henne/honom. 
Är man inte redo för det ska man inte dejta. 
Så enkelt är det faktiskt


Innan vi släpper denna tråd helt och hållet så kan jag ju inte låta bli att tipsa om sånt som faktiskt funkar på utsidan. (insidan är vi väl ganska klara med, for now anyway?)
Detta funkar på både män och kvinnor. 
Det är en kombo av vad min bäste vän Fredrik ( funktionsterapeut, www.hälsomottagningen.se) säger och vad jag brukar mala om med mina klienter, nämligen att vi behöver mer kollagen för hår, hud, naglar, muskelbyggnad och nytt brosk. Mao, ett bra kollagenpulver, ( Bulletproof, finns på upgrit.se )
Fredrik och jag ( nä, vi är inte ett par) dricker gärna 1/2 liter benbuljong per dag och rör ned 1-3 msk/dag i den varma buljongen. 
Vidare så behöver man gurkmeja och nypon för lederna tillsammans med kollagenet. 
Nypon och gurkmeja läker inflammationer ( läs artros) och kollagen bygger nytt brosk. Enkelt.
Men välj för gud skull inte fiskkollagen, vi är ju inte amfibier. Inte vegetabilskt kollagen heller, för vi är ju inga bönssjälkar...
Vi är animalier. och behöver därför animaliskt protein. Så tänker jag iaf.

Till sist. glöm inte huden. Det var där vi började egentligen. Bio oil var från början tänkt för gravida kvinnor och bristningar. Det visade sig att just den oljan var bra för det mesta. Smörj dig med oljan minst en gång per dag. Oljan läker och gör huden smidig. The shit, mao. 
(beställ på Apotea.se) 
Vill du prata mer om sådant här. Hör av dig. 

kramkram!
Cathrine
















 

Läs hela inlägget »
pang på rödbetan pang på rödbetan




onsdag, jag skäms, kl 9:29, i sängen, med kaffe på brickan. Jag försov mig..

Pang på den berömda rödbetan!
Jag har funderat mycket på det där med varför män i min ålder så himla gärna vill skippa både förrätt och varmrätt och gå direkt på desserten…
och fort ska det gå.

Jag menar, alla gillar väl sex, och fattar att den biten är viktig. Men varför denna brådska bland män i denna ålder?
Är det för de är rädda att Viagran ska sluta verka och därför vill panga på rödbetan direkt? Är de rädda att det inte ska funka och därför har så bråttom? Är det ett sätt att visa för sig själv och den kvinna de träffar att man är en riktig karl och minsann fortfarande får upp den?
(vilket tyvärr inte alltid är fallet, oss emellan.)
Ja, och då ligger man ju där som lilla terapeuten och klappar fint och säger att det absolut inte spelar någon roll…
Stefan säger på Instagram om just "rödbetssex" att flera av hans kompisar menar att "det finns inget att vänta på"...
Själv så menar den sympatiskte Stefan att det är ju hål i huvudet att det känns som man missar det bästa om man hoppar över en 5 rättersmiddag och tar in efterrätten direkt. 
Heja Stefan!
 
Nåväl, vi lämnar rödbetan för nu, och kastar oss rask in på nästa spännande område, nämligen ålder.
Det är spännande det här med ålder. Jag träffar nästan bara yngre män, av någon för mig outgrundlig anledning. Kategorin ( läs kring 50) kan grovt delas upp i två gruppen. Give or take a few.
De som säger att ”ålder är bara en siffra”. Och de som verkligen menar det. Stor skillnad. Stoooor.
Jag tror att man tycker att man är lite härlig och fördomsfri som kan dejta båda uppåt och nedåt. Men väldigt få killar klarar av de i verkliga livet. De vill träffa någon yngre. Det är nedärvt liksom. Yngre kvinna, äldre man. Punkt.
Men, och jag säger det igen, det finns faktiskt ett par stycken som faktiskt menar vad de säger. Age is not an issue. Om man nu inte ska ha barn, villa, vovve och volvo igen. Och det ska man ju inte.
Så, hopp om livet, med andra ord.
 
Jag har ett par väninnor i min ålder och äldre som dejtar.
Den ena, H, som är mitt ljus och min ledstjärna och förebild. Hon är 60+ och sopar banan med de flesta 45-åringar….
Det var H som så enkelt och självklart förklarade för mig varför man absolut inte ska ljuga om sin ålder, utan istället vara tacksam och stolt för den. ( betänk alternativet) Efter det samtalet sätter jag stolt ut min ålder. Take it or leave it.
Sedan har vi underbara M, snyggt fyllda 70 och några, fortfarande jobbar och är aktiv och helt enkelt inte hittar killar som vill dejta någon som fyllt 70, oavsett hur hon ser ut. (hon ser för övrigt ut som en ass snygg 50-åring. Hon b o r d e dejta utan ålder.
Livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Till sist har vi härliga R, som driver hälsokostbutik som konstaterade att efter ett besök på Café Opera i helgen med sonen och hans kompisar att hon höjde medelåldern ganska så drastiskt.
Varför är vi så himla ålderssegregerade i Sverige? Varför finns det inte fler ”blandade” ställen där man känner sig välkommen och passar in, oavsett ålder?
Som sagt, livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Men fruktansvärt roligt. Speciellt om man betänker motsatsen.
Kram från Cathrine


Vill du boka privat hos mig för frågor kring vikt, hälsa, jag är bra på både hormoner och sköldkörtel och annat trassel som händer oss i denna ålder.
Eller bara vill prata om livet och dryfta de frågor och funderingar som kommer upp i livet just nu, så hör av dig så bokar vi en tid och ses.
Jag är bra på att lyssna.
 Klicka här
 
Tack för all fin feedback från er, både här på bloggen och i de sociala flödena. Tack. 
Madeleine tipsar bla om en östrogenring som förs upp i slidan och byts var tredje månad av gyn. Tydligen inte så känd ännu.

Läs hela inlägget »
IMG_1139-1 IMG_1139-1

tisdag, kl 06:20. I sängen med kaffe på lilla brickan.

Vaknade tidigt. Mycket i huvudet. Det är inte enkelt att vara egen företagare i dessa dagar. Ännu mindre roligt när man är i denna ålder och det finns en hel massa roliga, och yngre människor som slåss om samma uppdrag.
Ja, som du märker, högt och lågt på denna blogg. Allt med 60 är ju inte lika kul. 
Men mycket är kul. Väldigt kul.


Idag ska det handla lite om torra slemhinnor och annat kul (läs lust) . (roligt, va?)
Nä, det är ju inte så himla roligt när det kraftcentrat vi kvinnor har mellan benen plöstligt säger upp sig och helst vill dricka te på kvällen istället för att busa. 
Lusten är något viktigt och kraftfullt och har för många av oss definierat vilka vi är och hur vi ser på oss själva. Starka självständiga kvinnor som bejakat vår lust och sexualitet. Och så blir det plötsligt torrt, tråkigt och lusten är puts väck. Inte kul.

Jag tillhör den grupp av kvinnor som började med bioidentiskt östrogenplåster redan vid 45, pga av begynnande klimakterium.  ( det blir bara roliga och roligare, eller hur? ) och har därför lyckligt surfat över alla bekymmer och symptom. Inte en svettning, inte en vallning och fortfarande fina slemhinnor och bibehållen lust. 
Min gode vän gynekologen Stein förklarade mycket pedagogiskt att östrogenet inte påverkar bröst eller cancer så jag har lugnt suttit ned i båten och bytt styrka på plåstren över tid.  När jag märkt att dosen har blivit för låg, dvs min egna östrogen sjukit över tid.  Dock kollat brösten varje år. 

Så mitt första tips är ju såklart därför plåster, bioidentiskt Estradot.. Har du livmoder kvar och blöder behöver du även progesteron. Det slipper jag. 
Men det enda bekymret med bioidentiskt östrogen är att du kan inte börja när du är ute ur klimakteriet. Då är det för sent.

Jaha, men om det nu är kört med plåster, vad gör jag istället?
Lugn, det finns mycket roligt kvar att ta till. 
När det gäller själva slemhinnan så är Omega 7 att rekommendera, havtornsolja. Finns i kapslar och heter Membrasin och finns att köpa på alla hälsokostbutiker. Finns utmärkt bra att beställa på www.apotea.se
Tänk på att vi har fler slemhinnor än bara i underlivet. Hela munnen och näsan är ju faktiskt också slemhinnor som mår bättre av att bli mjukare och smidigare och mindre torr. 
Vidare skulle jag också beställa en bra kräm, Ovestrin ( från tex Apotea.)  som smörjs runt slidan.

Ovesterin innehåller det kvinnliga könshormonet östriol, en s.k. östrogen. Östriol hjälper till att hålla underlivets slemhinnor elastiska och motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och infektion.
Ovesterin används vid besvär i underlivet som uppkommer pga brist på östrogen. Dessa besvär kan visa sig som smärta, klåda, sveda och torra slemhinnor.


På apotek köper du också receptfritt en sk "mustablett" Vagifem  som du för in i slidan och som tillför extra hormon lokalt.
Jag brukar ta en extra dos när jag har problem med urinvägarna, för det hjälper som sagt lokalt för torra slemhinnor. mycket bra.
Vagifem används för lokal behandling av besvär såsom torrhet eller irritation som orsakas av östrogenbrist i underlivet hos kvinnor efter sista regelbundna menstruationsperioden (menopaus). 
Vagifem innehåller estradiol som är ett kvinnligt könshormon. Det tillhör gruppen hormoner som kallas östrogener. Det är identiskt med det estradiol som produceras i kvinnans äggstockar. 


Ja, då har vi fixat torrheten och skörheten därnere, nu ska vi fixa lite lust, och den tillverkas i hjärnan. 
Man får ju ha klart för sig vad lusten var till för. Det är ju kroppens lilla morot för att kvinnan ska vilja ha lust att fortplanta sig. När väl bebisfabriken är nedlagt är lusten inte lika självklar.
Då får man pyttsa på med lust från annat håll. 

Här är mina bästa förslag

Maca.  Den kallas faktiskt ibland för ”peruansk viagra” eftersom maca används för att behandla impotens och öka fertilitet. Den reglerar hormonnivåer och har en energigivande effekt samt ökar blodflödet till bäckenområdet, som motverkar sexuell impotens. Studier har visat att fertiliteten ökar för både män och kvinnor och att roten ökar spermiernas rörlighet.
Motverkar symtom vid klimakteriet: Maca används för att hjälpa kvinnor i klimakteriet eftersom den har en mineraliserande och vitaliserande effekt samt ökar den sexuella lusten naturligt. Den hjälper också till att behandla värmevallningar och motverkar benskörhet. 
(Hälsokosten eller Apotea) 

Till sist, min egen och många av mina klienters favorit Ashwaganda.
Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom ayurvedisk medicin, med en dokumenterad användning under mer än 4 000 år. Traditionellt har ashwagandha använts för att motverka så vitt skilda problem som trötthet, fysisk svaghet, oro, obalans i sköldkörteln, dåligt minne, bristande sexuell lust och fertilitet samt övervikt. Trots att indikationsområden är olika så är den gemensamma nämnaren att de orsakas av stress och förhöjd kortisolnivå.
(hälsokost. Apotea)

Vill du prata med lust, hormoner, tillskott eller har andra frågor, så bokar vi en tid och träffas IRL eller via Skype/Facetime och pratar vidare. 
Du når mig här.

kram, 
Cathrine








 






 

Läs hela inlägget »

måndag, kl 07:52, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Jag var på fest i helgen. Väldigt trevlig sådan. 
(den enda riktigt heta killen var gift, och det vet vi ju hur det går med den saken) 
Men i ett samtal blev jag och en annan kvinna ihopbuntade i begreppet mansslukerska. 
Då är min fråga i vilken ålder blir man en sådan? 


Vad är det, och vad betyder det? Uppenbarligen en kvinna som smaskar i sig män till frukost, lunch och middag. Nedsättande är det ju hur som helst. Och hotfullt också i någon mån tänker jag. För män iaf. 
Män blir ju fina saker, såsom karlakarl, häradsbetäckare och kvinnokarl. Fina grejer. 
Utan att gå i någon som helst försvarsställning så kan man ju ändå inte låta bli att höja ett frågande ögonbryn, och fundera om det är en komplimang eller förolämpning och om man hade fått ett likande epitet när man var 20 eller 40?
Fast tänkar man i spår som "mansslukerska vid 60" så får man kanske ändå vara glad så länge man klarar att glufsa i sig något överhuvudtaget innan löständerna sätter stopp för dylika kalas och utsvävningar. 
Han som sa det på festen i lördags var nog bara full. Och ganska dum.

Jag hann med en dejt också i helgen, som grädde på moset. En liten tinderdejt innan kalaset. Det har inte blivit så många av den varan trots ett par veckor på dejtingssajt. Trots min påstådda aptit så är jag väldigt kräsen och väldigt, väldigt få kontakter leder till möte i verkliga livet. 
Nåväl, en sådan blev i alla fall. 
Jag träffar mina ( de få som blivit) dejter på ett glas vin. Har en bra bar med låg musik ( åldern) där jag bor. Centralt och tryggt. Jag är ju inte fikatypen. 
En väldigt trevlig kille, nästan tio år yngre. Märkligt det där med ålder, i min ålder. Det verkar på något konstigt sätt som åldern inte längre har någon betydelse. Och det verkar ju logiskt. Det ska ju inte bli fler barn, och heller ingen "villa, vovve, volvo". Och då spelar ju åldern inte längre någon roll. 
Jag såg Strömstedts mysputtriga serie med bla Camilla Läckberg och hennes man Simon. En nätt åldersskillnad på 13-14 år. 
Det piggade faktiskt upp och gav hopp om framtiden. Eller iaf det som är kvar av den.

Hur som helst så blev det telefon i ett par timmar igår kväll och bio på torsdag. Väldigt gulligt och väldigt "by the book". Ett steg i taget. Lustigt att dessa steg inte har förändrats ett dugg på alla dessa år man varit ute och tuggat män. 
(förlåt, jag jag inte riktigt fått det där epitetet ur skallen) 
Jag gissar att bio dejt inte riktigt är mallen i dessa dagar då många killar gärna vill gå "pang på rödbetan" så att säga...

Jaha, vad ville jag säga då med dessa rader? 
Ja, egentligen bara att inte vara arg på rädda man som inte gillar att kvinnor kopierar ett tidigare manligt beteende.. 
Och framför allt, det är du som kvinna som själv bestämmer hur fort det ska gå, från ax till baguette (!). Dejta i din takt. Gå på romatiskt dejt, gå på bio, pussas i portuppgångar. 
Vill du bli kär innan du hoppar i säng med någon, så ge dig själv den tiden. Nej, TA den tiden. 
Var rädd om din kropp, oavsett ålder. 16 eller 60. Det spelar faktiskt ingen roll. 

Nu ska jag svara på supergulligt godmorgon-sms. 
Och sätta fart med veckans utskick av Online-kursen. 
Är du nyfiken på vad jag gör, klicka här. 

Ha en bra måndag!
( jag lovade ju min kompis Fredrik att skriva om snopp, efter att förra veckan skrivit om knopp och kropp. Så det blir väl något åt det hållet i morgon. Eller inte. 

Cathrine














 










  
















 

Läs hela inlägget »

torsdag, kl 07:14, med kaffet på lilla brickan, i sängen.

Jag lärde mig ett nytt ord härom dagen. Sapiosexuell. 
(Osäker på om det särskrivs eller inte.)
Ordet är nytt, men inte begreppet.
Det betyder att du tänder på smarta människor. 
 


Det gör nämligen jag.
Utseende är naturligtvis viktigt. För mig iaf. Jag tränar hur mycket som helst och gillar män som också tar hand om sin kropp.
Såg programmet om klimakteriet i går kväll och där tog man just upp kroppshetsen och skönhetsfixeringen som gått upp i åldarna. De tittade på bilder på smala, äldre kvinnor.
Det framgick mellan raderna att att det var svårare att hålla sig smal efter klimateriet och inte riktigt "fint" heller. Kroppshets, my ass! Det handlar ju för farao om att hålla sig i form för hälsans skull. En smal vältränad kropp löper betydligt mindre risker för högt blodtryck, höga blodfetter eller blodsocker (diabetes) just på grund av träningen. Formen får man liksom på köpet.   
Hur som helst, det skulle inte handla om kroppen och utseendet idag. Mindre kropp och mera knopp. ( vi pratar snopp i morgon) 
Jag gillar verkligen killar där hissen går hela vägen upp, och alla tomtar är hemma på loftet samtidigt. 
Jag tänder på smarta killar. 
Jaha, och vad drar man för slutledning av det? 
Är jag själv så rasande begåvad? Förmodligen inte. 

Jag dejtade en börsVD från ett väldigt känt svenskt livsmedelskedja. Snygg kille. Riktigt snygg faktiskt. ( grodpussning) Där tycker man ju att hissen borde gå hela vägen upp. Och det gjorde den nog säkert när det gäller affärer. Annars så hamnar man nog inte där han sitter idag. 
Men en stor bit fattades ändå. Den där biten som handlar om att ha levt ett långt liv och hunnit lyssna och mött den viktigaste personen i sitt liv, sig själv.
Man blir nämligen en mycket mer spännande och utmanande person när man vågat träffa sig själv. Speciellt när man har för avsikt att gå ut och träffa någon annan. 

Vad är det jag försöker säga? 
Jo, något i stil med att den sexigaste kroppsdelen hos både män och kvinnor sitter i huvudet. 
Fuck my brain and the body will soon follow. Ish. 

Tänk vad mycket man kommer på när man fyllt 60. 
Lära sig nya ord, tex. 

Nu retar jag väl någon, men nu ska jag skutta iväg till duktiga Jocke på The place Stockholm, och träna megaformer/lagree. Träningen från helvetet. Men sååå jäkla kul att spöa alla 30-åriga sparrisar. 
hehe...

Cathrine 

"Age is only a matter om mind. And if you don´t mind, it does not matter...










 

Läs hela inlägget »
2017-06-02 12.08.18 HDR 2017-06-02 12.08.18 HDR

onsdag, kl 06:57, i sängen, med kaffet på lilla brickan.

Jag fick ett sms igår kväll. Det var ifrån min glade caminokompis U.
Ja, vi har ju (ännu) inte gått Caminon tillsammans.
Vi möttes på en FB grupp för människor som har eller ska gå pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela i norra Spanien.


Facebook är ett bra sätt att mötas på, i FB grupper alltså.
( Ja, Caminon också för den delen, jag träffade ju den gifte mannen där…)
Jag och U började hur som helst att prata med varandra på telefon i julas, för nu snart ett år sedan. Vi var båda ensamma och ledsna på julafton. Han av pga ett havererat äktenskap, jag pga ett äktenskap som tydligen  inte hade för avsikt att haverera, any time soon.
Nåväl.
U och jag träffades i Stockholm ( han bor inte här) och det var trevligt, men klickade inte. ( av förklarliga skäl) Snygg kille för övrigt.
 
Vi har under året som gått hållit kontakten och skrivit till varandra och ”vinkat” uppmuntrande till varandra via Messenger. Mysigt med en vink-kompis.
Vi har rapporterat om våra berg och dalbanor med våra respektive ”uppbrott” och peppat varandra på något konstigt men ändå bra sätt.
 
Igår kväll vinkade U som vanligt och jag vinkade tillbaka. Härligt med någon i andra änden som bryr sig om en. Någon som tycker man är ok.
Så skrev U något som surrade till i mitt huvud, han skrev att "från och med nu vill jag vara i skrattzonen, den glada och mysiga… du kan också få vara i min skrattzon om du vill, det här kommer att bli bra."
Det kommer att bli bra
 
Jag tror U har helt rätt. Visst måste man få sörja det som varit och det som aldrig blev. Alla de drömmar man hade som inte blev. Det liv man inte fick.
Men sedan är det dags att lägga den där sura gamla koftan åt sidan och ta sig tillbaka till skrattzonen.
 
Ja, U, du har helt rätt. Det här kommer att bli bra.
 
 Jag gick själv hela den 80 mil långa Caminon själv, på 5 veckor för 2 år sedan.Det var nog då jag hittade tillbaka till den där glada sorglösa versionen av mig. Det finns så mycket tid att fundera över livet när man  går så långt.
 Jag blev så förtjust i vandringen och stämningen på Caminon att jag började hålla 1-veckors resor dit ned med gäster. Det har nu blivit tre resor och jag går en fjärde gång nu till våren med ca 20 gäster.
Vill du följa med? Det finns fortfarande några platser kvar. Klicka här för mer info. 

Vill du också komma tillbaka till din skrattzon? Hitta den glada versionen av dig själv?
Då kanske en utmaning är precis vad du behöver. 

imorgon handlar bloggen om utseende. Är det viktigt hur man ser ut om man ska dejta i vår ålder?
Kan man vara f ö r snygg? Eller se f ö r ung ut? Jag ska berätta om M som inte hittar män i sin ålder, om H som självklart möter män som är tio år yngre och om min egen åldersnoja.  

Jag hoppas vi ses i morgon.
Cathrine


 

Läs hela inlägget »

kl 07:14, med kaffet i sängen, på lilla brickan.
Först och främst, tusen tack för alla kommentarer och privata meddelanden. jag nog aldrig varit med om maken till gensvar. 
Både män och kvinnor, vilket jag tycker är extra kul. 
Tusen tack för varje rad och varje bry!

Många har också hört av sig och undrat hur jag mår, och om jag är ledsen.
Nej, jag är glad!! ( se bild) 
Den föreställer Tigger i Nalle Puh och det är precis vad mina kompisar på Mallorca brukar kalla mig, Tigger.

Jag kommer ur två långa äktenskap, en lång relation på nästan 5 år och nu senast ett år tillsammans med en man som är gift, och där det var jag som bröt upp. 
Hela vägen har det varit mina val. Inte enkla, men mina. Kanske inte helt lyckade i någon form av retroperspektiv (fråga mina kompisar) men likafullt mina val. 

Just nu väljer jag att göra en sväng på Tinder efter att ha fikat med en väninna H, och fått höra om allt roligt som händer på hennes dejter. . Jag älskar H för hennes energi och passion när det gäller dejting ( och choklad.)  Hon går på flera dejter i veckan och dricker vänligt en kopp kaffe med var och en.
Det roliga med både Tinder och H är att vi verkar möta h e l t olika typer av män. ( hon träffar rutiga skjortor, jag träffar börskillar/farbröder) 
 Man skulle ju kanske kunna tro att det inte var så stort vatten att fiska på i vår ålder. 
Där tror man fel. Det är en jäkla ocean. Trust me.

Det finns idag en uppsjö av dejtingsajter och appar. Jag tror att många är på flera samtidigt. Tinder har ett rykte om sig att vara "sexigare" än andra. Min gissning att de flesta faktiskt är ute efter sex, är inte det liksom vitsen med att träffas? eller har jag missat något där? 
Men man får nog vara tydlig tänker jag, är man inte ute efter ett kort affär så är det nog klokt att skriva det i sin profil.  Och tvärtom. Likaså att man inte är ute efter att träffa någon som är gift. För det är det många som är. Gifta killar som dejtar på Tinder. Det kan man naturligtvis ha en åsikt om. 

 Det går fort på Tinder. Inga långbänkar och skriva i veckor. Det är inte en brevvän man är ute efter där. De flesta är väldigt rak på sak, och vill man inte ha en bild på någons underliv ( och det vill man ju inte) så får man snällt påpeka det. Likaså sexuella preferenser och diverse leksaker. Många vill gärna berätta om både det ena och det andra och är mycket frispråkiga. med betoning på mycket..
Min erfarenhet ( jag följer min fina väninna H´s råd) är att träffas ganska snabbt. Ut med grisen ur säcken liksom...

Ja, då har vi klarat av den biten. Sexbiten. Mycket snack i ganska liten verkstad. 50+.
Då kommer vi till träningen, seglingen, skidåkningen och reslusten. Om hälften av vad gubbarna skriver om så borde Tinder kunna hålla egna Olympiska spel.
Återigen en mycket god anledning att ses tidigt. 

Ett sista gott råd om jag får dela ut några, är väl att försöka hålla hårt i det lilla sköra hjärtat. 
Vi kvinnor har ju en tendens att tro att vi är kära så fort vi har pussat på någon. Det pussas en hel del, både på Tinder och alla andra dejtingsajter. Inget fel på det. Men likt dejtingprogrammen på TV, så pussas både tjej och killgrodor ganska mycket, och på flera samtidigt. Och det behöver inte betyda så mycket.
( jag har tittat för mycket på Bachelor)  

Så jag håller med Bengt, en lyssnare som ringde in till programmet Kärlek i P4 där jag satt i panelen i söndags, så kommer man ut en hel del, får träffa en himla massa människor man helt säkert inte skulle springa på i kassan på ICA eller på lokala pizzeran. 

Carpe lite mera diem liksom. 

För övrigt så säger min kompis Caroline att vi ska claima vår ålder, 60. ( 30, 40 och 50-åringarna har ju gjort det med sina åldrar).
Så då gör vi väl det då. 

Imorgon handlar det om U och hans väg tillbaka till "skrattzonen", en plats där vi alla vill vara.

Tills dess ska jag försöka göra lite jobb. Vill du veta vad jag gör när jag inte berättar om hur det är att vara singel vid 60? Läs här. 

Cathrine















 


















 

Läs hela inlägget »
blogg blogg

kl 07:50, måndagmorgon, i sängen, med kaffe på lilla brickan. 

Wow! Jag är helt bortblåst av all er kärlek och intresse för detta ämne.
Det märks att jag inte är ensam. 
Tack, tusen tack för alla glada tillrop och vänliga hälsningar!
Fortsätt gärna att tyck, tänk och dela.


Verkar som det är fler än jag som både drabbats av den sk ålderismen och som känner igen sig i bloggen, kanske även om man inte är singel eller är supersugen på att dejta.
Detta är ämnen som jag kommer återkomma till längre fram, kanske redan senare i veckan.
Just nu är jag fortfarande lite hög (av lycka) av det roliga radioprogram jag var med i igår kväll. Kärlek i P4, där ämnet för kvällen igår var just Singel vid 60. Lyssna du också! 
Kom gärna tillbaka med åsikter och feedback här hos mig eller på deras FB sida.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1183127?programid=4894

Just nu funderar jag mest på att inte låta alltför överentusiatisk och outhärdligt peppig över det faktum att vara 60 och just singel.
Även om jag fortfarande verkligen står för det jag brukar säga att hade jag vetat hur kul det är att bli 60 så hade jag gjort det för flera år sedan. Väldigt rolig ålder. 

Kan man dejta sig ur en sorg?
Jag tänker på något klokt som min bästis Fredrik Ölander nämnde i programmet om att ge sig ut och börja dejta efter en separation eller dödsfall och som fick mig att tänka på att det kanske inte går att dejta ur en sorg.
Flera av mina väninnor som är ute och dejtar på nätet har nyligen brutit upp från en relation. Själv så är jag ju också där, singel efter ett år i en mycket kärleksfull relation. (säg inget om gifta män, det har redan hela min  bekantskapskrets  gjort) 
Dejtar man måste man stå ut med att inte bli vald, kanske tom bli dumpad eller ratad. Står jag ut med det? Orkar jag med det? Är jag stark nog, är min självkänsla stark nog för att kunna ta ett "nej tack"? Eller bara en tystnad.
Kan du inte svara entydigt ja på den frågan tycker jag du ska vänta med att kasta dig ut i dejtingvärlden. 
Ägna istället tid åt att läka dig själv, bygga upp en självkänsla, träna, börja gilla dig själv igen.
Själv så är mina bästa redskap för det att träna mycket, jag vill kunna gilla min kropp. Äta extra nyttigt och framför allt, inte dricka för mycket.

Det är gamla klassiska tips, men de håller fortfarande. Trust me. 
Sonens far sa för mer än 30 år sedan något väldigt klokt, (medan vi fortfarande dejtade) att innan du kan förvänta dig att någon annan ska kunna gilla eller älska dig, så måste du kunna gilla dig själv först.. 
Klok pappa, som det så småningom blev en ännu klokare son tillsammans med. 
But that is all history folks...

Nu ska jag snabbt som en iller sätta fart med Onlinekursen för 8/800 och skicka ut veckans kursbrev.
Är du nyfiken på min metod 8/800, så kolla mer här.

Imorgon ska du få ett "Tinder-lexikon" av mig. Vad betyder det männen skriver? Egentligen.

 














 

Läs hela inlägget »
groda groda

söndag, kl 07:46, i sängen, med kaffet på lilla brickan. 

Idag tror jag att det ska handla om grodpussning.
En idrottsgren icke att förakta, tror jag vi kallade det för ca 30 år sedan. 


Ni vet ju begreppet att man måste pussa många grodor innan man hittar en prins.
På den tiden det begav sig, när man var ute och seriöst raggade grodor så brukade jag alltid lite torrt tillägga att grodpussning minsann inte var en idrottsgren att förakta eller undervärdera.
Ett 30 år gammalt ordspråk håller faktiskt i sig, förvånandsvärt väl. 
Iaf om man börjar dejta igen, i min ålder.
Herregud, vem hade överhuvudtaget trott att man ens skulle dejta i den där åldern. Man borde ju vara lyckligt gift med en snäll gubbe sedan många år tillbaka. Det var ju planen. Vad hände egentligen? Ja, det är väl en del av frågorna att ställa sig och vad denna blogg kommer att handla om till en del. Förutom en massa hälsotips, så det blir lite kul för dig som läsare också..
Nåväl,, faktum. Fortfarande lika många grodor. Fortfarande väldigt få prinsar. Fortfarande lika roligt. 
(tack gode gud för det!)

Food Tour turen igår var superkul! 7 svenska gäster och 2 från Australien. Spännande att stå i 3-4 timmar och prata engelska för ett helt gäng svenskar. 
Men de var så nöjda till slut att de knappt ville gå hem. 
Jag ville å andra sidan gärna att de skulle trampa hemåt för jag skulle ju äta sen lunch med trevlig date.
Det blev också mycket riktigt en väldigt trevlig date. En pytt och två glas vin senare så var jag hemma före 20. Dejtandet i denna ålder har verkligen sina fördelar. Hemma i tid, i säng tidigt, och uppe ännu tidigare. Man har ju liksom ingen tid kvar längre att ligga kvar i sängen. Jag vill ju göra saker. Blivit rastlösare med åldern märker jag.
Och morgontidigare.
Ingen puss. så vi vet ju inte ännu om det är en groda...eller prins. 

Idag är det äntligen dags att börja träna igen. Ätit penicillin i veckor på grund av en läskig infektion i en tand. ( det där med tänder i denna ålder var det ingen som berättade om). 
Tillbaka till megaformern och träningen från helvetet. Kroppen sjunger och jag fasar. 
Är du nyfiken på vad jag gör så kolla gärna på Becore.se eller theplace.se. 
Den tuffaste, mest effektiva träning man kan tänka sig. Jag menar, vem trodde att man kunde ha ett sexpack på magen vid 60? Men det kan man faktiskt...
Rätt typ av träning och rätt typ av tillskott. 

Och som sagt, ikväll på Kärlek i P4, så pratar jag tillsammans med ett gäng sköna typer om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag säger som Pippi, det har jag verkligen aldrig varit med om förut. Det ska nog gå bra. 
Hoppas jag.

Tanken med bloggen " Singel vid 60" är att skriva typ månd-fred, och att dessa två "förhandsavsnitt" lörd/sön bara är en "sneak preview" men jag vet inte, tror att jag släpper taget om alla tidigare måsten och bara gör precis som jag vill. 
Jag är ju iaf 60. God dammit! 

Dagens tips: Missa inte The Kominski Method på Netfix. Michael Douglas i högform! 

Och när du ändå är här inne på min hemsida så se dig gärna omkring. 


 












 







 


 

Läs hela inlägget »

lördag, kl 07:19, i sängen, med kaffekoppen på lilla brickan i sängen.

 Den här bloggen startade jag för två år sedan då jag plötsligt var tvungen att separera från fd sambon efter nästan 5 år tillsammans. 
Det tog tid, det var jobbigt - och jag skrev.
Hans nya flickvän var väl inte helt nöjd hela tiden.. (jag nämde visst henne vid ngt tillfälle).
Hur som helst så tog skrivandet mig ur en väldigt mörk period och någon gång under den tiden beskrev jag det som om jag kommit till en ljus glänta mitt i mörka skogen. 
Nu känner jag att det mörknat runt mig och jag har kommit långt bort från stigen och det är inte lika ljust och härligt längre.
Då är det dags att börja skriva igen, och hitta tillbaka till den där ljusa platsen.
Välkommen på min resa. Kanske kan det hjälpa dig också, det blir ju en hel del både hjärta och smärta men även massa tips, råd och funderingar om allt det hälsosamma som jag håller på med. 
Högt och lågt, med andra ord. 

Sexig vid 60
Det kommer nog handla en hel del om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag brukar ju säga att hade jag vetat hur kul det var att bli 60 så hade jag blivit det för flera år sedan. 
Så är det ju helt klart. 
En fas i livet där man inte har varit tidigare. 
Spännade och lite konstigt. 
Ålderismen är påtaglig och jag märker spår av det varje dag.

Hänt sedan sist...
Ja, det värsta är väl uppbrotten från en man som är gift och aldrig fick modet eller orken att lämna sitt äktenskap. 
Numera så vet hustrun om hans affär med mig och relationen är bruten. 
Det gör ont som fan.
Men det är nog den smärtan som är en del av drivet till att börja skriva igen.
Jag tog en väldigt trevlig AW med min gode vän PG igår, och ett av hans mycket kloka råd är just att skriva sig ur en situation som man mår dåligt av. Skriva brev. 
Jag skriver blogg istället. Det är mina brev. till mig själv, till univesum, till någon därute som vill läsa.

Så, välkommen ombord, nu kör vi igen. 
Mot en lyckligare plats.  Mot den där ljusa, varma, glada gläntan i skogen. 

Idag blir det jobb, mitt favoritnöje på lördagar faktiskt. Jag går/guidar sk Food tours med gäster. Vi är ute i 3,5 tim med ca 10 stopp. Så jäkla roligt.
Så kul att göra vare sig man är ny i en storstad eller bara vill vara gäst i sin egen stad.
Idag har jag 9 gäster, hälften svenska, hälften engelska. Det blir en rolig flerspråkig tur idag som jag verkligen ser fram emot!
vill du läsa mer om Foodtours, så kolla gärna här: www.foodtoursstockholm.se

Sedan ska jag på date, på Tennstopen. Sen lunch. Trevlig kille. 
Imorgon Kärlek i P4, kl 21.40. Lyssna gärna. 

Bra dag, mao. 
Vi ses !

Cathrine




























 

Läs hela inlägget »

2018 > 11

Skrivet onsdag kväll och postat torsdag morgon.

Insida och utsida. 
Man behöver ju bägge, tänker jag. 
En stark utsida och  en skör insida.
Precis som Tigger i Nalle Puh.


Så många som hör av sig...
Tack, tack och tack. Män som inte känner igen sig i "pang på rödbetan"  och kvinnor som känner igen sig alltför väl.
Jag är oerhört tacksam för all denna respons och feedback. Det har aldrig hänt mig förut.  

Jag hade ett bra snack igår kväll efter ett Röhnish-event med fina I. Vi pratade relationer och hon påminde mig om något viktigt. En stark utsida. 
För att dejta ( i vår ålder ) krävs en hel del skinn på näsan och en hel del självkänsla och en rejäl portion självförtroende.
( stor skillnad mellan självförtroende och självkänsla) 
MED ANDRA ORD , dejta INTE om du befinner dig i ett emotionellt "ytterläge", om du förstår vad jag menar... 
För du kommer att bli ratad. Du kommer att bli dissad. Du kommer att bli bortvald. Du kommer att må piss av att någon du träffar som du  gillar( mot alla odds)  och som faktiskt  inte gillar dig. 
Deal with is. Eller avstå. 
Alla gillar inte alla i denna värld. 

Men det betyder inte att du inte är värd att älskas. Bara inte av just henne/honom. 
Är man inte redo för det ska man inte dejta. 
Så enkelt är det faktiskt


Innan vi släpper denna tråd helt och hållet så kan jag ju inte låta bli att tipsa om sånt som faktiskt funkar på utsidan. (insidan är vi väl ganska klara med, for now anyway?)
Detta funkar på både män och kvinnor. 
Det är en kombo av vad min bäste vän Fredrik ( funktionsterapeut, www.hälsomottagningen.se) säger och vad jag brukar mala om med mina klienter, nämligen att vi behöver mer kollagen för hår, hud, naglar, muskelbyggnad och nytt brosk. Mao, ett bra kollagenpulver, ( Bulletproof, finns på upgrit.se )
Fredrik och jag ( nä, vi är inte ett par) dricker gärna 1/2 liter benbuljong per dag och rör ned 1-3 msk/dag i den varma buljongen. 
Vidare så behöver man gurkmeja och nypon för lederna tillsammans med kollagenet. 
Nypon och gurkmeja läker inflammationer ( läs artros) och kollagen bygger nytt brosk. Enkelt.
Men välj för gud skull inte fiskkollagen, vi är ju inte amfibier. Inte vegetabilskt kollagen heller, för vi är ju inga bönssjälkar...
Vi är animalier. och behöver därför animaliskt protein. Så tänker jag iaf.

Till sist. glöm inte huden. Det var där vi började egentligen. Bio oil var från början tänkt för gravida kvinnor och bristningar. Det visade sig att just den oljan var bra för det mesta. Smörj dig med oljan minst en gång per dag. Oljan läker och gör huden smidig. The shit, mao. 
(beställ på Apotea.se) 
Vill du prata mer om sådant här. Hör av dig. 

kramkram!
Cathrine
















 

pang på rödbetan pang på rödbetan




onsdag, jag skäms, kl 9:29, i sängen, med kaffe på brickan. Jag försov mig..

Pang på den berömda rödbetan!
Jag har funderat mycket på det där med varför män i min ålder så himla gärna vill skippa både förrätt och varmrätt och gå direkt på desserten…
och fort ska det gå.

Jag menar, alla gillar väl sex, och fattar att den biten är viktig. Men varför denna brådska bland män i denna ålder?
Är det för de är rädda att Viagran ska sluta verka och därför vill panga på rödbetan direkt? Är de rädda att det inte ska funka och därför har så bråttom? Är det ett sätt att visa för sig själv och den kvinna de träffar att man är en riktig karl och minsann fortfarande får upp den?
(vilket tyvärr inte alltid är fallet, oss emellan.)
Ja, och då ligger man ju där som lilla terapeuten och klappar fint och säger att det absolut inte spelar någon roll…
Stefan säger på Instagram om just "rödbetssex" att flera av hans kompisar menar att "det finns inget att vänta på"...
Själv så menar den sympatiskte Stefan att det är ju hål i huvudet att det känns som man missar det bästa om man hoppar över en 5 rättersmiddag och tar in efterrätten direkt. 
Heja Stefan!
 
Nåväl, vi lämnar rödbetan för nu, och kastar oss rask in på nästa spännande område, nämligen ålder.
Det är spännande det här med ålder. Jag träffar nästan bara yngre män, av någon för mig outgrundlig anledning. Kategorin ( läs kring 50) kan grovt delas upp i två gruppen. Give or take a few.
De som säger att ”ålder är bara en siffra”. Och de som verkligen menar det. Stor skillnad. Stoooor.
Jag tror att man tycker att man är lite härlig och fördomsfri som kan dejta båda uppåt och nedåt. Men väldigt få killar klarar av de i verkliga livet. De vill träffa någon yngre. Det är nedärvt liksom. Yngre kvinna, äldre man. Punkt.
Men, och jag säger det igen, det finns faktiskt ett par stycken som faktiskt menar vad de säger. Age is not an issue. Om man nu inte ska ha barn, villa, vovve och volvo igen. Och det ska man ju inte.
Så, hopp om livet, med andra ord.
 
Jag har ett par väninnor i min ålder och äldre som dejtar.
Den ena, H, som är mitt ljus och min ledstjärna och förebild. Hon är 60+ och sopar banan med de flesta 45-åringar….
Det var H som så enkelt och självklart förklarade för mig varför man absolut inte ska ljuga om sin ålder, utan istället vara tacksam och stolt för den. ( betänk alternativet) Efter det samtalet sätter jag stolt ut min ålder. Take it or leave it.
Sedan har vi underbara M, snyggt fyllda 70 och några, fortfarande jobbar och är aktiv och helt enkelt inte hittar killar som vill dejta någon som fyllt 70, oavsett hur hon ser ut. (hon ser för övrigt ut som en ass snygg 50-åring. Hon b o r d e dejta utan ålder.
Livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Till sist har vi härliga R, som driver hälsokostbutik som konstaterade att efter ett besök på Café Opera i helgen med sonen och hans kompisar att hon höjde medelåldern ganska så drastiskt.
Varför är vi så himla ålderssegregerade i Sverige? Varför finns det inte fler ”blandade” ställen där man känner sig välkommen och passar in, oavsett ålder?
Som sagt, livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Men fruktansvärt roligt. Speciellt om man betänker motsatsen.
Kram från Cathrine


Vill du boka privat hos mig för frågor kring vikt, hälsa, jag är bra på både hormoner och sköldkörtel och annat trassel som händer oss i denna ålder.
Eller bara vill prata om livet och dryfta de frågor och funderingar som kommer upp i livet just nu, så hör av dig så bokar vi en tid och ses.
Jag är bra på att lyssna.
 Klicka här
 
Tack för all fin feedback från er, både här på bloggen och i de sociala flödena. Tack. 
Madeleine tipsar bla om en östrogenring som förs upp i slidan och byts var tredje månad av gyn. Tydligen inte så känd ännu.

IMG_1139-1 IMG_1139-1

tisdag, kl 06:20. I sängen med kaffe på lilla brickan.

Vaknade tidigt. Mycket i huvudet. Det är inte enkelt att vara egen företagare i dessa dagar. Ännu mindre roligt när man är i denna ålder och det finns en hel massa roliga, och yngre människor som slåss om samma uppdrag.
Ja, som du märker, högt och lågt på denna blogg. Allt med 60 är ju inte lika kul. 
Men mycket är kul. Väldigt kul.


Idag ska det handla lite om torra slemhinnor och annat kul (läs lust) . (roligt, va?)
Nä, det är ju inte så himla roligt när det kraftcentrat vi kvinnor har mellan benen plöstligt säger upp sig och helst vill dricka te på kvällen istället för att busa. 
Lusten är något viktigt och kraftfullt och har för många av oss definierat vilka vi är och hur vi ser på oss själva. Starka självständiga kvinnor som bejakat vår lust och sexualitet. Och så blir det plötsligt torrt, tråkigt och lusten är puts väck. Inte kul.

Jag tillhör den grupp av kvinnor som började med bioidentiskt östrogenplåster redan vid 45, pga av begynnande klimakterium.  ( det blir bara roliga och roligare, eller hur? ) och har därför lyckligt surfat över alla bekymmer och symptom. Inte en svettning, inte en vallning och fortfarande fina slemhinnor och bibehållen lust. 
Min gode vän gynekologen Stein förklarade mycket pedagogiskt att östrogenet inte påverkar bröst eller cancer så jag har lugnt suttit ned i båten och bytt styrka på plåstren över tid.  När jag märkt att dosen har blivit för låg, dvs min egna östrogen sjukit över tid.  Dock kollat brösten varje år. 

Så mitt första tips är ju såklart därför plåster, bioidentiskt Estradot.. Har du livmoder kvar och blöder behöver du även progesteron. Det slipper jag. 
Men det enda bekymret med bioidentiskt östrogen är att du kan inte börja när du är ute ur klimakteriet. Då är det för sent.

Jaha, men om det nu är kört med plåster, vad gör jag istället?
Lugn, det finns mycket roligt kvar att ta till. 
När det gäller själva slemhinnan så är Omega 7 att rekommendera, havtornsolja. Finns i kapslar och heter Membrasin och finns att köpa på alla hälsokostbutiker. Finns utmärkt bra att beställa på www.apotea.se
Tänk på att vi har fler slemhinnor än bara i underlivet. Hela munnen och näsan är ju faktiskt också slemhinnor som mår bättre av att bli mjukare och smidigare och mindre torr. 
Vidare skulle jag också beställa en bra kräm, Ovestrin ( från tex Apotea.)  som smörjs runt slidan.

Ovesterin innehåller det kvinnliga könshormonet östriol, en s.k. östrogen. Östriol hjälper till att hålla underlivets slemhinnor elastiska och motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och infektion.
Ovesterin används vid besvär i underlivet som uppkommer pga brist på östrogen. Dessa besvär kan visa sig som smärta, klåda, sveda och torra slemhinnor.


På apotek köper du också receptfritt en sk "mustablett" Vagifem  som du för in i slidan och som tillför extra hormon lokalt.
Jag brukar ta en extra dos när jag har problem med urinvägarna, för det hjälper som sagt lokalt för torra slemhinnor. mycket bra.
Vagifem används för lokal behandling av besvär såsom torrhet eller irritation som orsakas av östrogenbrist i underlivet hos kvinnor efter sista regelbundna menstruationsperioden (menopaus). 
Vagifem innehåller estradiol som är ett kvinnligt könshormon. Det tillhör gruppen hormoner som kallas östrogener. Det är identiskt med det estradiol som produceras i kvinnans äggstockar. 


Ja, då har vi fixat torrheten och skörheten därnere, nu ska vi fixa lite lust, och den tillverkas i hjärnan. 
Man får ju ha klart för sig vad lusten var till för. Det är ju kroppens lilla morot för att kvinnan ska vilja ha lust att fortplanta sig. När väl bebisfabriken är nedlagt är lusten inte lika självklar.
Då får man pyttsa på med lust från annat håll. 

Här är mina bästa förslag

Maca.  Den kallas faktiskt ibland för ”peruansk viagra” eftersom maca används för att behandla impotens och öka fertilitet. Den reglerar hormonnivåer och har en energigivande effekt samt ökar blodflödet till bäckenområdet, som motverkar sexuell impotens. Studier har visat att fertiliteten ökar för både män och kvinnor och att roten ökar spermiernas rörlighet.
Motverkar symtom vid klimakteriet: Maca används för att hjälpa kvinnor i klimakteriet eftersom den har en mineraliserande och vitaliserande effekt samt ökar den sexuella lusten naturligt. Den hjälper också till att behandla värmevallningar och motverkar benskörhet. 
(Hälsokosten eller Apotea) 

Till sist, min egen och många av mina klienters favorit Ashwaganda.
Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom ayurvedisk medicin, med en dokumenterad användning under mer än 4 000 år. Traditionellt har ashwagandha använts för att motverka så vitt skilda problem som trötthet, fysisk svaghet, oro, obalans i sköldkörteln, dåligt minne, bristande sexuell lust och fertilitet samt övervikt. Trots att indikationsområden är olika så är den gemensamma nämnaren att de orsakas av stress och förhöjd kortisolnivå.
(hälsokost. Apotea)

Vill du prata med lust, hormoner, tillskott eller har andra frågor, så bokar vi en tid och träffas IRL eller via Skype/Facetime och pratar vidare. 
Du når mig här.

kram, 
Cathrine








 






 

måndag, kl 07:52, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Jag var på fest i helgen. Väldigt trevlig sådan. 
(den enda riktigt heta killen var gift, och det vet vi ju hur det går med den saken) 
Men i ett samtal blev jag och en annan kvinna ihopbuntade i begreppet mansslukerska. 
Då är min fråga i vilken ålder blir man en sådan? 


Vad är det, och vad betyder det? Uppenbarligen en kvinna som smaskar i sig män till frukost, lunch och middag. Nedsättande är det ju hur som helst. Och hotfullt också i någon mån tänker jag. För män iaf. 
Män blir ju fina saker, såsom karlakarl, häradsbetäckare och kvinnokarl. Fina grejer. 
Utan att gå i någon som helst försvarsställning så kan man ju ändå inte låta bli att höja ett frågande ögonbryn, och fundera om det är en komplimang eller förolämpning och om man hade fått ett likande epitet när man var 20 eller 40?
Fast tänkar man i spår som "mansslukerska vid 60" så får man kanske ändå vara glad så länge man klarar att glufsa i sig något överhuvudtaget innan löständerna sätter stopp för dylika kalas och utsvävningar. 
Han som sa det på festen i lördags var nog bara full. Och ganska dum.

Jag hann med en dejt också i helgen, som grädde på moset. En liten tinderdejt innan kalaset. Det har inte blivit så många av den varan trots ett par veckor på dejtingssajt. Trots min påstådda aptit så är jag väldigt kräsen och väldigt, väldigt få kontakter leder till möte i verkliga livet. 
Nåväl, en sådan blev i alla fall. 
Jag träffar mina ( de få som blivit) dejter på ett glas vin. Har en bra bar med låg musik ( åldern) där jag bor. Centralt och tryggt. Jag är ju inte fikatypen. 
En väldigt trevlig kille, nästan tio år yngre. Märkligt det där med ålder, i min ålder. Det verkar på något konstigt sätt som åldern inte längre har någon betydelse. Och det verkar ju logiskt. Det ska ju inte bli fler barn, och heller ingen "villa, vovve, volvo". Och då spelar ju åldern inte längre någon roll. 
Jag såg Strömstedts mysputtriga serie med bla Camilla Läckberg och hennes man Simon. En nätt åldersskillnad på 13-14 år. 
Det piggade faktiskt upp och gav hopp om framtiden. Eller iaf det som är kvar av den.

Hur som helst så blev det telefon i ett par timmar igår kväll och bio på torsdag. Väldigt gulligt och väldigt "by the book". Ett steg i taget. Lustigt att dessa steg inte har förändrats ett dugg på alla dessa år man varit ute och tuggat män. 
(förlåt, jag jag inte riktigt fått det där epitetet ur skallen) 
Jag gissar att bio dejt inte riktigt är mallen i dessa dagar då många killar gärna vill gå "pang på rödbetan" så att säga...

Jaha, vad ville jag säga då med dessa rader? 
Ja, egentligen bara att inte vara arg på rädda man som inte gillar att kvinnor kopierar ett tidigare manligt beteende.. 
Och framför allt, det är du som kvinna som själv bestämmer hur fort det ska gå, från ax till baguette (!). Dejta i din takt. Gå på romatiskt dejt, gå på bio, pussas i portuppgångar. 
Vill du bli kär innan du hoppar i säng med någon, så ge dig själv den tiden. Nej, TA den tiden. 
Var rädd om din kropp, oavsett ålder. 16 eller 60. Det spelar faktiskt ingen roll. 

Nu ska jag svara på supergulligt godmorgon-sms. 
Och sätta fart med veckans utskick av Online-kursen. 
Är du nyfiken på vad jag gör, klicka här. 

Ha en bra måndag!
( jag lovade ju min kompis Fredrik att skriva om snopp, efter att förra veckan skrivit om knopp och kropp. Så det blir väl något åt det hållet i morgon. Eller inte. 

Cathrine














 










  
















 

torsdag, kl 07:14, med kaffet på lilla brickan, i sängen.

Jag lärde mig ett nytt ord härom dagen. Sapiosexuell. 
(Osäker på om det särskrivs eller inte.)
Ordet är nytt, men inte begreppet.
Det betyder att du tänder på smarta människor. 
 


Det gör nämligen jag.
Utseende är naturligtvis viktigt. För mig iaf. Jag tränar hur mycket som helst och gillar män som också tar hand om sin kropp.
Såg programmet om klimakteriet i går kväll och där tog man just upp kroppshetsen och skönhetsfixeringen som gått upp i åldarna. De tittade på bilder på smala, äldre kvinnor.
Det framgick mellan raderna att att det var svårare att hålla sig smal efter klimateriet och inte riktigt "fint" heller. Kroppshets, my ass! Det handlar ju för farao om att hålla sig i form för hälsans skull. En smal vältränad kropp löper betydligt mindre risker för högt blodtryck, höga blodfetter eller blodsocker (diabetes) just på grund av träningen. Formen får man liksom på köpet.   
Hur som helst, det skulle inte handla om kroppen och utseendet idag. Mindre kropp och mera knopp. ( vi pratar snopp i morgon) 
Jag gillar verkligen killar där hissen går hela vägen upp, och alla tomtar är hemma på loftet samtidigt. 
Jag tänder på smarta killar. 
Jaha, och vad drar man för slutledning av det? 
Är jag själv så rasande begåvad? Förmodligen inte. 

Jag dejtade en börsVD från ett väldigt känt svenskt livsmedelskedja. Snygg kille. Riktigt snygg faktiskt. ( grodpussning) Där tycker man ju att hissen borde gå hela vägen upp. Och det gjorde den nog säkert när det gäller affärer. Annars så hamnar man nog inte där han sitter idag. 
Men en stor bit fattades ändå. Den där biten som handlar om att ha levt ett långt liv och hunnit lyssna och mött den viktigaste personen i sitt liv, sig själv.
Man blir nämligen en mycket mer spännande och utmanande person när man vågat träffa sig själv. Speciellt när man har för avsikt att gå ut och träffa någon annan. 

Vad är det jag försöker säga? 
Jo, något i stil med att den sexigaste kroppsdelen hos både män och kvinnor sitter i huvudet. 
Fuck my brain and the body will soon follow. Ish. 

Tänk vad mycket man kommer på när man fyllt 60. 
Lära sig nya ord, tex. 

Nu retar jag väl någon, men nu ska jag skutta iväg till duktiga Jocke på The place Stockholm, och träna megaformer/lagree. Träningen från helvetet. Men sååå jäkla kul att spöa alla 30-åriga sparrisar. 
hehe...

Cathrine 

"Age is only a matter om mind. And if you don´t mind, it does not matter...










 

2017-06-02 12.08.18 HDR 2017-06-02 12.08.18 HDR

onsdag, kl 06:57, i sängen, med kaffet på lilla brickan.

Jag fick ett sms igår kväll. Det var ifrån min glade caminokompis U.
Ja, vi har ju (ännu) inte gått Caminon tillsammans.
Vi möttes på en FB grupp för människor som har eller ska gå pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela i norra Spanien.


Facebook är ett bra sätt att mötas på, i FB grupper alltså.
( Ja, Caminon också för den delen, jag träffade ju den gifte mannen där…)
Jag och U började hur som helst att prata med varandra på telefon i julas, för nu snart ett år sedan. Vi var båda ensamma och ledsna på julafton. Han av pga ett havererat äktenskap, jag pga ett äktenskap som tydligen  inte hade för avsikt att haverera, any time soon.
Nåväl.
U och jag träffades i Stockholm ( han bor inte här) och det var trevligt, men klickade inte. ( av förklarliga skäl) Snygg kille för övrigt.
 
Vi har under året som gått hållit kontakten och skrivit till varandra och ”vinkat” uppmuntrande till varandra via Messenger. Mysigt med en vink-kompis.
Vi har rapporterat om våra berg och dalbanor med våra respektive ”uppbrott” och peppat varandra på något konstigt men ändå bra sätt.
 
Igår kväll vinkade U som vanligt och jag vinkade tillbaka. Härligt med någon i andra änden som bryr sig om en. Någon som tycker man är ok.
Så skrev U något som surrade till i mitt huvud, han skrev att "från och med nu vill jag vara i skrattzonen, den glada och mysiga… du kan också få vara i min skrattzon om du vill, det här kommer att bli bra."
Det kommer att bli bra
 
Jag tror U har helt rätt. Visst måste man få sörja det som varit och det som aldrig blev. Alla de drömmar man hade som inte blev. Det liv man inte fick.
Men sedan är det dags att lägga den där sura gamla koftan åt sidan och ta sig tillbaka till skrattzonen.
 
Ja, U, du har helt rätt. Det här kommer att bli bra.
 
 Jag gick själv hela den 80 mil långa Caminon själv, på 5 veckor för 2 år sedan.Det var nog då jag hittade tillbaka till den där glada sorglösa versionen av mig. Det finns så mycket tid att fundera över livet när man  går så långt.
 Jag blev så förtjust i vandringen och stämningen på Caminon att jag började hålla 1-veckors resor dit ned med gäster. Det har nu blivit tre resor och jag går en fjärde gång nu till våren med ca 20 gäster.
Vill du följa med? Det finns fortfarande några platser kvar. Klicka här för mer info. 

Vill du också komma tillbaka till din skrattzon? Hitta den glada versionen av dig själv?
Då kanske en utmaning är precis vad du behöver. 

imorgon handlar bloggen om utseende. Är det viktigt hur man ser ut om man ska dejta i vår ålder?
Kan man vara f ö r snygg? Eller se f ö r ung ut? Jag ska berätta om M som inte hittar män i sin ålder, om H som självklart möter män som är tio år yngre och om min egen åldersnoja.  

Jag hoppas vi ses i morgon.
Cathrine


 

kl 07:14, med kaffet i sängen, på lilla brickan.
Först och främst, tusen tack för alla kommentarer och privata meddelanden. jag nog aldrig varit med om maken till gensvar. 
Både män och kvinnor, vilket jag tycker är extra kul. 
Tusen tack för varje rad och varje bry!

Många har också hört av sig och undrat hur jag mår, och om jag är ledsen.
Nej, jag är glad!! ( se bild) 
Den föreställer Tigger i Nalle Puh och det är precis vad mina kompisar på Mallorca brukar kalla mig, Tigger.

Jag kommer ur två långa äktenskap, en lång relation på nästan 5 år och nu senast ett år tillsammans med en man som är gift, och där det var jag som bröt upp. 
Hela vägen har det varit mina val. Inte enkla, men mina. Kanske inte helt lyckade i någon form av retroperspektiv (fråga mina kompisar) men likafullt mina val. 

Just nu väljer jag att göra en sväng på Tinder efter att ha fikat med en väninna H, och fått höra om allt roligt som händer på hennes dejter. . Jag älskar H för hennes energi och passion när det gäller dejting ( och choklad.)  Hon går på flera dejter i veckan och dricker vänligt en kopp kaffe med var och en.
Det roliga med både Tinder och H är att vi verkar möta h e l t olika typer av män. ( hon träffar rutiga skjortor, jag träffar börskillar/farbröder) 
 Man skulle ju kanske kunna tro att det inte var så stort vatten att fiska på i vår ålder. 
Där tror man fel. Det är en jäkla ocean. Trust me.

Det finns idag en uppsjö av dejtingsajter och appar. Jag tror att många är på flera samtidigt. Tinder har ett rykte om sig att vara "sexigare" än andra. Min gissning att de flesta faktiskt är ute efter sex, är inte det liksom vitsen med att träffas? eller har jag missat något där? 
Men man får nog vara tydlig tänker jag, är man inte ute efter ett kort affär så är det nog klokt att skriva det i sin profil.  Och tvärtom. Likaså att man inte är ute efter att träffa någon som är gift. För det är det många som är. Gifta killar som dejtar på Tinder. Det kan man naturligtvis ha en åsikt om. 

 Det går fort på Tinder. Inga långbänkar och skriva i veckor. Det är inte en brevvän man är ute efter där. De flesta är väldigt rak på sak, och vill man inte ha en bild på någons underliv ( och det vill man ju inte) så får man snällt påpeka det. Likaså sexuella preferenser och diverse leksaker. Många vill gärna berätta om både det ena och det andra och är mycket frispråkiga. med betoning på mycket..
Min erfarenhet ( jag följer min fina väninna H´s råd) är att träffas ganska snabbt. Ut med grisen ur säcken liksom...

Ja, då har vi klarat av den biten. Sexbiten. Mycket snack i ganska liten verkstad. 50+.
Då kommer vi till träningen, seglingen, skidåkningen och reslusten. Om hälften av vad gubbarna skriver om så borde Tinder kunna hålla egna Olympiska spel.
Återigen en mycket god anledning att ses tidigt. 

Ett sista gott råd om jag får dela ut några, är väl att försöka hålla hårt i det lilla sköra hjärtat. 
Vi kvinnor har ju en tendens att tro att vi är kära så fort vi har pussat på någon. Det pussas en hel del, både på Tinder och alla andra dejtingsajter. Inget fel på det. Men likt dejtingprogrammen på TV, så pussas både tjej och killgrodor ganska mycket, och på flera samtidigt. Och det behöver inte betyda så mycket.
( jag har tittat för mycket på Bachelor)  

Så jag håller med Bengt, en lyssnare som ringde in till programmet Kärlek i P4 där jag satt i panelen i söndags, så kommer man ut en hel del, får träffa en himla massa människor man helt säkert inte skulle springa på i kassan på ICA eller på lokala pizzeran. 

Carpe lite mera diem liksom. 

För övrigt så säger min kompis Caroline att vi ska claima vår ålder, 60. ( 30, 40 och 50-åringarna har ju gjort det med sina åldrar).
Så då gör vi väl det då. 

Imorgon handlar det om U och hans väg tillbaka till "skrattzonen", en plats där vi alla vill vara.

Tills dess ska jag försöka göra lite jobb. Vill du veta vad jag gör när jag inte berättar om hur det är att vara singel vid 60? Läs här. 

Cathrine















 


















 

blogg blogg

kl 07:50, måndagmorgon, i sängen, med kaffe på lilla brickan. 

Wow! Jag är helt bortblåst av all er kärlek och intresse för detta ämne.
Det märks att jag inte är ensam. 
Tack, tusen tack för alla glada tillrop och vänliga hälsningar!
Fortsätt gärna att tyck, tänk och dela.


Verkar som det är fler än jag som både drabbats av den sk ålderismen och som känner igen sig i bloggen, kanske även om man inte är singel eller är supersugen på att dejta.
Detta är ämnen som jag kommer återkomma till längre fram, kanske redan senare i veckan.
Just nu är jag fortfarande lite hög (av lycka) av det roliga radioprogram jag var med i igår kväll. Kärlek i P4, där ämnet för kvällen igår var just Singel vid 60. Lyssna du också! 
Kom gärna tillbaka med åsikter och feedback här hos mig eller på deras FB sida.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1183127?programid=4894

Just nu funderar jag mest på att inte låta alltför överentusiatisk och outhärdligt peppig över det faktum att vara 60 och just singel.
Även om jag fortfarande verkligen står för det jag brukar säga att hade jag vetat hur kul det är att bli 60 så hade jag gjort det för flera år sedan. Väldigt rolig ålder. 

Kan man dejta sig ur en sorg?
Jag tänker på något klokt som min bästis Fredrik Ölander nämnde i programmet om att ge sig ut och börja dejta efter en separation eller dödsfall och som fick mig att tänka på att det kanske inte går att dejta ur en sorg.
Flera av mina väninnor som är ute och dejtar på nätet har nyligen brutit upp från en relation. Själv så är jag ju också där, singel efter ett år i en mycket kärleksfull relation. (säg inget om gifta män, det har redan hela min  bekantskapskrets  gjort) 
Dejtar man måste man stå ut med att inte bli vald, kanske tom bli dumpad eller ratad. Står jag ut med det? Orkar jag med det? Är jag stark nog, är min självkänsla stark nog för att kunna ta ett "nej tack"? Eller bara en tystnad.
Kan du inte svara entydigt ja på den frågan tycker jag du ska vänta med att kasta dig ut i dejtingvärlden. 
Ägna istället tid åt att läka dig själv, bygga upp en självkänsla, träna, börja gilla dig själv igen.
Själv så är mina bästa redskap för det att träna mycket, jag vill kunna gilla min kropp. Äta extra nyttigt och framför allt, inte dricka för mycket.

Det är gamla klassiska tips, men de håller fortfarande. Trust me. 
Sonens far sa för mer än 30 år sedan något väldigt klokt, (medan vi fortfarande dejtade) att innan du kan förvänta dig att någon annan ska kunna gilla eller älska dig, så måste du kunna gilla dig själv först.. 
Klok pappa, som det så småningom blev en ännu klokare son tillsammans med. 
But that is all history folks...

Nu ska jag snabbt som en iller sätta fart med Onlinekursen för 8/800 och skicka ut veckans kursbrev.
Är du nyfiken på min metod 8/800, så kolla mer här.

Imorgon ska du få ett "Tinder-lexikon" av mig. Vad betyder det männen skriver? Egentligen.

 














 

groda groda

söndag, kl 07:46, i sängen, med kaffet på lilla brickan. 

Idag tror jag att det ska handla om grodpussning.
En idrottsgren icke att förakta, tror jag vi kallade det för ca 30 år sedan. 


Ni vet ju begreppet att man måste pussa många grodor innan man hittar en prins.
På den tiden det begav sig, när man var ute och seriöst raggade grodor så brukade jag alltid lite torrt tillägga att grodpussning minsann inte var en idrottsgren att förakta eller undervärdera.
Ett 30 år gammalt ordspråk håller faktiskt i sig, förvånandsvärt väl. 
Iaf om man börjar dejta igen, i min ålder.
Herregud, vem hade överhuvudtaget trott att man ens skulle dejta i den där åldern. Man borde ju vara lyckligt gift med en snäll gubbe sedan många år tillbaka. Det var ju planen. Vad hände egentligen? Ja, det är väl en del av frågorna att ställa sig och vad denna blogg kommer att handla om till en del. Förutom en massa hälsotips, så det blir lite kul för dig som läsare också..
Nåväl,, faktum. Fortfarande lika många grodor. Fortfarande väldigt få prinsar. Fortfarande lika roligt. 
(tack gode gud för det!)

Food Tour turen igår var superkul! 7 svenska gäster och 2 från Australien. Spännande att stå i 3-4 timmar och prata engelska för ett helt gäng svenskar. 
Men de var så nöjda till slut att de knappt ville gå hem. 
Jag ville å andra sidan gärna att de skulle trampa hemåt för jag skulle ju äta sen lunch med trevlig date.
Det blev också mycket riktigt en väldigt trevlig date. En pytt och två glas vin senare så var jag hemma före 20. Dejtandet i denna ålder har verkligen sina fördelar. Hemma i tid, i säng tidigt, och uppe ännu tidigare. Man har ju liksom ingen tid kvar längre att ligga kvar i sängen. Jag vill ju göra saker. Blivit rastlösare med åldern märker jag.
Och morgontidigare.
Ingen puss. så vi vet ju inte ännu om det är en groda...eller prins. 

Idag är det äntligen dags att börja träna igen. Ätit penicillin i veckor på grund av en läskig infektion i en tand. ( det där med tänder i denna ålder var det ingen som berättade om). 
Tillbaka till megaformern och träningen från helvetet. Kroppen sjunger och jag fasar. 
Är du nyfiken på vad jag gör så kolla gärna på Becore.se eller theplace.se. 
Den tuffaste, mest effektiva träning man kan tänka sig. Jag menar, vem trodde att man kunde ha ett sexpack på magen vid 60? Men det kan man faktiskt...
Rätt typ av träning och rätt typ av tillskott. 

Och som sagt, ikväll på Kärlek i P4, så pratar jag tillsammans med ett gäng sköna typer om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag säger som Pippi, det har jag verkligen aldrig varit med om förut. Det ska nog gå bra. 
Hoppas jag.

Tanken med bloggen " Singel vid 60" är att skriva typ månd-fred, och att dessa två "förhandsavsnitt" lörd/sön bara är en "sneak preview" men jag vet inte, tror att jag släpper taget om alla tidigare måsten och bara gör precis som jag vill. 
Jag är ju iaf 60. God dammit! 

Dagens tips: Missa inte The Kominski Method på Netfix. Michael Douglas i högform! 

Och när du ändå är här inne på min hemsida så se dig gärna omkring. 


 












 







 


 

lördag, kl 07:19, i sängen, med kaffekoppen på lilla brickan i sängen.

 Den här bloggen startade jag för två år sedan då jag plötsligt var tvungen att separera från fd sambon efter nästan 5 år tillsammans. 
Det tog tid, det var jobbigt - och jag skrev.
Hans nya flickvän var väl inte helt nöjd hela tiden.. (jag nämde visst henne vid ngt tillfälle).
Hur som helst så tog skrivandet mig ur en väldigt mörk period och någon gång under den tiden beskrev jag det som om jag kommit till en ljus glänta mitt i mörka skogen. 
Nu känner jag att det mörknat runt mig och jag har kommit långt bort från stigen och det är inte lika ljust och härligt längre.
Då är det dags att börja skriva igen, och hitta tillbaka till den där ljusa platsen.
Välkommen på min resa. Kanske kan det hjälpa dig också, det blir ju en hel del både hjärta och smärta men även massa tips, råd och funderingar om allt det hälsosamma som jag håller på med. 
Högt och lågt, med andra ord. 

Sexig vid 60
Det kommer nog handla en hel del om hur det är att vara singel vid 60. 
Jag brukar ju säga att hade jag vetat hur kul det var att bli 60 så hade jag blivit det för flera år sedan. 
Så är det ju helt klart. 
En fas i livet där man inte har varit tidigare. 
Spännade och lite konstigt. 
Ålderismen är påtaglig och jag märker spår av det varje dag.

Hänt sedan sist...
Ja, det värsta är väl uppbrotten från en man som är gift och aldrig fick modet eller orken att lämna sitt äktenskap. 
Numera så vet hustrun om hans affär med mig och relationen är bruten. 
Det gör ont som fan.
Men det är nog den smärtan som är en del av drivet till att börja skriva igen.
Jag tog en väldigt trevlig AW med min gode vän PG igår, och ett av hans mycket kloka råd är just att skriva sig ur en situation som man mår dåligt av. Skriva brev. 
Jag skriver blogg istället. Det är mina brev. till mig själv, till univesum, till någon därute som vill läsa.

Så, välkommen ombord, nu kör vi igen. 
Mot en lyckligare plats.  Mot den där ljusa, varma, glada gläntan i skogen. 

Idag blir det jobb, mitt favoritnöje på lördagar faktiskt. Jag går/guidar sk Food tours med gäster. Vi är ute i 3,5 tim med ca 10 stopp. Så jäkla roligt.
Så kul att göra vare sig man är ny i en storstad eller bara vill vara gäst i sin egen stad.
Idag har jag 9 gäster, hälften svenska, hälften engelska. Det blir en rolig flerspråkig tur idag som jag verkligen ser fram emot!
vill du läsa mer om Foodtours, så kolla gärna här: www.foodtoursstockholm.se

Sedan ska jag på date, på Tennstopen. Sen lunch. Trevlig kille. 
Imorgon Kärlek i P4, kl 21.40. Lyssna gärna. 

Bra dag, mao. 
Vi ses !

Cathrine




























 

senaste inläggen

Arkiv