Screenshot 2017-12-01 10.40.33

2018

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

torsdag em, kl 15.25, med en burk kimchi vid köksbordet..

På bilden, min favvosallad med syrade bönor, ägg, surkål, kimchi, avokado, böor och champinjoner.

Man måste våga bryta sina mönster, som att bara blogga på morgonen, i sängen tex...
Så, Wild and Crazy tänkte jag nu skriva ett par rader om min älskade surkål och vad jag använder den i och med, och till vad.

Varför skriver jag om surkål nu?
Jo, jag fick frågan på min FB grupp "8/800 med Schück och Mosley" om varför surkål och den syrade koreanska kålen kimchi är så himla nyttig. Och god.

Traditionen att syra grönsaker är väldigt gammal och gjordes från början först och främst för att bevara och konservera grönsakerna. Men när man syrar något så bildas även olika bakteriekulturer som i sin tur har visat sig vara rena underverket för vårt immunförsvar.
Syrade grönsaker är särklit bra om du har en inflammation i kroppen. Det är då som immunförsvaret behöver all hjälp det kan få. Genom att äta några matskedar surkål till varje måltid förser du tarmarna med nyttiga bakterier som t ex laktobaciullus planetarium. Denna bakterie främjar T-cellerna i kroppen som behövs vid alla läkningsprocesser. Dessutom behövs denna typ av bakterier för att utmana immunförsvaret så att det blir mer tåligt vid inflammationer och andra attacker. Man kan se det som en sparringpartner i boxning. Om immunförsvaret aldrig utmanas så blir det inte heller allert när det väl gäller.
Att göra sin egen surkål är både lätt och komplicerat. Lätt på så vis att det endast är två ingredienser som du sätter ihop. Komplicerat för att det kräver lite pyssel och du måste också vänta in laktobaciullus planetarium i tre veckor. Det vill säga du måste ha lite framförhållning om du vill börja äta surkål.
Detta kan du naturligtvis kringgå genom att köpa färdig surkål på burk. Det finns en hel del att välja bland, men se upp så att surkålen är opastöriserad bara. Om man har pastöriserat den så har man dödat av de viktiga bakterierna. Då blir det bara en ”sur kål ”som många gillar till t ex korv i Österrike och Tyskland. Men inte den magiska surkålen som vi är ute efter.

Jag avänder surkål och kimchi i allt, soppor, grytor, i sallader och som tillbehör. 
Är du känslig för syran så börja med att blanda ned en liten mängd i sallad. Jag gör gärna en sallad med färsk bladspenat, strimlade rädisor, skivade färska jordgubbar och vänder ned lite surkål, olivolja, salt och peppar. Superenkelt och väldigt gott. 

Så här gör du egen surkål
(
jag köper min färdig, för mig passar det bättre. min favoritsort är Syrat och Tistelvind, men ställen som Paradiset i Stockholm har många olika sorter).

Ingredienser
1 kg Vitkål
10 -15 gram Salt
1Hink eller bunke
5 stKonservburkar, ta gamla gurkburkar eller sillburkar t ex.


GÖR SÅ HÄR:
1)
Strimla vitkålen på valfritt sätt. Kör i matberedare, skär fint med kniv eller riv med rivjärn.
2)
Lägg i en hink eller en bunke och tillsätt saltet. Knåda sedan ur vätskan ur kålen med knytnävarna eller med en mortel/träpåk. Det ska bli en hel del vätska.
3)
Lägg upp kålen i glasburkar och tryck till igen så att alla bubblor försvinner. Vätskan ska täcka kålen när du är klar. Sätt på lock och skruva åt. 
4)
Nu ska surkålen bilda bakteriekultur och det gör den bäst i rumstemperatur. Ställ burkarna på tidningspapper för det kommer att pysa över lite.
5)
Efter tre veckor är surkålen färdig. Du kan äta den tidigare, men den bästa bakterien, laktobaciullus planetarium, bildas sent i syrningsprocessen.
6)
Ät en eller två matskedar surkål till varje måltid för att boosta immunförsvaret.

tisdag, kl 07:10, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Många skryter om sina bloggar, alla sina följare, sina överfyllda Instagram-konton eller smarta twitterkommentarer.
Jag är stolt över min FB grupp. Jag är sprickfärdig av stolthet över dess medlemmar. Jag dör av stolthet över deras omsorg, vänlighet, goda ton och stora kärlek. 
Gruppen heter 8/800 med Schück och Mosley.


ca 800 (!) personer som har en sak gemensamt, de vill ha fokus på sin hälsa och är intresserade av min metod 8/800 och den engelske läkaren Michael Mosley som inspirerat mig till denna metod.
Många i gruppen kör dessutom sina sk 8 veckor med 800 kcal och använder gruppen för att berätta om sina upp och nedgångar.
Igår var det en dam som menade att nu hade hon tappat sugen och att det kändes tungt. 
Genast så kom ett par andra i gruppen till hennes stöd och peppade. 
Utom en. Hon skrev istället "bryt ihop, och kom igen".
Den kommentaren berörde mig så starkt. 

Det är ju så livet fungerar. Vi bryter ihop, och vi kommer igen. Släpp taget, gör det där avsteget som din hjärna surrat runt kring. Det brukar hända efter ett par veckor in i metoden. Hjärnan vill prötsligt inte alls samma sak som vi hade bestämt. Plötsligt så hänger livet på om jag äter den där grejen som jag gått och funderat på så länge nu..
Ja, men gör det då! Stoppa i dig det där! Det är faktiskt ofta väldigt bra med något avsteg lite då och då för då känner man väldigt tydligt vad som händer i kroppen när man äter något man faktiskt inte mår så bra av.

Ett avsteg (jag kallar det för avsteg, inte misslyckande) mår man faktiskt riktigt bra av, så länge man kan skaka av sig den där sekunden av ångest över det man stoppade i munnen och istället lära sig något av situationen.
Vad hände? Var jag hungrig? Då borde jag ätit tidigare. Var jag inte mätt? Ät då ännu mera grönsaker, och se till att aldrig vara hungrig under dessa 8 veckor. Viktigt!
Sätt dig ned och skriv, beskriv det som hände, hur du kände och framför allt, vad skulle du råda dig själv till att göra nästa gång det händer? För det gör det. Jag lovar. 

Bryt ihop. Och gå vidare. 
Är det inte precis det vi gör i hela livet. I alla situationer. Det handlar kanske bara om att inte sitta kvar där nere i det där svarta brythålet för länge, utan precis som vi säger till våra barn, ställ dig upp igen, borsta av dig, klättar upp för stegen, ur hålet, och kom igen. Gå vidare. 
Och förlåt dig själv, för det är ju mänsligt att släppa taget för en sekund, tappa sugen, bryta ihop. Vi människor fungerar så.

Själv så håller jag precis på att klättra upp ur hålet igen. Det arbete och samarbete med Mia Lundin och HerCare jag hade räknat med och hoppats på gick ju om intet som jag skrev tidigare. Jag tappade verkligen styrfarten där ett tag och tyckte rejält synd om mig själv. 
Men ibland är det verkligen så tydligt vad som egentligen är menat, och så fort man stänger en dörr så öppnas en ny. Fortare än man tror faktiskt. 
Det handlar egentligen bara om modet att våga. Våga tappa taget, våga bryta ihop, våga stänga den där dörren.
För att något annat, nytt och bättre ska öppna sig. 

Vill du läsa om några som tappade sugen, ett par gånger till och med, men faktiskt körde ända in i kaklet och idag mår så himla bra med ny hälsa och ny vikt, läs om dem här. 

Vill du hänga med på FB gruppen, så är det bara att söka upp 8/800 med Schück och Mosley och be att få gå med, välkommen!!!


Själv så har jag sovmorgon idag. 
(imorgon är det 7.30 igen...)
Jag ska inte vara på Djursgårdsbron förrän kl 10.00 idag och möta dagens första klient i sommarens roligare hälsoprojekt, Sommarkollo!
Jag möter mina klienter utomhus just nu, vi går, pratar och tränar. Kommer iform, förblir i god form och njuter av sommaren och allt härligt som man möter - utomhus.
Vill du också hänga på? Kontakta mig här.



 

tisdag, kl 12:50, med en lunchsallad bredvid datorn. ( inte i sängen)

Det är mycket anti nu. Anti-ageing och anti-inflammatoriskt...
Egentligen så hänger de ju faktiskt ihop när man tänker efter.
Äter du anti-inflammatoriskt så bromsar du ju faktiskt upp föråldringsprocessen. 
Så, allt hänger ihop. Iaf i den bästa av världar.

Äter du mat som kroppen mår bra av, håller ned vikt, blodtryck, blodsocker och kolesterol så är möjligheten större till ett längre och friskare liv.
Så är det någonstans jag skulle börja leta efter ungdomens källa så är det i den anti inflammatoriska maten.
Det är mycket snack om anti-inflam mat just nu ( btw, måste hitta på ett bättre ord)  de duktiga Food Pharmacyflickorna snackar om det, kloke Stig Bengmark skriver om det och Maria Borelius har skrivit en otroligt bra bok om hela den anti inflammatoriska livet, inte bara om maten. Ett måste i bokväg!!!!

Tanken till dagens blogg, om än något sent på dagen, är den klient jag träffade i morse på min Hälsokollo/Sommarkollo. Vi pratade om orsaker till utebliven viktminskning och vi kom efter någon timme tillsammans fram till att det var dags att börja först och främst ha fokus på det som gjorde ont, ett knä där leden är inflammerad och därför är ju lusten att röra sig mycket mindre. Därför först och främst fokus på en anti inflammatorisk kost.  Sedan tar vi kalorier senare. 

Det jag märker hos mina klienter, är ju att efter bara ett par veckor på denna kost så mår ju alla så mycket bättre. Allt funkar bättre. Hela kroppen. Träffade en ny klient igår som bara gått hos mig i 2-3 veckor och det var redan nu en ny kvinna jag träffade. Bindväven var mjukare och gjorde inte ont längre, lederna var mycket mindre stela, magen plattare och fungerade perfekt, sömnen var bättre än på många år och hela hon var liksom 10 år yngre, redan...
Jag fattar fortfarande inte riktigt allt, men ser dessa resultat och blir lika överlycklig varenda gång!

Ok, here goes... 
 

Antiinflammatoriska livsmedel – och vilka du bör undvika

Bra antiinflammatoriska livsmedel

·Grönsaker, bladgrönsaker är toppen, liksom avokado och oliver, tänk ovanjordgrönsaker.
Sötpotatis, är undantaget
Sjögrönsaker, alger, tång, all sjömat är nyttig
Alla bär, samt någon frukt under säsong
Fisk, helst fet som lax, helst vildfångad, makrill, sill (inte inläggningar med socker).
 Skaldjur
Fågelkött
 Fermenterad mat, som surkål, ät färsk (inte burk) surkål eller kimchi varje dag!  
· Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, nypon
 Kallpressad olivolja, rapsolja, kokosolja, kokosmjölk.
·Te: grönt, rött och vitt.
 

Ät måttligt av dessa råvaror
De kallas för nattskatteväxter och anses ha inflammationsdrivande egenskaper. 

· Potatis, aubergine, paprika, tomater och chili.
· Ägg.
· Baljväxter, nötter och frön.

      

Undvik helt eller dra ner på följande livsmedel
· Allt som innehåller gluten: vete, havre, råg och korn.
· Annat korn, som ris.
· Mjölkprodukter.
· Rött kött.
· Socker och alternativ till socker.
· Torkad frukt.
· Transfetter, solrosolja, majsolja, vindruvskärnolja (omega-6-oljor).
· Färgämnen och smakförstärkare.
· Vinäger (jäst) ta citron i stället 
· Kaffe och svart te, där det går...
· Alkohol, uhum.. där det går...

Det var nog allt för idag!
kram!
Cathrine




 

måndag, (äntligen riktig vecka igen) kl 06:38, i sängen, men kaffe på lilla brickan. 

I går morse gick jag längs Strandvägen i Stockholm på väg till "jobbet", min 2-timmars runda på Djurgården med ett gäng Camino-damer (vi ska gå pilgrimsvandring tillsammans i höst) och passerade en skylt på en fin salong, där man erbjöd någon form av anti-ageing behandlingar. 

Konstigt, egentligen. Anti-ageing går ju till utomhus, inte inne på en salong. 
Stanna tiden och stoppa klockan gör du ju varje gång du rör din kropp. Och det gör man ju helst utomhus så här års.
Jag funderade då på min morgonpromenad på två saker. Dels min underbara kollega Eva Berggren, den lilla figuren på bilden, hon är ett par år äldre än jag men den mest vältränade och allerta kvinna jag känner.Man blir alltid glad tillsammans med henne.  Alltid superpigg, superglad och supersnäll. Tre av de mest "anti-ageing" egenskaper jag känner till...
Och hon rör på sig h e l a tiden. 
Alltså ett strålande bevis för att hälsa och ungdom finns att hämta i att vi håller oss i gång och i form. 
De som känner mig länge vet att jag inte alltid har varit en sådan tråkig hurtbulle som idag, men få vet att det faktiskt var Eva som startade alltsammans för min del, för 3-4 år sedan då jag började träna på allvar. 
Det är jag ruskigt glad för idag. 

Det andra jag tänkte på där igår när jag traskade bort mot Djursgårdsbron, ( jag ska dit idag också, (ny klient kl 9.00) var hur otroligt mycket yngre mina klienter som går på 8/800 blir efter ett par veckor. 
Jag har funderat mycket på vad som gör det där nya skimret i hyn och släthet i ansiktet. Det kan ju inte bara vara viktminskning, det måste vara något mer. 
Ju mer jag läser om mejeri, bland annat just nu väldigt aktuella Stig Bengmark och det han skriver om mejeriprodukter så lutar jag allt mer åt det hållet. 

Vi vet ju idag att det går att göra väldigt mycket åt både acne och rosascea genom att utesluta gluten och mejeriprodukter och det jag ser hos mina klienter är resultat som inte går att försvara på något annat sätt än en väldigt tydlig koppling mellan vad du äter och hur din hy ser ut. 
Jag brukar säga såhär, vad har du att förlora att testa själv under ett par veckor, vad är det värsta som kan hända? 
Är du missnöjd med din hy så testa att äta glutenfritt, mejerifritt och helst sockerfritt i en månad och titta dig själv i spegeln. 
Du kommer garanterat att gilla det du ser!

Vad och hur äter jag själv då? Den frågan får jag ofta. 
Jo, det berättar jag gärna. För att slippa ont i leder och artos så undviker jag alla former av gluten, laktos (mejerier) och socker i alla former. Vädligt försiktig med snabba kolhydrater som ris, pasta, bröd, potatis, socker och mejeri för blodtryck, blodsocker och kolesterol. 
Det blir en aniinflammatorisk kost som bygger på massor av grönsaker, fisk, ägg och ljust kött. Gärna en skvätt havremjölk i kaffet. Självklart dricker jag vin. 
Vill du få hjälp med kosten och hur du enkelt kan förändra den, så kontakt mig, så hjälper jag dig. 

Hursomhelst, jag har massor av goda nyheter!
Så fort en dålig dörr stängdes för min del så öppnades en hel hel glasverandra med fönster på vid gavel! Så mycket nytt och spännande i pipelinen. 
Nya möten i veckan som kommer att leda till mycket roligt, nyttigt och hälsosamt till hösten. 
Nästan så man får nypa sig i armen, faktiskt. Eftersom jag varit väldigt ledsen över allt som hänt senaste tiden. 

Dessutom hoppas jag att kunna ha mer fokus på antiinflammatorisk mat i framtiden, kanske i bokform, och helt säkert i väldigt bra sällskap. Väldigt gott sällskap. 

So, stay tuned.
Vill du hänga med mig på Hälsokollo i sommar så är det bara att hojta och hänga på, för nu kör vi!

Cathrine





 








 

onsdag, kl 07:51, i sängen med kaffe på lilla brickan. Business as usual, med andra ord. 

Midsommar närmar sig. Panik utbryter för dem som följer någon form av kolhydrat och fettreducerad kost. (läs, de flesta)
Då ska jag be att få komma med mycket goda nyheter!
Det är nämligen bara Midsommarafton en gång om året!
Då äter man en bit sill och någon potatis. Punkt.


Så här är det. Det är hur vi äter och hur vi lever de 364 andra dagarna som räknas och det vi då stoppar i oss då som påverkar vår vikt, vårt blodsocker, vårt kolesterol och vårt blodtryck. 
INTE det vi äter en gång per år. 

MEN, kommer jag att bli påverkad av sockret i sillen, ja absolut. Din hjärna kommer att slå volter och be om mera sötsaker i form av paj, tårta, jordgubbar osv...
Kommer mitt blodsocker att reagera på potatisen och sillen. Såklart! 
Kommer min brödknarkande hjärna att triggas av knäckemackan med ost? Självklart!
Visst kommer systemet att påverkas och alla dina happyfaktorer i hjärnan kommer att fira så det står härliga till! Var så säker på det. 

Det är där du är tvungen att göra ett medvetet val. Klarar jag att gå tillbaka till en kost som jag faktiskt mår väldigt bra på, går ned i vikt av och känner mig bättre av i kroppen, trots detta avsteg?
Jag väljer avsteg ibland och har jättesvårt att få min lilla socker och kolhydratknarkande hjärna att acceptera fröknäcke när den åter fått smak på surdegsknäcke. 
Skit, men så är det.
Kommer jag äta en bit matjesill, gräddfil, gräslök och färskpotatis på midsommar? Ja, var så säker.
Nu ska iof jag och lilla mamma fira midsommar på en Waxholmsbåtskryss till lunch och jag tror faktiskt inte att vi får sill. Men det finns ju fler dagar under helgen.
Men på frågan, ska jag göra ett medvetet avsteg? Ja, absolut. 
på det jag verkligen inte vill avstå ifrån. Däremot blir det inga tårtor, kakor eller annat sött för min del. Där kan jag säga nej tack. Men det är å andra sidan inte min grej, sötsakerna. 
Så mitt förslag är att unna dig det du verkligen vill ha på ditt midsomarbord. 
Men gå genast tillbaka nästa dag till den kosthållning du håller för närvarande.
Blir det flera avsteg så blir du bara ledsen på dig själv och förlorar (återigen) förtroendet för dig själv och dina egna krafter och förmågor. 
Och det är inte en kul situation. Där har vi alla varit. Flera gånger.

Jag skickar för säkerhets skull med ett recept på en alldeles ljuvlig ugnsbakad sommarkål med svampstuvning (gjord på havregrädde). Supergott!
Kanske ett allternativ till den feta såsen till det grillade köttet på kvällen?

Annar så önskar jag dig en glad midsommar och många goda matval. ( och massor av rörelse!).
Själv ska jag vara hemma hela sommaren och kör mitt sommarkollo för dem som bor i Stockholm och vill hänga på!
kram! Cathrine

Ugnsbakad spetskål och rödkål med stuvade champinjoner
Har du testat att ugnsbaka kål ännu? Om inte så har du något väldigt gott framför dig. Tänk på att hålla nere värmen och titta till kålen i ugnen. Både vitkål, spetskål och rödkål kan precis som grönkålen lätt bränna.
Servera med en krämig svampstuvning gjord på Imat, havregrädde.
 
1 portion
 
en handfull champinjoner
½ dl Imat
ett par klyftor spetskål och rödkål
1 tsk olivolja, soja, salt och peppar
färsk krydda, gärna basilika
 
Sätt ugnen på 150 grader. Lägg kålen i en ugnsfast form och gnugga in olivolja, salt och peppar runt om. Baka i ca 20 minuter eller tills kålen känns mjuk och har fått fin färg. Höj gärna temperaturen mot slutet om du vill att kålen ska ha en finare färg. Täck med folie om den ser bränd ut.
Skiva svampen och bryn i teflon i pyttelitet smör eller olja. Häll på grädden och låt det hela koka ihop i några minuter. Smaka av med soja, salt och peppar.
Servera de bakade klyftorna med såsen, toppa med färska örter, flingsalt och nymald svartpeppar.
 
 

Måndag, kl 07:35, i sängen, med kaffe (utan havremjölk, snyft) på brickan.

home sweet home. (ja, eller vems hem det nu är...) efter en spännade och hektisk helg. 
Först superroligt kalas i Kalmar och sedan buss till Västervik och häng med bästa väninnan och hennes familj. 
Alltsammans väldigt, väldigt trevligt.

Jag har fått en hel del frågor på mina glädjedroppar och vilka tillskott jag tar. 
De som följer mig på sociala medier och är med i FB gruppen 8/800 vet att jag gärna pratar tillskott och varför jag tror att det är så viktigt att "toppa upp" med extra näring, för att må optimalt. 
Jag tar även en del tillskott för att toppa upp humör och välbefinnande. 
Men det finns ju ingen "one size" som passar alla. Not one size fits all, som vi vet. Man behöver hjälp med att skräddarsy de tillskott just jag behöver för det behovet som är mitt.
Det beror ju på en mängd faktorer som ålder, kön, mat (det handlar jättemycket om vilken typ av mat jag äter) och vilken träning jag håller på med.
Det handlar faktiskt nästan mest om vilken mat och vilken träning jag håller på med, tänker jag, medan jag skriver. 
Kroppen fattar ju vad jag vill säga och vad jag vill ge den, genom den maten/näringen jag förser den med. 
Ger jag den skitmat, skräp fullt av meningslöst fluff så är det ju det budskap jag skickar till kroppen...
Genom att förse min kropp med näringstät mat som det är någon mening med, som är fylld av sådant som min kropp behöver så skickar jag ett väldigt starkt och tydligt budskap till min kropp, JAG BRYR MIG OM DIG. 
Vi och våra kroppar får oftast för lite bry. 

Med bryet och glädjen finns ju lika mycket i vad vi gör med kroppen. Hur vi sköter den, och vilken träning vi ger den.
Det ligger ju så otroligt mycket glädje i att få och kunna röra på kroppen. Så jäkla mycket glädje. ( och lite ont i knäna ibland).

Ja, när det gäller själva dropparna då, hur ska vi göra med dem?
Mitt förslag är att du hör av dig till mig, så tar vi ett möte på tel eller i verkliga livet och listar ut vad just du behöver för att bli sprudelglad igen. 
För det förjänar du!
Skriv till mig, cathrine@schuck.se eller via kontakt här så förklar jag vad jag tror att du behöver.

För övrig så berättar jag gärna att jag avslutat mitt samarbete md Mia Lundin och hennes klinik HerCare då vår samsyn på hur ett samarbete ser ut i Sverige är olika.
Jag gillar både henne och hennes ambition att hjälpa svenska kvinnor att må bätte.
Cathrine





 

torsdag,kl 07:31,  lite på språng, mot tandhyggis och sedan iväg på kalas till Kalmar! hurra! Men nu först kaffe! 

Jag vet inte vad du gör till vardags, men själv har jag världens bästa jobb!
Jag får nämligen männskor att må bra och börja gilla sg själva igen.
Enkelt va? Not.
Men väldigt, väldigt roligt. 


Jag brukar få tre frågor. Det är nästan alltid samma tre frågor. 

1. Vad gör du, e g e n t l i g e n?
Svar är enkelt. jag är kock i grunden. skrivit 35 kokböcker. Ubildad kock, jobbat som matskribent. Utbildad kostrådgivare, samtalsterapeut och KBT-coach. 
Mycket bra verktygslåda för att hjälpa människor att må bättre med sig själva. Inifrån och ut. Kropp - och själ. Jag har börjat med att hjälpa mig själv. Det gick bra. 

2. Är jag hungrig hela tiden om jag följer dina rekommendationer?
Frågan ställs utifrån den metod jag jobbar med, nämligen 8/800. En metod jag lärt mig av Dr Michael Mosley och tagit ett steg längre, arbetat om, och gjort till min. (varumärkesskyddad)
Anledningen till frågan är de 800 kcal under 8 veckor. 
Svaret är NEJ, du är inte hungrig en enda dag på dessa åtta veckor. Det lovar jag. Men jag kan också lova att du kommer må så otroligt mycket bättre om bara 2-3 veckor...
Det du. 

3. Jaha, vad gör jag sedan då?
Det är alltid den tredje frågan jag får. Vi människor har nämligen en elak liten gubbe i huvudet som sitter och hittar på dumma saker om oss själva. Det absolut dummaste han där uppe brukar säga är att du inte kommer att lyckas med något du förutsatt dig, så du kan lika bra ge upp. Helt säker är han ju på att du inte kommer att kunna fortsätta att leva på ett sätt som gör att du förblir vikt och hälsostabil efter dessa åtta veckor. Du har ju aldrig lyckats med något sådant projekt tidigare och alltid "fallit dit" igen. Så?

Svaret på den frågan är enkelt, du fortsätter ditt liv, ca 10 kg lättare, med bättre blodsocker, bättre blodtryck, bättre kolesterol, helt antiinflamatorisk i kroppen. 
Kroppen fattar du bra du mår. Alla mina kunder är viktstabila. Kroppen fattar.
Jag hjälper dig att sätta ihop en livsstilsmeny, för resten av livet. 
För du vill ju fortsätta att må så här bra, eller hur?

Så på frågan om vad jag gör till vardags, så vet du nu vad jag pysslar med!
Nu ska jag susa iväg och få fina (re) tänder! 
Och sedan blir det kalas, Albert och Calle, vi är på väg!!!
kram, Cathrine

foto: Zara Daly
 

onsdag morgon,  klockan har hunnit bli 8:02, min bästa tid med kaffe och dator i sängen. 

Jo, jag vet att det kan låta lite pretto att erbjuda ett recept på glädje...
Men, vänta och lyssna en sekund.


Jag var ute på litet födelsekalas i går kväll efter kvällskursen. 
Träffade två sköna kvinnor som jag slog följe med en bit hem.
Vi stannade utanför min port och den ena såg litet blek om nosen ut när jag berättade att jag faktiskt inte har något "eget" hem utan hyr i andra hand, visserligen på flera år, men iaf. Nästa fråga om jag hade "egna" möbler, ( och det har jag ju inte) och man kunde se en pytteliten rysning av obehag hos damerna i fråga.
Mitt i det samtalet kunde jag inte annat än brista ut i ett stort glädjeleende och verkligen försöka få dessa damer att förstå att det inte var ett dugg synd om mig och inte så hemskt att inte äga sitt eget boende eller sina egna möbler. 
Att jag verkligen och genuint är jättelycklig, att jag väljer glädjen och i detta fall en jättestor portion tacksamhet över mitt fina (om än tillfälliga) boende. 
Jag väljer glädje. ( och det är ta mig sjutton ett val man är tvungen att göra!) 
Ja menar,, vem har en springbrunn mitt på gården som porlar så ljuvligt hela dagarna, bara en sådan sak...

Bor man själv och är både ensamstående och enastående så ligger det i sakens natur att behöva betala alla räkningar själv. ingen annan att lita på där inte.
Så när jag i våras fick ett erbjudande av Mia Lundin att få jobbar fast hos henne så tackade jag ja, med stor glädje! 
Tänk att för första ggr på många år ha ett fast jobb! På ett sådant härligt ställe dessutom och med så fina arbetskamrater! 
Nu blev det inte så, Mia och hennes styrelse ändrade sig och mina anställningsförhållanden förändrades. Inte till min fördel får jag väl lov att lägga till. Inget fast jobb. 
Här finns det två sätt att förhålla sig till det faktum att man fortfarande måste betala hyran och sina räkningar. Gå ned i källaren och deppa. Eller välja glädjen.
Jag valde glädjen.
Just nu så bubblar jag av lycka över att få möjligheten att kunna erbjuda det jag kallar Sommarkollo för alla som är kvar i stan och vill träna och äta rätt och behöver bli coachade i det. Så tre dagar per vecka så håller jag utbildning och träning utomhus i just det jag kan bäst! Vilken glädje är inte det?

Är det enkelt eller lätt? Nä, inte en enda dag i veckan. Att välja glädje är ett aktivt val och inget som kommer på en kafferast. 
Jag tränar på det varje dag. Jag tränar på bubbelglädjen varje dag.
Men som bla Dr Phil sa en gång, "fake it until you make it". 
Och nu bubblar jag av mig själv. 

Jag tror jag hittade min inre "sprudeltjej" på Caminon förra sommaren. Och hon sitter kvar där inne i bröstet. 

Jag är dock väldigt noga med både mat, motion, träning och jag äter och hur jag lever. Jag sköter mig väldigt bra. Det är en förutsättning för mig att må bra. Äta bra, dricka lite vin. 
Jag är också noga med mina tillskott. 
just nu lite extra "glädjedroppar" (inte vin :-) som piggar upp och bidrar till lycka och välbefinnande. 

Behöver du också en hälso eller glädjeboost just nu?
Hör av dig, så slår vi följe ett slag och jag berättar för dig hur du hittar tillbaka till den den där sprundlande personen igen. 

 



















 

hemma i sängen, 06:39, med mitt älskade kaffe på en liten bricka i sängen..


Skriver "hemma" i sängen, för det har blivit mycket farande sista tiden. Förra veckan kom vi ju hem efter en galet bra, lyckat och väldigt rolig resa till Turkiet och det vi kallar för Hälsoresa med fokus på träning och god mat som vi varje kväll lagar tillsammans.

Missa inte höstens hälsoresa, vi åker sista veckan i september. Läs mer här, och missa det inte om du har tid att unna dig en vecka av träning, skratt, bergsvandring, mer skratt, cykelurer, båtutflykter, besök på marknaden och så självklart Evas otroligt bra träningstimme på eftermiddagarna. Jag har fortfarande träningsvärk! 
(anmäl dig på stubben, för de 12 platserna går fort!)

Sedan var jag ett par dagar i Fiskebäckskil på Västkusten och bara laddade batterierna och pussades. Vi behöver sådant också ibland. 

Men idag ska det handla om kärleksbrev. Jag får inte så många av dem och är verkligen inte bortskämd med dem, men när de kommer så sjunger ju hjärtat och man blir sååå lycklig. Sååå lycklig. 

Jag ska saxa ur dem så förstår du varför man blir så otroligt happy!

"Då gick jag i mål då!
Något lättare men framförallt piggare och starkare än vad jag har varit på länge. Resan har varit rolig och det har förvånat mig att jag inte har känt mig hungrig en enda gång Jag kommer fortsätta att leva så här. Det är ett förhållningssätt till livet, framförallt har kokboken inspirerat mig och jag har förbättrat mina luncher som har ett helt annat innehåll idag. Jag vill också önska er alla lycka till på er resa"


"Jag ville endast gå ner ett par-tre kilo - och det har jag gjort. Dvs jag ligger nu stadigt på min idealvikt!
Känner mig skitsnygg och supersund!!
Känner mig som när jag var 20 - och nu är jag snart 60!!!
Yuippiiieee!!!‍♀️❤️‍♀️‍♂️
(När jag var 20 var jag fotomodell o bodde i Paris, och var ”lite väl tunn” - Nu är min kropp Perfekt!)"


När man efter 8 veckor får dessa brev så blir hjärtat alldeles varmt och mjukt. Så jäkla tacksam att "mina" tjejer idag mår så bra och trivs med sina nya kroppar och framför allt är viktstabila. 
Att få känna sig "skitsnygg" vid 60 är väl inte en dag för tidigt tänker jag...

För snyggare blir man på något märkligt sätt.
Igår träffade jag ett par som tillsammans gått ned 18 kg (!) på 6 veckor. De åt tillsammans, peppade varandra och framför allt hade de båda två blivit så snygga när kroppen blivit lättare, värdena blivit så mycket bättre (han hade diabetes, det var därför de kom till mig) och det strålande om detta fina par. 

Kollo - jag är så himla taggad! 
Och till sist då, ja, jag är ju hemma i Stockholm i sommar och tänkte därför köra ett "kollo" för dem av oss som är kvar i stan och vill komma iform under tiden.
Jag kallar det för sommarkollo, eller hälsokollo. 
Min tanke är att erbjuda powerwalks, träning med gummiband, 7-minutes-träning utomhus samt såklart miniföreläsningar om hälsa, träning, vikt och hur du kommer i ditt livs form - på sommaren.
Mitt mål är att jobbbyxan (kjolen) ska sitta riktigt löst i augusti!
Vid regn och dåligt väder är vi på min mottagning vid Strandvägen i Stockholm, annars blir vårt gym, träningslokal och klassrum ute på det vackra Djurgården.
Jag planerar att köra månd/onsd/ fredag, med start kl 9.00 vid Djursgårdsbron, kanske börjar  vi med en kaffe på KMK först. Det är ju semester iaf...

Fast jag känner mig precis som Tigger i Nalle Puh, happy, happy, happy! 
 
Klicka här för lämna intresseanmälan!

kram, Cathrine







 

Min kollega, hopp och skuttfröken, Eva Berggren brukar säga att den enda träningen som gör någon nytta är den som blir av.
Klokt sagt..
Ungefär på samma sätt tänker jag när det gäller maten. Den enda nyttiga mat som blir uppäten är den som är god!
Allt annat kan faktiskt kvitta.
Hur nyttigt det än är.
 

Jag får ofta frågan om jag ”syndar” eller om det slinker ned någon glass någon gång.
Uppriktigt förvånad (och kanske en smula dum) ser jag nog ut, när jag svarar sanningsenligt, att det gör jag faktiskt inte. Av den enkla anledningen att jag inte är sugen på sötsaker, godis, bröd, mejeri eller annat som jag vet kroppen inte mår så bra av.
OM jag håller mig mätt, äter regelbundet, inte hoppar över några mål, och äter stora portioner så jag alltid är mätt och trygg.
DÅ funkar det. Annars inte.

Däremot så unnar jag mig ett glas vin till maten men är supernoga med att inte fortsätta efter måltiden och absolut inte ha mer vin hemma.
Samma sak med sötsaker. Mycket noga med att inte ha saker hemma som jag kan triggas att överäta av.
Men framför allt, det måste vara gott, och det måste vara kul.
Annars tröttnar min hjärna och går då automatiskt i baklås.
 
Kul är för mig flera olika saker. Det är kul när det smakar gott. Jag gillar chili, vitlök, ingefära och starka kryddor. Det är kul när det många färger och smaker, då blir min hjärna intresserad. Jag har alltså flera olika små högar/rätter på tallriken, även när jag äter ensam.
Det är kul när jag märker att kroppen svarar på maten genom att fungera bättre, prestera bättre och magen fungerar som den ska.
Jag får ont i magen, den blir svullen och gasig av gluten (mjölmat) och mejeri (mjölk, grädde, ost) alltså låter jag bli det när jag kan.
Det är enkelt att avstå det som jag märker att kroppen inte gillar. Jag vill ju ha en glad mage och en glad kropp som har glada och smärtfria leder utan ont från artros och annat tråkigt.
 
Allt det får jag ju genom att äta en kost som är antiinflammatorisk.
Det vill säga, jag undviker ris, pasta, bröd, potatis, socker (fruktos, laktos) och mejeriprodukter.
Men, jag äter också tillskott i form av gurkmeja och nyponpulver för att motverka artros. Jag äter extra vitaminer via ett kosttillskott i pulverform, jag äter även i pulverform kollagenprotein för hår, hud, naglar och nytt brosk i lederna. Jag tar extra probiotika i form av symbiotics från Food pharmacy.
Alltsammans rör jag ut i ett glas med funktionsjuice i form av 1 dl rå rödbetsjuice (sänker blodtryck) och 1 dl  lingonjuice (sänker blodsocker).
Detta tillsammans med D-vitamin, omega 3 och en skvätt MCT-olja sk bränsle för hjärnan.
 
Det ska vara roligt att äta nyttigt!  Annars kan det kvitta!
Cathrine
 
 

måndagmorgon, kl 08:13, (sovmorgon) på terrassen på Lavanta.

Hjärtat sjunger. Det låter som en hel svärm av kvittrande småfåglar i bröstet. 
Mysko, eller hur?
Hälsoveckan är slut och jag kan ärligt säga att det här är nog det bästa vi har gjort, Eva Berggren och jag.


Sitter på terrassen, i skuggan och funderar över livet. Lyckan över en son som hjälper, stöder, supporterar och numera arbetar med mig,  är en gåva och en välsignelse. en önskan som gått i uppfyllelse och en så stor välsignelse för ett litet mammahjärta.


Nu när hälsoveckan lider mot sitt slut och en efter en så droppar deltagarna av, en och en, och åker hem till Sverige (och Norge). 
Alla har fått göra en utvärdering av veckan, så jag tänkte att det var väl inte mer än rätt att jag också fick skriva en sådan...
So, here goes.  

Boendet på www.lavantahouse.com hos Margareta har varit helt magiskt. Letar du efter en stor villa att hyra till familj eller vänner är detta det mest perfekta du kan önska dig. Komplett med ett otroligt gulligt par, Hassan och Gulsa som städar, tvättar, lagar mat om du vill och pysslar om oss hela tiden. 
Margareta förgyllde dessutom vår morgon med ljuvlig yoga, vilket var ett perfekt sätt att starta dagen på. 

Träningen som Eva har satt ihop åt oss varje dag har varit så lyckad och så perfekt och passade alla.
Jag har kunnat följa våra deltagare under veckan och bokstavligt se hur de har smält bort under dessa otroligt roliga och ibland rktigt tuffa pass. 
Eva har också den unika förmågan att gå utanför sin comfortzone, och när något mer om ett vattengympa pass så sätter hos snabbt ihop ett åt oss, utan att ha gjort detta någongång tidigare i livet. jag kan dessutom lova att hennes mycket uttrycksfulla egna rörelser och miner var HELT obetalbara och vi vek oss dubbla i vattnet över hennes gester och inlevelseförmåga!!!

Våra utflykter har varit roliga - och utmanande. Fast inte alltid som man tänker sig. 
Tanken var bergsvandring och cykeltur. Så blev det också. när Eva och jag fick styra upp det. 
Vår turkiske guide hade kanske en dålig dag, men slutet blev i alla fall mycket lyckat. 
Den utflykt vi ordnade helt själva - båtutflykt med massor av sol, bad och god mat, blev helt perfekt. En skön vilodag i mitten på veckan, välbehövlig för både gäster och reseledare. .-)

Maten då, undrar du säkert? Hur gick det med maten? Jo, helt perfekt. Varje kväll lagade två av deltagarna mat med mig. Vi gjorde massor av spännade rätter, och lyckades på en timme blankt ro iland med en hel buffé av olika sallader, lagade gröna rätter, fisk eller kött och roliga såser och dressingar. 
Utmaningen denna vecka har varit att laga med utan mejeri, socker och gluten och det har vi lyckats med, med råge!! 
Jag har lärt mig massor av alla mina kockar och middagarna har varit fester varje kväll med färger, smaker och ibland oväntade kombinationer. Alltsammans med en turkiskt twist iform av kryddor och lite yoghurt. 

Ja, hjärtat sjunger verkligen. 
Nu väntar ett lugnt dygn för Eva och mig innan vi åker hemåt. Lyckliga i tanken på att snart få vara tillbaka i detta paradis i lilla lugna fina Yalikavak. 

Är du sugen på att hänga med oss till hösten, läs då gärna mer här.  
Vill du börja träna med Eva och komma i ditt livs form, så hittar du massor av bra info på hennes hemsida, www.takeyourtime.se 
Vill du börja smyga igång din vikt och hälsoresa, så titta gärna på onlinekursen, som du hittar här. 

Stor kram från Cathrine .

IMG_4239 IMG_4239

yalikavak, fredag, kl 06:57, med kaffe och utsikt. 

Sista dagen för hälsoresan närmar sig och man kan inte annat än nypa sig i armen och säga, jäklar så himla bra det blev! 
vi har cyklat, vi har vandrat, vi har tränat, vi har yogat - och vi har ätit massor av god (och nyttig) mat.
 

En klok god vän sa till mig att vill du berätta hur bra ni har det så låtsas att du berättar det för din syrra. 
(om du nu vill att din syrra ska hänga med, vill säga) och det vill man ju.
 
Det är fjärde resan Eva Berggren och jag gör denna typ av resor. Små, exklusiva men inte dyra, personliga och med en brinnande lust för det vi gör! Vi älskar nämligen rörelse lika mycket. Skriver man ordet träning, så blir det så flåshurtigt, men det rätta ordet är rörelse. Vi älskar nämligen att vara i rörelse. Gå, vandra, träna, simma, cykla, ja göra roliga saker med kroppen. Och det är vad vi försöker förmedla med dessa resor. Det kanske syns på bilden, föresten?  :-)
Som för övrigt togs på stranden i Bodrum där vi åt lunch i vattenbrynet efter 3 timmar underbar cykeltur runt staden, bergen och stränderna.   

Maten då, undrar du nu säkert, eller hur?
Vi äter gemensam frukost efter yogan, och där finns det något för alla. Massor av ägg, grönsaker och yoghurt. Inget bröd, men självklart både skinka och turkist fetaost. Massor av roliga nötter, frön, torkade bär och lite färsk frukt för den som önskar.
Lunch äter vi alltid ute på våra utflykter och det blir nästan alltid meze och sallad. gott, rikligt och bästa, godaste turkiska maten! Jag älskar alla de turkiska smakerna, massor av färska örter, citron, yoghurt, grönsaker och superfräscht!
På kvällarna sätter jag på mig förklädet och har matlagningskurs med två gäster i taget. Vi lagar då 8/800 inspirerat med härligt smakrik mat, massor av grönsaker i olika former, fisk, kött, kyckling och härliga såser utan mejeri och alltför mycket fett. 
Vi lyckas varje kväll göra bufféer som gör mig stolt och tårögd av lyckal. Så jäkla gott!

Känner du dig sugen på att hänga med på höstens resa, så kontakta gärna mig för mer info, eller läs mer här.
Vill du passa på att komma i form redan nu med hjälp av den goda 8/800-maten och mina bästa råd och dåd, så titta gärna på min lilla introfilm här och kör ett sommarryck med mig.
Allt är ju möjligt, det är du som bestämmer.

Nu är det dags för veckans sista goding. Vi packar snart ihop oss i våra hyrbilar och var iväg till fina Gumusluk och restaurang Limon, ett ascoolt hippechick ställe där vi sitter ute på en stor äng på tuffa gamla möbler. (låter superkonstigt, men det är såå fint och läckert. Men först blir det en tvåtimmarsvandring runt bergen, lite bad för den som önskar och sedan stor meze-lunch! 
Hurra!!!!
Cathrine 



















 

yalikavak, kl 06:58, i sängen, med en kopp kaffe..

Idag skolkar jag från yogan.
Jo jag vet att yogafröken tillika vår fina värdinna här på Lavanta house i Yalikavak, kommer bli ledsen.
Men hela min kropp skriker AJ!!!
Skönt, men ont. 
Träning har blivit min nya drog.
 

(men jag vill ju hinna hänga med er en stund)
 
Igår stod det "hopp och lek" på schemat för vår hälsoresa som jag och min kollega Eva just nu håller i undersköna lilla Yali. Vi hade hyrt en båt för hela vårt sköna gäng och dagen tillbringades i plurret! 

Men väl av båten kl 16.00, så hade vi en timme på oss innan Eva skulle dra igång sitt (ganska tuffa) träningspass på gräsmattan. 
De flesta av våra gäster valde att ta sig hem med biltransport men jag och Eva valde att gå den väldigt branta vägen upp till huset. 
Egentligen bara av en enda anledning. Vi visste båda två att våra kroppar behöver den pulshöjningen och konditionsboosten efter en hel dags stillasittande på båten. Bara och ta vattenflaskan och börja gå med andra ord! 

Låt mig då får berätta när Eva och jag var här för 2,5 år sedan för att reka inför vår första hälsoresa.
Det var i  november 2015 och inte alls så varmt som nu. Vi gick natiurligtvis både upp och ned från huset ned till byn. På vägen upp, i den sjukt branta backen så skuttar Eva förbi och upp för backen som en liten (och väldigt söt) bergsget. knappt utan flås heller.
Behöver jag berätta för er vem som flåsade, pustade, stannande, flåsade och trodde hon skulle dö? Moi...
Kondis visste min kropp inte ens hur det stavades till. 
jag förstod att det var dags för en radikal förändring i mitt liv. Inget mer puffande och pustande! 
Nu, 2,5 år senare så går Eva och jag upp för backen tillsammans, i samma takt och jag är självklart påverkad av den raska promenaden rakt uppåt, men det är inte obehagligt. 
Det som fortfarande spökar är de gamla tankarna. "det blir för jobbigt, det här klarar jag inte av". för så har ju min hjärna tänkt i hela mitt vuxna liv.

Så min tanke med detta inlägg är egentligen att ställa frågan, vad är det som hindrar din träning eller rättare sagt den träningen som inte blir av?
För som Eva brukar säga, den enda träningen som det är någon nytta med är den som blir av. 

I avsnitt nr 5 i min nya onlinekurs 8/800 pratar jag om träning och varför träningen har blivit så viktigt för mig. Du får också några väldigt bra råd om hur du skräddarsyr din kostym för att bästa passa din nya kropp efter en viktminskning. 
Glöm inte att det faktiskt går alldeles utmärkt att träna under tiden du går på 8/800 så länge du äter rätt saker och ger kroppen det den behöver.

Själv har jag, vid fyllda 60 (!) hittat till mitt livs bästa form. En sätt att leva och med en kropp som känns bra att bli äldre i. 
Kan jag, så kan du!  

Blir du sjukt nyfiken på vår roliga hälsoresa så hittar du mera info här.

Nu ska jag ta en andra kopp kaffe, äta lite äggröra sedan är det dags att ge sig av för dagens spännande träning, vi ska cykla mountainbikes i Bodrum. 
Rapport följer! 

Kram från en något ledbruten med otroligt taggad Cathrine








 

onsdag, kl 06:23, i lilla Yalikavak, Turkiet. Med kaffe och en utsikt som heter duga...

För dig som följer mig på sociala medier så vet du redan att jag är på det jag kallar för "hopp och skuttresa" med min superduktiga kollega Eva Berggren.
På papper kallar vi detta för en hälsoresa och det är just begreppet hälsa som jag tycker är så spännande, för det ordet betyder så otroligt mycket olika för oss alla.
Vad betyder ordet hälsa för dig?


För mig reviderades det begreppet helt och hållet för ungefär 1,5 år sedan. Det var när jag trött, svullen och rödvinsplufsig bestämde mig för att testa en ny metod som jag precis läst en bok om. Det var Michael Mosleys bok Blodsockerkoll som slog ned som en (välbehövlig) bomb i mitt liv. 
Jag la om kosten, inte för att den varit så förfärligt dålig eller onyttig innan, men det blev ändå en stor förändring när jag började räkna kalorier och till 100% skippade all ris, pasta, bröd, potatis, socker - och mejeriprodukter. 
Jag dalade sakta men säkert 10 kg på 8 veckor, och tog sedan de sista 2 kg under min 5 veckor långa pilgrimsvandring. 
Låt oss säga att jag började i januari förra året och var i mål med mitt (nya) liv till sommaren förra året. 
Ett år sedan nu. konstigt att tänka sig. 
Jag som trott att jag levt hyggligt hälsosamt ändå...  tidigare alltså. 

Förutom maten, den nya väldigt näringstäta maten, kosten med de stora mängder grönsakerna,( mindre vin)  så blev den stora förändringen egentligen kroppen och träningen.
För jag insåg ju snabbt att vid 59 års ålder så kommer inte kroppen att se ut som jag vill om jag inte hjälper den på traven.
Och det gjorde jag rejält. 
Många timmar av powerwalks blev det. Bästa träningen för hjärnan som behöver få tid att tänka och reflektera. Det lärde sig på kroppen och hjärnan på min pilgrimsvandring. 

Många timmar av hård fysisk träning blev det. Jag hittade till något som kallas för megaformers, eller Legree fitness, en hård form av pilates på bänkar som rör sig med fjärdrar som motstånd. Kolla gärna på www.theplacestockholm.se 
Otroligt spännande, utmanande och otroligt kroppsformande, för att säga det minsta...
(jag brukade kalla det för träningen från helvetet, som sedan kom att bli träningen från himlen för mig)

Varför har jag då gjort detta och framför allt varför skriver jag om det?
Ja, dels för att det i grunden förändrade mitt liv och för att jag äntligen hittat en kropp som jag trivs med och en kropp som jag är beredd att åldras tillsammans med. En kropp som ska bli riktigt roligt att åldras i. En kropp som är rolig att vara i och göra massa kul ihop med, och en livsstil som håller mig pigg, frisk, smärtfri och stark.
Egentligen i vilken ålder man än befinner sig i. 

Nu ska jag skutta iväg och göra morgonyoga på taket tillsammans med vår värdinna och yogaguru, och se solen gå upp över taket.
För smidighet står nu som nästa punkt på mitt program. 
Namaste!
Cathrine

För dig som undrar vad vi gör på våra hälsoresor, kan jag berätta att det står både bergsvandring, morgonyoga, cyckeltur längs havet och utflykter på programmet, läs mer här, vi har en resa till  oktober. 
För dig som likt mig vill hitta ditt livs form så kontakta mig, så hjälper jag dig gärna på vägen dit. Bor du utanför Stockholm så skypar jag gärna eller kanske vill du börja i lugn och ro med maten, då passar onlinekursen dig bättre. 













 

.fredag morgon, kl 07:02, med kaffe i sängen, på lilla brickan...

Om ett par timmar bär det av mot Turkiet och den första av årets två hälso och träningsresor. 
(det finns plats kvar på den andra i höst).
Men först tänkte jag ge er en rar liten historia om sonen och hur det går när man lyssnar på sin lilla mamma.


Sonen är 30 år och en stor kille. Tränar massor, går 1 mil om dagen och går på gym flera gånger i veckan. Lagt ned massor av pengar på dyra PT-råd om kost. Jag hjäpte honom att göra matlådor med mycket noggrant vägd mat enligt konstens alla regler. 
Ingenting bet på denna stora 100-kilos kille. 
Så för en månad sedan, utan att säga något till mig, så bestämde han sig för att testa 8/800 på egen hand. Han läste på själv, frågade inte mig om något, och körde 800 kcal i en månad. Träningen var densamma. 6 km på morgonen och 6 km på kvällen. Hård gymträning 3 ggr/vecka. 
En månad senare ser han ut som hälsan själv. Mår bättre, sover bättre, trivs med sin nya 7 kg mindre kropp och är tillbaka i sina gamla jeans. 

Så, det funkar att träna trots att man äter mindre mängd energi. Kroppen använder det bränsle den går och bär på. 
Man tappar olika mycket beroende på ålder och kön. 
Bra mår man oavsett.

En glad och stolt mamma får man på köpet!
 

 

Tidigt på morgonen, 06:01, med kaffe på lilla brickan, i sängen.

Det är tidigt på morgonen men jag kan inte sova. 
Ligger och tänker på hur roligt det är att det går så bra för så många som testat metoden, 8/800. Inklusive jag själv.
Tänker på hur många jag hjälpt att bli friska och pigga igen efter att ha gett upp om sin hälsa. 
Glad över den fina present jag fick av nöjda klienter igår. 
Tänker på hur gärna jag skulle velat träffa Michael Mosley som kommer till Stockholm på söndag för en  diabeteskonferens.
Tänker också på hur otroligt populär hans och min metod blivit på senaste tiden och hur många som känner sig kallade att kopiera den.
Och på kuppen ett par stycken som valt att ondgöra sig över den på sociala medier. 
Det betyder ju bara att det funkar!  Hurra, tänker jag! 


Jag brukar säga, 800 är Mosley och 8/800 är min vidareutveckling av metoden. Den metod som jag valt att varumärkesskydda, och som går ut på att likt Mosley äta en näringstät kost på 800 kcal under åtta veckor. Min tvist på det hela är att även utesluta mejeriprodukter för att verkligen låta tarmen läka och bli frisk från all komjölk, grädde och ost. 
Det blir som att skicka sin lilla mage och tarmar på spa. De blir så friska och glada!

Jäklar så bra det funkar! Alla mina klienter, och det har blivit ett par hundra på detta senaste år, har i lagom takt dalat med ca 1 kg i veckan i 8 veckor. En del går ned mer, andra något mindre.
Jag har online, haft kontakt under 9-10 veckor  med ett underbart par som tillsammans gått ned 26 kg. Så glada, pigga, fina och friska de blev! ( de såg dessutom väldigt nykära ut på bilderna) 

Det som är lika för alla, är alla hälsoeffekter man får genom att äta så nyttigt och näringstätt. Det är egentligen hemligheten bakom hela metoden. Du får i dig massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Din kost blir fiberrik, näringstät och innehåller massor av mat som gör gott för din kropp. Den är ju dessutom naturligt antiinflamatorisk och jag ser ju resultat på just det varje dag på min mottagning. Klienter som blir av med värk i leder, inflamerad bindväv, får en mage som fungerar, sover bättre och får ett humör som är på topp!
Alla blir glada och och så himla snygga ( tack vare att man undviker mejeri som slammar och slaggar igen kroppen). 
Sedan är ju de uppenbara hälsovinsterna såklart ett lägre blodtryck, ett bättre kolesterol och stabilt lågt blodsocker. Allt det som tillsammans kallas för det metabola syndromet. Vårt tids folksjukdom.
Utmärkt mao för de flesta av oss!  
jo, glömde jag nämna det vicerala fettet, det fett som ligger inne i buken, runt organen, det fettet blir du ju också av med på köpet. Bara goda hälsoeffekter med andra ord!

Så, det är ju egentligen är det ju inte ett dugg konstigt att metoden blir kopierad och att man plötsligt ser många sk bantningsgurus som börjar marknadsföra Michael och min metod. Inte konstigt alls!
Och jag tänker såhär, ändamålet helgar medlet. Det viktigaste är att så många blir friska och pigga igen. 
Så, tillsammans kan vi göra nytta. Både dem som kopierar min metod - och vi som får jobba med den, på riktigt. 
Till hösten tänkte jag börja utbilda riktiga licensierade hälsocoacher, som blir specialiserade i just 8/800.

Vill du testa metoden, tryggt och säkert hemma i din egen soffa, så har jag nu spelat in och skrivit ned hela metoden åt dig, under åtta program. Du får massor av hjälp, stöd, recept och pepp. Det finns även en sluten FB grupp ( 8/800 med Schück och Mosley) med över 800 medlemmar dit du kan ansluta dig för tips, råd och frågor. 

kramkram! 

Nu ska jag sätta mig en timme och göra min egen hemläxa, sonen har nämligen skickat mig ett antal länkar om hur sociala mediet fungerar, (himlar lite med ögonen) och som jag lovat att jag ska läsa igenom. 
Sedan blir det packning inför Turkiet och årets första Hälsoresa imorgon! 
Som jag längtar till lilla fina Yalikavak. 

7 minutes är nu installerad. men ännu inte skuttad till! Men nu ska det bli ordning även på det. 





 

Med ett vandringssuget hjärta...

Caminon kallar..
Vi är många, nästan 5.000 svenskar som är med i FB gruppen "Camino de Santiago - swedish pilgrims."
Vi som längar dit, längtar tillbaka och drömmer om vår nästa Camino.


Jag får ofta frågan, vad som är så magiskt med pilgrimsvandringen till Santiago.
Det närmar sig årsdagen för tiden förra året då jag gav mig iväg på min 80 mil långa vandring under 5 veckor tvärs över Spanien.

Vid jultid förra året var jag ledsen, låg och dumpad efter ett långt förhållande. Min kloke son kastade en snabb blick på sin ledsna lilla mamma och konstaterade torrt, det är dags för ett litet äventyr för denna mamma, det är faktiskt hög tid för ditt livs äventyr, lilla mor.
Sagt och gjort. Vi köpte kängor och började att gå.
Han kom och hämtade mig varje morgon i tre månaders tid och såg till att jag kom i form igen. Morgon efter morgon.
När det närmade sig tid för avresa så tjatade han tills jag verkligen köpt min enkelbiljett till Paris för vidarebefodran med tåg till Biarritz och lilla bergsbyn St Jean Pied de la Port. 
Jag kan verkligen inte med handen på hjärtat säga att jag just då, där i det ögonblicket var så supertriggad på vandringen. Jag var rädd för vad som skulle komma av härbärgen, sovsalar, snark, prutt och delad dusch och toa. 
Ganska rejält skakig faktiskt. 

Första veckan är milt sagt en pärs. En rolig upplevelse med alla ingredienser i form av nya vänner, nya natthärbärgen varje kväll, blaskiga bönsoppor, såriga hälar, värkade rygg, blåsor och extremt tidiga mornar. 
Och alldeles, alldeles underbart. 
Friheten, vidderna, scenerierna, ödmjukheten, glädjen,vänskapen, stoltheten...
Alltsammans och allt på en gång. 
De fem veckorna swishade iväg, den ena efter den andra som pärlor på ett band. 
Varje vecka helt olik den andra. Alla helt galet underbara och helt galna. Och oförglömliga. 
Det går fortfarande inte en dag utan att jag längtar tillbaka till den livet. Det enkla, glada endorfinhöga vandringarna och kroppens egen inneboende kraft. 

I höstas hade jag förmånen att få vandra med ett gäng damer (och en herre) för tidningen Taras räkning och upptäckte där att en veckovandring från Sarria till Santiago blir helt perfekt som smakprov för den som vill testa på Caminon. 
Vi bor dessutom i fina enkla hotell och får får packning skickad mellan vår nattlogi.
På stående fot bestämde jag mig där och då att börja göra dessa vandringar på egen hand, och nu är det ett faktum.
Så i höst gör jag två vandringar, och nu finns det bara 2 platser kvar på den sista turen, 24-3/8. 
Är en av platserna din? Vill du vandra med mig? läs mer här.
kram, Cathrine







 

måndag, kl 06:18, i sängen, med kaffe ( en och skvätt MCT-olja, sk Brain fuel i kaffet)


Jag erkänner det gärna. Man är inte 50 längre!
Liite mör är man allt efter en intensiv helg med utbilding/kurs för ett helt stort gäng blivande näringsterapeuter hela helgen - och nu måndag morgon är det jakt mot klockan för att vara på jobbet kl 08.00!
Jag har bara en fråga just nu, när farao tränar man???


Sköter iaf maten på jobbet, även om det ofta blir sk plocklåda från butiken, men även det kan bli väldigt bra, med rätt val..

Som ni kanske minns så har jag pratat mycket om Michael Mosley och hans metod som jag numera både följer och gjort till min egen, det jag kallar 8/800. (varumärkesskyddad är det nu också gudbevars, men jag vet faktiskt inte hur man skriver ett pyttelitet TM bakom siffrorna, så det får vara just nu). 
Hur som helst så pratar ju både Mosley och jag om de tre M:en, de tre benen man måste stå på för att få balans och struktur på alltsammans. Nämligen Maten, Motionen och Mindfulness. Tre M som alla är lika viktiga och som inte blir lika bra utan varandra.

Lättare sagt än gjort, säger jag då. 
Nuförtiden så jobbar jag halvtid, månd till onsdag hos Mia Lundin på hennes hormoncenter för kvinnor, HerCare i Danderyd. 
Otroligt spännande, otroligt viktigt för kvinnor. Väldigt spännande. Min roll är att träffa våra patienter i egenskap av samtalsterapeut.
Jag börjar kl 08, och slutar 17, och därefter har jag oftast mina egna kurser, grupper eller enskilda klienter på kvällarna. 
Hur farao ska man får till det, med framför allt motionen????

Maten går ju fortfarande väldigt efter min omläggning för trygt ett år sedan väldigt bra. Jag är viktstabil och är väldigt noga med vad jag äter.
Fortfarande inget ris, bröd, pasta, potatis och socker - eller mejeriprodukter. Det går faktiskt helt utmärkt och det är aldrig något jag saknar. (även om jag gärna hade tagit en pasta Vongole på favoritstället Fiore härom kvällen. Men avstod.)
Suget efter brödet och osten är borta, men man får alltid vara på sin vakt så man inte triggar igång det igen, det är lätt gjort...
Nä, maten går utmärkt och jag är nöjd med kroppen och den är numera både snäll och artrossmärtfri så länge jag äter på detta vis. För mig har hälsoeffekterna av min kostomläggning varit så stora så det är värt allt det man numera helst inte äter. 


Men träningen... och när sjutton ska jag hinna ta hand om min stress och vara så där mindfull som jag borde?
Jag och framför allt min kropp är ju van vid att gå och träna många gånger per vecka, och nu med allt jobb så blir det mindre av den varan...
Hur gör man egentligen??

Förstå mig rätt. Jag älskar mitt jobb och det är en välsignelse att i min ålder både få driva en egen liten verksamhet och få vara del av en så viktig kvinnorörelse som vi jobbar med ute hos Mia Lundin.
Men hur farao hinner man...

Jag tror att jag ska börja lyssna på min kloka väninna Eva Berggren som jag åker på träningsresa med till helgen, när hon tipsar om en app som heter 7 minutes, som jag visserligen har nedladdad på mobilen men nu ska börja köra!
So here goes, veckan hälsolöfte till mig själv, 2x 7 minuter med träningsappen, 7 minutes. 
Eller börja cykla till jobbet....

jag hör av mig och berättar hur det går! Nu mot gruvan!!!!

kram från Cathrine





















 

söndagmorgon,07.38  i sängen, med kaffe på lilla brickan, som vanligt...

13 maj, strålande sol och om en stund ska jag iväg och gå en 2-timmars Caminovandring med några ur den grupp jag ska vandra med i höst, på den riktiga pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. 
Det finns plats kvar om du är sugen på att hänga på!

Men det som fyller mitt hjärta mest just nu, i dessa dagar är det faktum att en dröm faktiskt går i uppfyllelse. 
På många olika sätt faktiskt. 
De av er som följt mig här på bloggen det senaste året vet vilken resa jag gjort med boken Blodsockerkoll av den engelske läkaren Michael Mosley. 
Hur jag började följa den själv, gick det 12 kg och så småningom adapterade hans metod till en egen variant som jag kallar 8/800, och numera även fått det begreppet varumärkesskyddat.
Metoden går ut på att du under 8 veckor äter väldigt näringstätt och hälsosamt och håller dig till 800 kcal per dag, och alltid är mätt och trygg!!! . Läs gärna mer här.
Vitsen och hemligenheten bakom metodens framgång är dels att den först och främst riktar sig till din hälsa, med sänkta blodsockervärden, sänkt blodtryck och sänkt kolesterol. Vikten kommer liksom som en bonus. 
Hemligheten är att aldrig vara hungrig, och äta väldigt mycket grönsaker får att inte kroppen ska tro att den svälter.

Nu är det dags för att ta 8/800 vidare, och min dröm har varit en digital platform och kurs för dig som vill följa metoden med inte kan ta dig till mina kurskvällar.
Till min hjälp har jag haft två personer, dels  Alexandra Nemeth, en fantastisk tjej som gått min kurs, förstått mitt budskap och dessutom är flytande i språket "schückska" och som jobbar med reklam, marknadsföring och sjukt duktig på digitala lösningar. Det är hon som byggt min digitala platsform som ligger till grund för onlinekursen. 
Behöver du också hjälp med något likande, så jag kan bara så otroligt varmt rekommendera henne och hennes team. www.grundform.se


Så för dig som är intresserad av att i lugn och ro, hemma i din egen soffhörna få låta mig coacha dig till ett hälsosammare liv och ett vikt som passar dig bättre, så tveka inte att höra av dig! 
Jag hoppas vi ses online! Klicka här!
Cathrine





 

.. så kan du lika gärna göra det med mig...
 

Så här skriver Expressen...

"Låt vårvindarna fläkta bort ett kilo i veckan - till sommaren kan du vara åtta kilo lättare.

- Låt fokuset ligger på hälsa, inte på vikt. Vikten är mer som en bonus, en add-on, säger Cathrine Schück, samtalsterapeut, näringsterapeut som har utvecklat 8/800-metoden.


Att äta är både en vana och en livsnödvändighet. Men om dina matvanor gett dig en övervikt kan det vara dags att förändra dem. 
Det senaste året har Cathrine Schück hjälpt både sig själv och sina klienter att gå ner tvåsiffrigt.
Hennes hemlighet heter 8/800 - en anpassad variant av den brittiske läkaren och journalisten Michael Mosleys metod Blodsockerdieten. Genom att äta 800 kalorier om dagen i åtta veckor blir man inte bara lättare utan man får dessutom bättre blodsocker. 

- Jag är ensam om att ha fått Mosleys godkännande att använda blodsockermetoden, och från det har jag utvecklat 8/800-metoden där man dessutom tar bort mjölkprodukter, säger Cathrine Schück.
Hon är den enda i Sverige som har Michel Mosleys godkännande att ge kurser och utbildningar, och gör det kontinuerligt, både i grupp och med privata klienter. Som näringsterapeut och samtalsterapeut hjälper hon dessutom personer med typ 2-diabetes att lägga om sin kost.
- Det är en mottagning som specialiserat sig på patienter med typ 2-diabetes som remitterar patienter vidare till mig. Vi adresserar den hälsosituation som finns i form av blodsocker, blodtryck och blodfetter - det metabola syndromet.


Hur ska man då gripa sig an en så omfattande livsstilsförändring som 8/800?
För det första ska man komma ihåg att den är högst tillfällig. Åtta veckor är inte lång tid.
Men det viktigaste är att fokusera på vilka mål man har med sin hälsa, inte på vikten:
- Alla vill gå ner i vikt. Hjärnan har hört det här budskapet så många gånger förut - medan du läser den här meningen så formar hjärnan redan svaret - "Det har du ju försökt med förut och misslyckats med. Hur stor är sannolikheten att du kommer att lyckas den här gången?" I tankekedjan ingår att du kommer misslyckas eftersom hjärnan drar i gång en sannolikhetsprocess. Det här går blixtrande snabbt, det är en undermedveten kalkyl.
- Hjärnan svarar "Testa du, men det kommer inte lyckas". Men om du kan svara din hjärna att "det här gör jag inte för vikten utan att för att bli friskare" kanske den låter sig övertygas. Du får bättre hy, alla får bättre hy, tjockare hår, bättre sömn. Alla värden förbättras. Magen funkar bättre. Låt det bli dina hälsomål!
- Om du äter så här så kommer vikten av sig själv, men framför allt uppnår du allt det andra, säger Cathrine Schück.

Men hjärnans invändningar kommer inte att tystna här. 
Nästa tanke lyder oftast: "800 kalorier, är du dum i huvudet - det kommer du aldrig klara, det är för lite!"
- Den frågan måste du adressera redan innan den ställs. Svaret är att: "Jag vet att om jag äter 1/2 kilo morötter eller vitkål så kommer jag att bli proppmätt, säger Cathrine Schück.

Hur gör man för att äta 8/800?
• Man ska alltid äta dagens tre huvudmål. 
• Man ska se till att de är näringstäta - rika på vitaminer, näring, protein. 
• Man ska inte försöka underträffa de 800 kalorierna. 
• Och man ska inte plussa på det dagliga intaget för att man powerwalkat i två timmar (eller gjort någon annan aktivitet).
Måltiderna består av grönsaker och protein med små mängder fett och tillräckligt med kryddor.
- Tänk: här är min proteinkälla: Den hjälper mig att bygga muskulatur. Här är mina grönsaker. De håller mig mätt.
- Man kan äta oändliga mängder grönsaker som inte kostar överhuvudtaget i energi, säger Cathrine Schück.
Du är snål med fettet?
- Jag är väldigt snål med fettet - en tesked olivolja och en tesked kokosfett om dagen - det är vad hjärnan behöver. Dessutom hjälper fettet till med magfunktionen, annars blir kosten för torr.
För att ge tillräckligt med mättnad inom ramen för den dagliga kaloritilldelningen gör man klokt i att välja bort kaloribomberna: Godis, chips och alkohol har inte mycket plats under de här veckorna.
- Och var försiktig med nötter också. En näve motsvarar en hel måltid. En paranöt för selenbehovet är lagom.
För att skapa variation på måltiderna varvar Cathrine Schück ugnsbakat med buljonbaserad matlagning. Det är också klokt att variera texturer, färger och tänka på uppläggningen för att bli mer nöjd med måltiden och ätupplevelsen.
Eftersom kaloritilldelningen är kraftigt neddragen från vad de flesta äter behöver man ta hjälp av en app för att hålla koll på hur mycket man har stoppat i sig.
- Var noga med att hitta en bra app så att det är lätt att räkna. Och fyll på i appen allteftersom dagen går.
Lifesum eller Nutrix är appar som passar många, men det finns en uppsjö att välja på. 

Att se till att dricka ordentligt är också viktigt.
- Kroppen är dålig på att signalera om den är hungrig eller törstig. Väldigt mycket av det vi uppfattar som hungersignaler betyder egentligen "ro hit med ett glas vatten", säger Cathrine Schück.
- Jag brukar rekommendera funktionsdryck - till exempel en deciliter rödbetsjuice som är blodtrycksänkande och en deciliter lingondricka som är blodsockersänkande på morgon. I övrigt vatten, smaksatt med hallon, lingon, ingefära, kolsyra - eller alldeles vanligt kranvatten.
- Det kan också vara tomatjuicer, smoothies - röda eller gröna.
I 8/800 ersätter man alla mjölkprodukter – också de från get och får. Mjölkdrycker ersätts med växtdryck.
- Jag använder själv havre, de innehåller betaglukaner som är naturligt kolesterolsänkande.
- Det man märker är bättre mage och klarare hy.
Det är allt man behöver tänka på. Cathrine Schück själv lägger till ett vitaminpreparat i pulverform på mmorgonen och magnesium på kvällen för att hjälp kroppen till ro. 
- Dessutom använder jag kollagenprotein för hår, hur, naglar, för att du ska få bra utväxling på muskelbyggnaden när du tränar. Men det ingår inte i själva 8/800-metoden.


För personer som inte lever själva kan det kännas krångligt att lägga om kosten. Men det behöver inte vara så svårt:
- Det ska inte vara så komplicerat så att resten av familjen inte kan äta. Det finns ingen i familjen som mår dåligt av att äta kött, fisk, ägg och grönsaker. - de som inte följer dieten får ta lite mer eller komplettera med ris eller potatis.
Att röra sig varje dag är en del av att leva ett hälsosamt liv, men träning är inte en uttalad del av själva dieten.
- Jag tycker att det är bättre att man väljer lågintensiv träning - yoga, stretchning, åtminstone under de första veckorna tills kroppen hunnit vänja sig vid det nya intaget. Du ska inte ut och långdistanscykla eller belasta kroppen hårt de här veckorna.

Vad händer efter åtta veckor?
- Jag tycker att man försiktigt ska hitta en jämvikt, att man långsamt lägger till lite mer men känner efter var man behöver ligga för att bibehålla sin nya vikt.
- Går du tillbaka till din gamla livsstil så får du tillbaka din gamla kropp.
En del av Cathrine Schücks klienter har fortsatt med en omvänd variant av 5:2 – de äter 800 kalorier om dagen under veckorna och mer fritt under helgen.
Härom veckan passerade hon sin 60-årsdag, både lättare, gladare och starkare än hon känt sig på många år.
- Jag önskar att jag hade vetat att livet skulle bli så här redan för flera år sedan!

***

8 ENKLA KOM IHÅG FÖR ATT LYCKAS MED 8/800-METODEN

• Hitta dina goda hälsoargument - snarare än viktmål. Vill du bli rörligare, sova bättre, få finare hy, orka mer?
• Planera din matdag. Ät minst tre mål mat alla dagar. 
• Ät generöst med grönsaker. ”Det ger mättnaden”.
• Drick mycket vatten. ”Kroppen har svårt att skilja på hunger och törst”.
• Logga det du äter i en app allteftersom. Om man skriver in på kvällen vad du har ätit, kommer siffrorna inte att stämma. 
• Fotografera dig före och efter - det blir en otroligt stor skillnad i kroppen.
• Använd bioolja. ”Jag rekommenderar mina klienter att smörja in sig med olja. Du får en smidig, elastisk hud som följer med tillbaka in igen - du kommer att gå ner ordentligt.
• Få pepphjälp! Det finns en stödgrupp på Facebook som heter "8/800 med Schück och Mosley”.

torsdagmorgon, 6:45, med kaffe i sängen. Sovit gott med magnesium och 5 HTP.

Ett galet aprilbarn är vad jag är…
Jo, faktiskt.
Ett galet, gladlynt, aprilbarn som nyss fyllt 60.
Kan det bli mycket bättre än så?
Jo, såklart.


En liten gnutta sunt förnuft eller kanske lite vett och sans vore på sin plats. (fråga min mamma eller några av de mer sansade väninnorna så kommer de att nicka energiskt)

Fast själv så trivs jag faktiskt ganska bra. Lite sådär husbehovsgalen är nog inte så dumt i alla fall.
Det är ju inte så det direkt stör eller går ut över någon annan, den där milda galenskapen.
Jag håller tider, jag skriver böcker, håller kurser och föreläsningar på löpande band och det har hittills gått alldeles utmärkt och jag har inte missat en sekund av det eller missat några deadlines.
Inte en enda gång.
Nä, det är nog inte på det professionella planet som galenskapen gör sig påmind.
Inte annat än att jag möjligen framstår som en bättre terapeut och lärare för att jag brinner och bryr mig. Då blir ju plötsligt den sk galenskapen något bra och väldigt användbart. Ett bra instrument.
Jag tror f ö att jag måste byta ord, döpa det till något rumsrenare, något mindre ”galet”. Jag s e r ju inte så tokig ut. Nä, ganska prydlig faktiskt i mina ljusa kläder, ofta ton i ton, tror ibland att jag skulle kunna smälta in i en ljusbeige tapet. Nä, jag ser nog väldigt tantigt östermalmig ut.  Och det skadar ju inte tänker jag.
Nä, tokerierna i den mån det nu verkligen är så tokigt, det sitter nog mest mellan öronen.
Jag brukar beskriva mig själv som en korsning mellan ett par olika Astrid-flickor. En nypa Pippi, en skvätt Madicken, en portion Lotta (hon på Bråkmakargatan). Mitt favorituttryck på gamla dagar har blivit något lånat från Pippi, typ ” det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra”.
För det mesta ”vill ju bli bra” som min väninna Annica brukar säga.

Sedan jag släppte taget om i stort sett allting för snart 1,5 år sedan, och plötsligt befann mig i fritt fall så har det mesta blivit förvånansvärt bra. Det är verkligen inget jag rekommenderar för dig med ett svagt hjärta eller fallenhet för svaga nerver.
Ingen bostad, inget fast jobb, ingen nödfallskärm, ingen relation.
 Nope, ingenting faktiskt.
Verkligen inget att ens önska sin egen värsta fiende. Tro mig. 

Men jag trodde faktiskt att jag var en riktig trygghetsjunkie tidigare och att det där med hus och hem var viktigt, äga ett boende var viktigt, vara gift eller i alla fall bo med någon.
Allt detta kom ju så småningom att tas ifrån mig, och det är ingen rolig sits att ha när man närmar sig 60 med stormsteg. 
Men det blev ju som sagt så himla mycket bättre istället.
Det är lustigt det där med till exempel skilsmässor och när folk skiljer sig i livet. Kvinnor skiljer sig gärna fram till 50, sedan är det svärstopp. Efter det och närmare 60 sitter de flesta kvinnor snällt ned i båten. För män kan det se annorlunda ut. Jag har mött en hel del singelkillar i min ålder som brutit upp i vår ålder. Jag undrar om det är inbyggt i oss att lugna ned oss när vi inte längre kan få barn?

 Vart vill jag komma med denna spretiga blogg? 
Ja, egentligen bara den att det nog är ok och ibland även nödvändigt att besitta en mild form av galenskap. Att fritt fall ibland är det bästa som kan hända dig även om det just i fallet inte känns så skönt i magen.
Och att det alltid ordnar sig till slut. Annars är det nämligen inte slut. 
Och att vi måste tro på det också. För framtiden har en viss förmåga att vilja forma sig efter våra tankar, så tror man att kommer att gå åt helvete, så finns det risk för det.
Klychigt, jag vet. Men du blir så mycket av vad du tänker. 
Så det kan lika gärna gå bra!

Vill du fortsätta att prata om livet, tankar, ålder, och allt annat som snurrar i huvudet, så är jag ett bra bollplank. Just nu finns det mest kvälls och helgtider för dig som vill boka en pratstund. 
Du når mig via kontaktsidan eller cathrine@schuck.se
 

Andraitx (Mallorca) , i sängen, kl 07:12, med en kopp kaffe på ett litet bord bredvid.

Jahaja, så blev man då 60 till slut. I alla fall.
Det blev inte som jag trott eller tänkt mig.
Inte födelsedagen och inte livet heller för den delen. 
Det blev så himla mycket bättre!


Vi kan ju börja med själva dagen. För ett par månader sedan medan jag fortfarande hade någon form av idé om att hålla ett kalas själv så blev jag tillfrågad av en person om jag ville åka iväg med honom till en magisk plats och vandra i bergen. 
Ni känner ju mig, vem tackar nej till att fira sin sextioårsdag på en magisk plats i bergen, jag som gillar att gå?
Så det bokades, beställdes och gjordes en himla massa liv om denna resa. Så klart jag såg fram emot den, konstigt vore ju annars.... 
Det var bara den pragmatiske sonen som muttrade något om att om något låter för bra för att vara sant, så är det ofta det också.
Och så var det. För bra för att vara sant. Resan ställdes in för två veckor sedan. 
Och där satt jag. Två veckor kvar till 60 och ingen plan. olikt mig, då jag nästan alltid har en plan B. ( och C, och D).
Men jag gillar ju att ta ut saker i förskott, så lite roligt hade jag ju haft i alla fall! 

Nåväl, det var bara att samla ihop kjolarna och gå vidare, vända blad som kungen säger. 
Men iväg någonstans ville jag ju, och för min del så är ju Mallorca och mina vänner härnere en utmärkt och väl använd plan. 
Ingen dålig plan B på något sätt. 
Men man får vänja sig vid att det blir ingen tårta ( jodå jag äter faktiskt tårta) blommor eller annat ståhej, men det fick jag faktiskt hemma i Stockholm av familjen, så jag klagar absolut inte.    
Middagen har jag själv planerat och det ska bli en skaldjursrestaurang i Puerto Andraitx och jag längtar efter mollusken percebes. Det ska jag unna mig ikväll. (dyrt som fan).
Så det om själva dagen. forutom att det ska bli fint väder väder och jag ska gå en långtur ned till Puerton och tillbaka på ca 1 mil. 

Nu till insidan! Jag har sagt det ett par veckor nu, och det stämmer. Hade jag vetat hur kul det skulle bli att fylla sextio hade jag gjort det för länge sedan!
Jag har aldrig varit i den formen som jag är i nu, inte ens som 25-åring. Det går att träna sig till toppform i denna ålder och det går att forma om sin kropp. ( om det nu är det man vill). Det går att gå ned de där onödiga trivselkilona och det går utmärkt att behålla den nya vikten, i mitt fall - 12 kg. 
Det går utmärkt att äta ungefär som man vill, och ändå förbli viktstabil. Fördelen är väl den att jag för gott lagt om mitt ätmönster och gör så oändligt mycket bättre val idag, för min ålder, än vad jag gjort tidigare även om det inte var illa då heller.

Jag lever mitt liv som jag vill leva det. inte som jag trodde jag ville leva det. Jag har trott att jag så förtvivlat gärna velat leva i en relation att jag gått med på i stort sett vad som helst för att få vara det. 
Den senaste, som varade i 5 långa år, höll på att ta knäcken på både ork och självkänsla. Jag visste till slut inte längre vem jag var eller vad jag själv ville. Hade dock hjärnkoll på vad han ville...
Sedan tog det slut och sonen puttade iväg mig på min livs vandring som varade i 5 veckor. Det förändade mitt liv i grunden inser jag nu med facit i handen. 
Jag klarar vad som helst, jag duger för vem som helst, och framför allt så duger jag alldeles utmärkt för mig själv. Den viktigaste personen av alla. 

Jag bor idag väldigt bra. Otroligt bra faktiskt. och det vet jag att jag får göra i åtminstone två år till. Vilken lycka bara det. 
Jag har jobb, jag kan försörja mig. en lycka i sig, bara det. Fast anställd hos Mia Lundin och hennes nyöppnade klinik för kvinnor, HerCare. 
Dessutom har jag egen mottagning, kvällskurser och numera även egna resor, både vandringsresor till Caminon och träningsresor till Turkiet. 
Alltsammans så härligt att man får lov att nypa sig i armen. Tänk att man skulle behöva fylla sextio för att fatta och förstå hur otroligt välsignad man är, och hur tacksam man är för alltsammans. 
Tacksamheten och ödmjukheten kom helt klart på Caminon, eller själva känslan eller vetskapen, ja ni fattar....

Kärleken då? Ja, den finns. inte i den form jag hade trott eller förväntat mig, men den kommer ju inte alltid i de perfekta förpackningarna och är därför inte alltid så lätt att känna igen. Men den finns och den är stark och väldigt vacker. 

Så, nu känns det som resten av livet kan få börja. Och jag skuttar med, glad, ödmjuk, förväntantansfull, tacksam och - så jäkla happy. 
Så, våga bli 60 du också. 















  


 

måndag, kl 07:28, med kaffe i sängen, på lilla brickan. glad efter härlig helg med mycket sol och kärlek. 


Funderar just nu mycket på det där med att glädja sig i förskott. 
Vår elaka jantelag säger en sak och jag säger en annan.
Nämligen gläd dig som fan i förskott, för om det går åt helvete eller inte som du vill, så har du iaf glatt dig en gång!
Besviken blir man ju ändå någon gång, förr eller senare. 


Jag har glatt mig som som sjutton åt ett par saker senaste tiden och det har inte gått som jag hade tänkt. 
Men i slutändan så hade jag väldigt roligt när när jag såg fram mot det roliga och "tog ut glädjen i förskott" som bara den, och nu när det inte blir så, så blir det bra ändå, fast på ett annat sätt. som blir kul det med!
Bara en sådan sak som att få fira sin 60-års dag med sina bästa väninnor på Mallorca om två veckor. Hurra!!
- och i slutändan, sann mot mig själv och mot mitt hjärta.

Men det finns massor av annat att se fram emot och att glädjas för, sådant som jag vet av erfarenhet kommer bli otroligt lyckat! 
Vill du också ha något roligt att se fram emot, så tycker jag du ska titta på dessa datum:


- 1 plats (ett återbud) till Hälsoresan 27/5-3/6  till gudomligt vackra Yalikavak med Eva Berggren, PT och träningscoach. Vi bor stor lyxvilla med pool, liten exklusiv grupp, yoga på taket på morgonen, superrolig utflykt varje dag med vandring eller cyckling, hamam, båtturer, roliga restauranger, supergod mat på kvällarna med matlagningskurs. Extra allt. Det finns en plats kvar!!! läs mer på hemsidan. boka här! 

- 1 plats, ett återbud, till Caminon, 3-10/9 en veckas pilgrimsvandring till Santiago de Compostela med mig. Vi bor på hotell, skickar ryggsäckarna och går bara med dagsäck. Lätta vandringar, otroligt vacker natur, en upplevelse på för alla sinnen, på alla sätt. Allt ingår, mycket bra pris. Läs med på hemsidan. Finns en plats kvar! Boka här! 

- Platser kvar inför hösten! 
- Träningsresan till Yalikavak går även i höst, 29/9-5/10.  
samma upplägg, läs på hemsidan. Även den resan kommer att bli magisk.
läs mer på hemsidan. 
- Caminon till Santiago, jag går med en mindre grupp till Santiago redan 24-31/8, en ljuvlig sensommartur i underbar natur genom Spaniens bördiga trädgårdar och buss sista biten ut mot havet och "slutet av vägen" i Finisterre. Det kommer ta andan ur dig! Så malalöst vackert och djupt på alla plan. läs mer på hemsidan. 

I pipelinen!
Licensutbildning i metoden 8/800

- Nytt för mig och för min verksamhet är en licensierad kurs för dig som vill böra jobba med metoden 8/800. hör av dig till mig om du vill veta mer! Datum, tider, upplägg osv. klicka här. 

Nya kurser i 8/800 startar 10 april. Perfekt för dig som vill komma iform inför sommaren. Både dag och kvällskurser! Det finns platser kvar! Boka här

- Till sist, den 16/4 börjar jag jobba för Mia Lundin och i början av maj så slår vi upp portarna till den mest spännande projekt ever!  
jag är så ödmjukt tacksam för att få vara en del av detta "groundbraking project" först i sitt slag! En hormonklinik för kvinnor! 

Nu ska jag börja göra mig klar för en långlång powerwalk med bästa funktionsterapeuten Fredrik Ölander, www.halsomottagningen.se och börja planera för hur vårt samarbete ska se ut i framtiden. Det blir föreläsningar, resor och mycket spännande framöver. 
So, stay tuned. 














 

 

IMG_1721 IMG_1721

torsdag, kl 07:41, sängen (plus tvättstuga) kaffe på lilla plåtbrickan

Det är ju precis som väninna Annica säger, "det vill ju bli bra". 

Och det blir det ju också. 
Jag brukar beskriva mig som seriefiguren Tiger i Nalle Puh, (fast jag säger Tigger, för det brukar mina kompisar på Mallorca kalla mig för)
Ni vet den där tygtigern som hoppar upp och ned (inte så begåvad tiger) och tjoar "funfunfun". 
Iaf på engelska. 


Som jag berättade för er i bloggen igår och sedan med bästa förmåga försökte inspirera dag och kvällsgrupperna i går om ett "mindframe", ett sätt att förhålla sig till sig själv och sin omgivning. 
Att bestämma sig för om glaset är halvfullt eller halvtomt. 
I mina hälso och viktgrupper är den tanken livsviktig, det är den som kommer att avgöra om du kommer att lyckas med din medvetna livsstilsförändring. 
Tror jag på min egen förmåga till förändring (och förbättring) eller tror jag mer på att det trots allt kommer att gå åt helvete, förr eller senare?
Det är du som bestämmer. 

i somras när jag gick min första Camino så mötte jag den gladare och roligare versionen av mig själv, hon den där Tigger som var så himla glad och så himla tacksam för allt som hände henne och allt hon klarade av. 
Trodde kanske att det skulle klinga av över tid. Det visade sig fel. Hon är fortfarande lika glad.
Självklart så blir även jag ledsen och besviken när något man hoppats och trott på inte blev som jag trodde det skulle bli, och såklart hade sett fram emot och hunnit glädjas åt.
Som min något mer cyniske son brukar säga, ta inte ut glädjen i förskott, och är låter det för bra för att vara sant, så är det förmodligen inte det heller. 
Han hade ju rätt denna gång. Det blev inte så bra som det lät. Tvärtom. Ganska trist faktiskt. 
Men är jag ledsen att jag tog ut någon glädje i förskott? Nej, absolut inte! Jag är jätteglad att jag under två månader fick glädjas åt något som lät riktigt, riktigt härligt. 
Bättre det är tvärtom tänker jag. 

Nu har allt landat till det bästa och jag fått lite tid och perspektiv och ser bara glädjen och möjligheterna i det som är, inte det som inte blev. 
(halvtomt eller halvfullt, glöm inte det)

Så när jag sent i går kväll efter kurser och webbinarier med Mia Lundin fick frågan hur det såg ut i Gläntan, så blev jag bara glad, för jag fick ju en påminnelse om hur härligt det är i Gläntan, ni vet den där platsen mitt i skogen där solen lyser och det är varmt och härligt. Den där goda och varma platsen att befinna sig i.
Där man mår bra, på insida och utsida. 
Där man vill vara. 

Har du svårt att hitta till din glänta? Jag hjälper dig gärna!
Hör av dig så bokar vi en tid för att ses! 










 


 

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

IMG_4044 IMG_4044

onsdag, kl 8:44, i sängen, med kaffe.

Idag känns det som huvudet skulle vara på väg att sprängas...
Visst, det finns såklart en privat sida som står för den orsaken, men det tar vi senare när vi vet mer..
Det enda jag är helt säker på att om jag vetat hur kul det är att bli 60, så hade jag blivit det för länge sedan! 
Vad som än händer, trust me.


Just nu fokuserar vi på det som vi vet, det som vi kan och det som vi vet funkar. 
Det vill säga att det faktiskt fungerar otroligt bra att äta sig till en bättre hälsa och därigenom en bättre och hälsosammare vikt. 
Jag sparkar igång en ny kurs den 10 april, och jag kan bara väldigt varmt föreslå dig att hänga med på den om du bor i Stockholm, och vill fokusera på din hälsa och hur du bäst når din målvikt . 
Bor du utanför stan så är mitt bästa förslag att vi ses online, och träffas i ett media som passar dig bäst, men fortfarande med personlig coachning. Det är på sikt det enda som faktiskt funkar och inte har en inbyggd "jag orkar inte längre" faktor inbyggd i systemet. 
Detta SKA vara den sista viljesatsning du gör för din hälsa och ditt välmående, och din vikt. Sedan ska det sitta som berg, och du  SKA vara viktstabil och du ska vara rädd om din hälsa framåt i livet. 
DET vet vi. Det vet läkare idag, och det är inget hokus pokus. 
Så. 

Mosley och mina tankar...
Vidare så tänkte jag försöka beskriva något som fortfarande är lite diffust men väldigt spännande. 
Jag hade ett bra samtal igår med min underbara pilatesfröken, ( som fö ska flytta till USA så jag letar ny PT) hon hade sett ett program med Michael Mosley på engelska BBC som i stort sett gick ut på att han beskrev sig som allt mer pesimistisk över tiden, på äldre dagar, än vad han varit tidigare och programmet handlade om hur man kan träna sina mentala förmågor att göra nya spår i hjärnan som leder oss till en positivare livssyn. Jag har ännu inte hittat programmet men pratade igår med både två kloka klienter och en väldigt klok väninna på väg hem från tidig middag igår kväll. (älskar tidiga middagar) 
Vi resonerade kring dessa frågor och jag hade tänkt ta upp detta till diskussion på de dag och kvällskurser jag har idag. 

Pippi, Caminon och jag
Jag har funderat mycket på om det går att programera om en vuxen hjärna? Till att äta på ett nytt sätt, till att tänka på ett nytt sätt, till att tacka problem och hur man ser på världen?
Går det att göra en omstart?

Jag pratade med min väninna i går kväll om min vandring. 5 veckor, varje dag, 6-8 timmars vandring varje dag. I fem veckor. Man hinner tänka en hel del. 
Jag började gå och var ganska sur och tvär. Ganska klar över att det här inte skulle kunna gå att genomföra.  jag menar., hur skulle det kunna det? Gå i 80 mil, i ett streck...
Det går ju inte. 
Fast det gick ju. Skitjobbigt,. tungt, ont, tufft. 
Och alldeles underbart. 
Jag mötte en helt extraordinär människa därute på Caminon. En modig, stark person, en äldre kvinna som inte var rädd för något och som trodde att hon skulle klara allt. Hon klarade allt. hon var dessutom glad. Hela jäkla tiden. Jag trodde att det skulle gå över. men det har det inte gjort. Jag kanske har lärt mig att programera om hjärnan. nu är jag glad hela tiden. i stort sett iaf. och när det går åt helvete, som det gjort precis nyligen, så är faktist det också helt ok, och helt och hållet till det bästa. 
Det vill bli bra, som Annica brukar säga. Det vill bli bra, vårt liv. 

En riktig Pippi. Jag älskar Pippi, en av hennes utryck, tror jag, går undefär så här, Det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra! 

Nu måste jag rusa! Tvp kurser idag och sedan spännande webbinar med Mia Lundin från USA ikväll!!

kram från Cathrine, ursäkta för mina stavfel!














 

IMG_2158 IMG_2158

måndagmorgon, kl 07:49, kaffet står på lilla brickan i sängen. 
Glad efter härlig helg med Kärleken i Malmö.


Vi vill ju så gärna ha fokus på vår vikt och i de flesta fall gärna ett par kilo mindre än vad som står på vågen. 
Vi lever i ett samhälle där ALLA  vill gå ned i vikt, vare sig de behöver eller inte. 
Det är möjligt. Men vi måste få med hjärnan på tåget.


Försök som experiment att fråga tio personer idag om de är nöjda med sin vikt och se hur de svarar. 
Not happy. 

Jag säger istället, stunta i vikten och lägg fokus på hälsan, så kommer ditt nya "måbra"-liv att reglera vikten åt rätt håll.
För det MÅSTE  vara fokus på hälsan före vikten. Det är det enda argument som hjärnan kan förstå.
Nämligen att jag önskar mig själv att få må bra.

Genom att äta och leva på ett sätt som sänker vårt blodtryck, blodfetter (kolesterol) och blodsocker, det som kallas för det metabola syndromet så reglerar kroppen själv sin vikt. 
Det enda du gör är att förse kroppen med rätt bränsle.

Hjärnan hänger av någon märklig anledning också med på detta och skickar rätt sorts signaler. Trots att man äter och lever på en ganska fettsnål kost under en period så verkar det som hjärnan direkt förstår vad som pågår, nämligen att du adresserar din hälsa, och skickar alla de rätta signalerna som gör att du känner dig mätt och trygg.

För ett år sedan fick jag kontakt med en engelsk läkare, Dr Michael Mosely. 
Jag följde själv hans metod som han beskriver i boken Blodsockerkoll med en kost på 800 kcal i åtta veckor. 
Det var det bästa jag har gjort för min hälsa, och så småningom för min vikt. Jag är nu viktstabil sedan ett år och har jättefina värden.
Sedan dess har jag haft en mängd klienter som ätit och levt på samma sätt, och fått samma fina resultat. 
På kuppen har de inte bara blivit både piggare och gladare ( och ser yngre ut) de har dalat de överflödkilon de inte behövde och fått fantastiskt fina värden. 
Med hälsoargument som både kropp och hjärna förstår och gärna accepterar. 
Då funkar det.

Ny kurs för metoden 8/800 startar i 10 april, anmäl dig här, det finns både en dagkurs 11-13, och en kvällskurs 18-20. Anmäl dig här!

Nytt för våren är att jag även startar helgkurser för dig som vill gå en instruktörsutbildning, och själv kunna hålla klasser i framtiden.
Vill du gå en instruktörsutbildning i 8/800, så kontakta mig!   























 

torsdag! (äntligen!) kl 08:25, sovmorgon, kaffe på lilla brickan i sängen.

Ja, jag vet! Smaskig titel, men man får ju ta i från knäna för att få folk att läsa...
Ni som läser denna blogg vet ju att jag ibland citerar Pippi. Klok flicka. Eller möjligen jag som som blir allt barnsligare. Den möjligheten finns. Bra isf.


Hon säger hur som helst något i stil med, " Det har har jag inte gjort förut, det ska bli kul"
Jag säger detsamma om 60. Det har jag aldrig varit förut, det ska bli kul.
Jag menar, hur ska man veta hur det är att bli en ny ålder, när man aldrig varit så gammal tidigare?
Hur som helst, det är roligt, väldigt roligt! 

Men för att något ska bli roligt så måste man hjälpa till själv. Genom att ge sig själv de bästa förutsättningarna och hjälpa till på traven. 
Det finns ett begrepp som hetet "fit and fierce at 40", jag säger istället...
"Get fit and fierce at 60". Du bestämmer själv..

Hur gör man då?
Ja, till och börja med så jysta till din mat. Skippa fluffet, skippa det du inte behöver iform av ris, pasta, bröd, potatis och socker i alla former. (även vin som innehåller en jäkla massa socker).
Fokusera istället på att ge din kropp den bästa möjliga näringen med en näringstät meny bestående av massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Ät dig mätt, men var försiktig med fettet. En kaloribegränsning under en period sänker dina blodfetter, blodtryck och blodsocker. Samt vikten. Det kallas för det metabola syndromet, och det står för hela din hälsa. 

Tillskott? Ja!
Vi behöver tillskott i denna ålder. Tyvärr är upptaget av näring i tarmen mycket begränsad efter 50-60 år i vår tjänst. Kroppen behöver "toppas upp" med extra tillskott i form av vitaminer,mineraler, protein och nyttigt fett för hjärnan. Bra grejer för knä och leder för att slippa värk och inflammationer. Hjärt och kärlprevention. 
Med rätt uppsättning tillskott blir du som ny. Unna dig en timme hos en bra näringsterapeut, funktioneterapeut eller hos mig. Det är värt att skräddarsy sina tillskott. 

Träning! Ja!!!!
Det är så roligt att träna idag. Jag som visserligen gick en hel del tidigare men aldrig tränade något annat, är idag en galet träningsförtjust person. 
Men det har tagit mig 1,5 år att komma från soffpotatisläget till att få vara med och medverka in en intruktionsvideo för en av de tuffaste träningsformer som finns, de sk megaformersmaskinerna. 
Så, ge det hela tid. Börja långsamt och trappa upp din träning. Börja med 1-2 timmar i veckan och gå upp till 3-4 ggr/vecka när du blir starkare. 
Jag har haft mycket nytta av tillskott och tror att min muskelstyrka har att göra med det kollagen protein tar jag. Det är svårt att bygga muskler i vår ålder, och där har jag haft stor glädje av proteintillskottet. 
Men även mycket nytta av tex rödbetsjuice som både sänker blodtryck och verkar kärlvidgande som gör att blodet kan syresättas bättre och du får mer utväxling på din träning. 
Tänk på att växla mellan styrka, smidighet (balans) och kondition. Många i vår ålder står för mycket på gym eller sitter på yogamattor och får på tok för lite syretoppar, dvs dåligt kondition. 

Och lite rejält med smörj!
Jag smörjer huden varje dag med olja från Apoteket som heter Bio oil och är från början tänkt för att hjälpa gravidmagar för att slippa fula streck när huden tänjs ut. Den fungerar utmärkt på samma sätt när vi vill ha en smidig hud som följer med " in" igen. Du får en smidig och följsam hud som inte är slapp och hänger. (läs gäddhäng).

och till sist hud....
Vi är varelser som behöver hudkontakt. Vi mår bra av att vara berörda. klappade, strukna på, och hållna i. 
Det hormonet kallas för oxytocin och utsöndras när vi blir hållna i, klappade på och älskade. Våra stresshormoner sjunker och vi mår bättre.
Om man inte blir klappad och pussad på så gå och ta massage. En utmärkt form att fylla på oxytocinförrådet. 
Är du singel, börja dejta igen. Det finns massor av roliga människor där ute, sänk dina krav och börja busa istället. Det funkar, jag lovar. 
Är du i en relation, ta fram flaskan med god olja (kanske Bio oljan)  eller kräm och be att få en massage och ge en själv. 

Det vi vet idag är att vi med största sannolikhet kommer bli äldre än våra föräldrar om vi sköter oss. 
Det är du, nu idag, som bestämmer hur du vill att dessa nästa  20-30 år ska se ut. Det är en lång tid, och värt att lägga lite extra energi på att få dem att bli så roliga som möjligt!
Våga bli lite Pippi du också!
Var en "fierce" man eller kvinna i din egen ålder! Den bästa versionen av du. 
Det är du värd.

Hör av dig om du behöver tips och pep för att nå dit. 
kram! 




 




























 

måndag, kl 07:43, sängläge, kaffe (med en skvätt brainfuel, MCT olja)
Sover som en sten på 5 HTP och magnesium)


Superhärlig helg! Full av glädje och kärlek. En svängom hos underbara Madelein Månsson på Glorias i fredags, Food Tours i lördags och till sist Henrik Dorsin i Gentlemannen på Oscars. Väldigt bra! 
(stort tack till Vicky von der Lanken). 


Idag tänkte jag att det skulle handla om "knakiga knän" och ömmande leder. Det är inte konstigt att knä och höftleder börjar höra av sig, artos är väldigt vanligt hos oss 50 plussare. Inget att fundera så mycket över.
MEN det roliga är att du faktiskt själv kan påverka hur du vill må och hur ont du vill ha. 
Jag vet själv, eftersom jag har artros i alla leder, men äter mig helt besvärsfri genom kosten och tillskott. 
Det är faktist du själv som bestämmer hur du vill må och vad du vill kunna klara av. 
Ingen annan.
Mitt förslag är att lägga om kosten under en månad och sedan känna efter hur du mår efter det. En månad klarar alla av. Hjärnan kan acceptera det, då den är en "ändlig" period, inte oändlig, dvs för resten av livet. 
(fast det kanske den blir efter en månad när du upptäcker hur bra du mår!)

Så, mitt förslag är att under en månad helt undvika råvaror som kan verka inflammatoriska på din kropp, artros är ju en inflammation i leden och det är den som gör ont.
En antiinflammatorisk kost utesluter all mjölmat, dvs gluten, mao pasta och bröd. Vidare också mejeriprodukter och allt socker och sötad mat/frukt. 
Så under en månad äter du ägg, kött, fisk, kyckling och MASSOR av grönsaker i alla former. Gärna både råa och tillagade grönsaker, gärna någon form av surkål i salladen. 
De tillskott du behöver är främst är nypon och gurkmeja som verkar antiinflammatoriskt på lederna. 
Ta 1 tsk gurkmeja och 1 msk nyponpulver utrört i rödbets eller lingonjuice. (osötad).
Mitt förslag är även att under denna period ta ett kollagenprotein som bygger muskler och bildar ny broskvävnad. Detta räddade mig när jag vandrade 80 mil på 5 veckor på pilgrimsvandringen. Jag hade gjort en blandning på vitamintillskott, nypon, gurkmeja och proteinpulver som jag tog varje dag. Hade inte gått utan det, och kommer ta med det på nästa vandring för att slippa ont i lederna.
Du hittar det kollagenprotein jag använder på www.succeder.se

NYTT!
Jag tipsar gärna om Mia Lundins mottagning som öppnar 2/5. Jag lägger ut hemsidan så fort den är klar.
Det jag också gärna rekommenderar är mitt nya samarbete med den utmärkte läkaren Jörgen Boethius på mottagningen www.vegatus.se, dit du kan gå för en undersökning, blodprover och annat du behöver av en duktig läkare som tar sig tid med sina patienter. 
Det är en glädje att kunna berätta att jag ska börja arbeta där någon dag i månaden och då främst med patienter med diabetes typ 2. 

På träningsfronten har Becore (träningen från helvetet, som blev träningen från himlen) bytt namn och heter nu The Place, men ligger kvar med samma verksamhet på Kommendörsgatan. 
Denna tuffa träningsform hade aldrig varit möjlig utan antiinflammationsmat och tillskott!
Ha en bra måndag!!




 

IMG_3204 IMG_3204

tisdag, kl 06:24, vaknade tidigt, svårt att sova inatt. Sånt händer. 
Med kaffe, i sängen på lilla brickan. Livet leker. 

 

Kärleken säger med sådan uppriktighet och självklarhet i rösten att han ska leva till 100. 
Fine, säger jag. Då får du väl börja äta hjärtsmart mat som gör att du blir hundra år. 


Jag träffade en väldigt trevlig (och snygg) läkare härom dagen. Han driver en mottagning i Stockholm för preventiv sjukvård, det vill säga att man genom provtagningar kan förutsäga vad som kan komma i framtiden och redan nu sätta in preventioner som gör att du kanske slipper de åkommorna i framtiden. 
Denna trevlige läkare vill att jag ska komma och hjälpa dem på mottagningen med deras diabetes typ 2 patienter, och det kommer jag att göra, med glädje! 

Men det jag egentligen tänkte på med min vän läkaren var det faktum att han såg ut som en väldigt pigg och vital man i 65-70 års åldern, men hade redan fyllt 80 år! 
Helt otroligt. 
Men så äter han helt perfekt också. Då ökar chanserna dramatiskt om man vill bli äldre - och förbli frisk! 

Hur äter man då för att hålla sig hjärtfrisk, kärlfrisk, kolesterolfrisk, blodtrycksfrisk och blodsockerfrisk?

Ja, det vi vet idag, och det som alltfler kloka och modiga läkare vägar säga, som bland annat den engelske läkaren Dr Mosley rekommenderar är ju att vi undviker det jag kallar för "fluff", det vill säga råvaror som vi faktiskt inte behöver, sådant som ris, pasta, bröd, potatis, mejeri och socker.
Viktigast att dra ned/utesluta är mjölmaten, mejeriprodukterna såsom mjölk och ost, samt självklart, socker. Undvik all sötad mat och dryck!
Det finns ingen näring eller substans i den typen av mat. Mejerierna gör oss feta och dästa och vi har svårt att bryta ned mejeri och det som inte kan brytas ned, lagras i fettcellerna. 
Vi behöver "näringstät" mat, mat som innehåller, ja är packad med näring. Sådant som gör oss pigga, friska, starka och fulla av ork och energi!

Så, fyll istället på med massor av grönsaker, med betoning på massor av grönsaker och bra proteinkällor som ljust kött,fisk, ägg och baljväxter. 
Undvik mat (och dryck) som du blir trött, däst och sömnig av, drick små mängder alkohol och kaffe helst bara 1-2 ggr/dag. 
Mer kokt än stekt mat. Mildare och skonsammare tillagning. 

Mat som det är någon mening med. Mat som håller dig ung länge. 


Här kommer ett bra recept på sådan mat!
Recepet kommer ur boken 8/800, som du kan beställa på Adlibris, följ länken här:

 
  Lammgryta med bönor
Jag gillar lammgryta för att den inte behöver så lång tid på sig för att bli mör och färdigkokt. Här tillsammans med mustiga smaker från tomat, paprika, lök, vitlök och bönor.
Här kan man med fördel variera smakerna med både de nyttiga kryddorna gurkmeja, spiskummin eller curry beroende åt vilket smakhåll man är på väg. Här har jag valt basilika på slutet så smakerna får bli medelhav denna gång.
Servera med sallad gjord på bladspenat, grönkålsblad och surkål!
 

 
1 portion
 
100 g lammbog
1 tomat
1 gul lök
1 röd paprika
2 vitlöksklyftor
½ dl kikärtor
½ dl röda bönor
½ liter lantbuljong
1 dl krossade tomater
200 g strimlad vitkål eller spetskål
färsk basilika
 
Börja med att skala lök, och grovhacka tillsammans med tomat, paprika och vitlök. Lägg i kastrull tillsammans med lambog och lantbuljong och krosssade tomater. Låt alltsammans koka på svag värme i 1 timme. Lägg i kikärtor och röda bönor efter halva tiden. Smaka av grytan med salt och peppar.
Buljongkoka den strimlade kålen, låt sedan rinna av och lägg i botten på formen. Täck med lammgrytan och toppa med färsk basilika, flingsalt och nymald svartpeppar.
 









 

måndag, kl 07:58, ensam vid köksbordet, kärleken på väg söderut. 

Lek med tanken, vad skulle du skriva på vykortet till dig själv?
Ett vykort, ett meddelande till dig själv när du var yngre. 
Med kunskapen om allt det du vet idag, med tryggheten i att allt löser sig till slut. 
Vad skulle det stå på ditt vykort och till när i ditt liv skulle du skicka det?


I helgen fick jag en bild av mig själv hur jag såg ut i kroppen för ett par år sedan,för inte så väldigt många år sedan. 
(jag har ännu inte modet att lägga upp den bilden, för den är fortfarande alltför hemsk att titta på/visa upp. men det kommer, jag jobbar på det.)
Men jag vägde 12 kg mer än vad jag väger idag och var v ä l d i g t stor...
Men framför allt så var jag i ett totalt förnekande. Tyckte nog kanske att jag åt bra, tränade bra och drack lagom. 
Det gjorde jag inte. Det fanns inget lagom i det jag höll på med. 

Den underbara PT´n och min goda vän Eva Berggren (som skickade bilden) som jag håller träningsresor med i dag, var då min personliga coach och tränare för att komma i form inför vår första träningsresa tillsammans. Jag gick hos henne 3 ggr/veckan och fick början till den nya kropp jag har idag.

Det som var den stora vändningen och förändringen var kombinationen kosten och en tuffare träning. 
Den nya kosthållningen då jag under 4 månader åt enligt Dr Mosley och hans blodsockerkoll, och då började forma min egen version av metoden, det som kom att kallas för 8/800. dvs äta åttahundra kalorier i 8 veckor. 
Samtidigt höll jag på att skiljas, flytta hemifrån och för säkerhets skull så hade sonen bestämt att lilla mamseluttan non säkert behövde ett äventyr i sitt liv, och bestämde sig för att jag skulle gå pilgrimsvandringen. 
Ovanpå alltsammans pajade även ryggen och Stockholm Spine Center ville operera. 
Jag bad att få tre månader för en egen rehab och började på privat pilatesträning och den träningen som jag kom att kalla för "träningen från helvetet, Becore. 
(som för övrigt i dagarna byter namn, men ligger kvar på Kommendörsgatan i Stockholm). 
Så jag tränade totalt 4-5 ggr/vecka, plus att jag var ute 3-4 ggr/vecka och gick långlångt med sonen för att förbereda mig för Caminon och dess 800 km. 

Ungefär så här långt in i min berättelse brukar jag få frågan om det är nödvändigt att gå 30.000 steg om dagen eller träna 3-4 ggr i veckan för att må bra? Eller se ut så här i kroppen vid 60 års ålder?
Nej, absolut inte!!! Vardagsträningen duger utmärkt! 
Det jag försöker att förmedla i varenda blogg och varenda inlägg är bara att det går! Kunde jag, så kan vem som helst. Det är bara vi själva som bestämmer. 
Så mitt budskap och mitt vykort till en tidigare version av mig, skickas inte så lång bort i tiden. 
Mitt vykort till mig själv går till 15 april 2016. Då ledsen, trött och plufsig. En ledsen och trött version av mig själv. ( och väldigt rynkig)

Och på vykortet ska det bara stå en mening:
ALLT KOMMER ATT BLI BRA.

för det blev det. 


(tack till ägaren av konstverket Tom Böttiger och konstnären Mikael Richter) 
























 

tisdag kl 07:11, i sängen, med kaffe. Ordningen återställd. 

Idag ska det handla om "hopp och lek". 
Hur har du det på det kontot? Fyller du på med tillräckligt mycket roligt? Har du balans mellan jobb och nöje?


Igår hörde sonen av sig kl 5 på morgonen för att kolla om inte lilla mamma vill ut och gå. Det ville hon inte. Iaf inte vid den tiden...
Jag fick respit till kl 8, men då var det bara att dra på sig träningskläder och ge sig iväg. 
Jag hade väl inte i ärlighetens namn tänkt mig att vara ute och gå i fyra timmar i går morse, men så blev det ändå. Sonen och jag gick Brunnsviken runt på fyra timmar, vilket ändå gav nästan 32.000 steg så det var väl något bra ändå.
MEN det jag funderade på medan vi traskade och pratade (man hinner prata väldigt mycket med sin älskade son på fyra timmar (!), var att detta är, även om det tar lång tid, så är det en bra balans mellan jobb och nöje. 
Och det är just balansen som är så viktig. Inte för mycket jobb, inte för mycket lek, inte för mycket träning. Men en bra balans mellan alla tre. 
Hur ser din balans ut?

Idag. nu om en stund,  ska jag har jobbmöte/social date om en stund, och då passar vi på att gå runt Djurgården samtidigt. Det passar oss båda väldigt bra, för då har man ju liksom hunnit kryssa i flera boxar samtidigt.
Känns ganska bra faktiskt. 

Mitt arbete är ju annars väldigt stillasittande. Jag sitter dagtid och coachar privat i min egenskap av kostrådgivare/psykoterapeut. 
På kvällarna har jag kurser i hälsa och må bra. Alltsammans mycket stillasittande och inomhus. 
Därför är denna balans så otroligt viktig för mig för att jag och min lilla kropp ska må bra. 
Och jag kallar det hopp och lek. 

Jag letar hela tiden efter nya och roliga sätt att fylla på i den kvoten. Jag går på zumba, jag går och discodansar hos Madelein Månsson, ni vet Gloria 50+ disco.  Det är så jäkla roligt! Man kommer dit vid 19-tiden. Hänger in ALLT i garderoben och sedan är vi två timmar ute på dansgolvet! Det blir som ett långt Friskispass och efteråt går jag hem, dyblöt och duschar och hinner ändå titta på Skavlan! 

Så min fråga till dig idag är hur det ser ut i ditt liv. Har du balans mellan stillasittande, rörelse, hopp och lek, dans, mötion, sådant som gör dig glad?
Om inte, vad kan du göra för att få en bättre balans?

Om du behöver ett bollplank eller pratkompis, hör gärna av dig så sätter vi oss ned och pratar hopp och lek!
Klicka här så når du mig!  





 









 

söndag kväll, 22:17, snart med en kopp te, i sängen. 

Nyss hemskuttad efter trevlig Mappiegala, tack bästa Madelein Månsson för invitationen. 
(numera är man ödmjukt tacksam för väninnor som fortfarande är bjudna på dessa trevliga event). 

Att skriva en kväll istället för tidig morgon är ett regelbrott egentligen, men numera är väl själva livet ett enda stort regelbrott och inget som man trott eller tänkt sig, så...vem bryr sig?
Nej, inget är som jag hade tänkt mig. Ingenting faktiskt. 
Och för det är jag så otroligt ödmjukt tacksam, för allt har istället blivit så otroligt mycket bättre.
Hela helgen har jag flera gånger tittat upp i skyn och förundrat funderat över hur bra allt har blivit!
(därav bilden. den enda som finns på mig där jag inte tittar in i kameran. En bra bild för övrigt, tagen av en av bröderna Engström,döda mig men jag kan inte hålla reda på dem, Tomas tror jag att det var...
Den är hur som helst tagen för 1.6 miljoners klubbens kalender. Kalenderflicka, jojo.. det var tider det.)
Fast nu är det faktiskt bättre. 

Alla pusselbitar har, eller håller iaf på,  att falla på plats. Jättefin lägenhet, något som är på väg att bli en relation, arbete, träning, en kropp som håller...ja faktiskt allt och mer därtill som man bara kan önska sig vid snart 60 år. 
Ett bra liv. 
Något att vara ödmjukt tacksam för. 

Om man får skryta lite, och det kan man ju få unna sig numera. Ni minns ju min träning, den från helvetet, Becore. Nästa vecka spelar de in en ny demo på träningen för sin hemsida, och då är jag en av dem som ska vara med! Väldigt stolt och väldigt glad. Jäklar som jag slitit och numera så njuter jag så enormt. Idag tränade jag för Jocke en av de tränare jag var mest rädd för i början, och nu är det bara sååå kul! Träningen från helvetet som blivit träningen från himlen.

Innan vi blir för jolmiga och sätter upp för många flumiga drömfångare så ska jag passa på och puffa för två av höstens roliga resor. Dels supersuperroliga träningsresan till Bodrum i slutet av september för dig som också vill vässa mer på formen, läs mer här och även vandringsresan till Santiago i slutet av augusti, det också en höjdare. Klicka här för att läsa mer om den. 
Båda två kommer bli så otroligt roliga, spännande och utmanande, på olika sätt. 
Så, seriöst, funderar du på att göra någon form av resa med lite extra fokus på hälsa och måbra, så häng med mig!

När detta nu äntligen postas/läggs ut så har det hunnit att bli morgon och jag ska ut och powergå med sonen, som utmanat mig i stegtävling. Igår blev det modiga 20. 799 steg och nu ska jag ut på en ny sväng i minst 2 timmar, i snöyran! 
Hurra! vilken perfekt kombo, träning och tid med bästa sonen!






















 

IMG_2476 IMG_2476

torsdag, kl 8:13, i sängen med kaffe på fina brickan. Väckt av det finaste plinget i telefonen..


jaja, ni fattar ju...
Det händer en hel del just nu. 
Välsignelser, om du frågar mig.
En stilla, porlande glädje att så mycket och så starkt kan hända i denna ålder. 
(en liten släng av 60-års kris kvar, men den klingar av)


Att plötsligt få fast jobb i denna ålder är en gåva, då de flesta av oss börjar fundera på pensionen. 
Jag pratade med en klok kvinna i går på mottagningen ( jag brukar säga att jag har tur och bara träffar kloka, goda människor i mitt arbete). Den damen är också terapeut och vi enades i glädjen över att sådana som vi, terapeuter, bara blir bättre med åren och det enbart är en fördel med att bli äldre.
För oss som inte kommer få så mycket i pesionskuveretet ändå, då är det ju det bästa jobbet som finns!
Stor välsignelse och glädje, med andra ord.

Det är så roligt att vakna till ett mejl från Mia Lundins duktiga verksamhetschef Annika som glatt berättar om planerana för öppning och starten av Mias och vår fina mottagning för kvinnor. Den kommer att ligga i anslutning till Danderyds sjukhus och bli hur fin som helst, och stor! 
Väldigt spännande.  
Jag är så glad att få vara en del av denna grupp och få finnas med i ett sammanhang, jag är trött på att vara ensam.
Rejält trött på att kriga själv. Nu vill jag finnas med i ett sammanhang tillsammans med kloka starka kvinnor som brinner för att hjälpa andra kvinnor. 

Igår sjösatte jag en ny grupp, en kurs i 8/800 och Mosleymetoden. 
Jag älskar uppstarten av dessa kurser för man vet hur bra de alla kommer att må snart, och hur fort det syns på alla så fort!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag har ALDRIG jobbat med något som effektivt, hälsosamt, klokt och där fokus hela tiden finns kring hälsan och inte vikten! 
Äntligen, hurra!!!

Nästa vecka är det dags för den första ( av tre) Caminoföreläsningar på klädföretaget Röhnish, det ser jag fram emot så väldigt mycket. 
Både att få träffa några av dem som ska gå med i gruppen som går i september och förhoppningsvis få några nya tjejer eller killar att bli nyfikna på att gå med i den grupp som startar i augusti. 

Ja, det finns just nu så mycket att vara tacksam för. "Count your blessing", räkna dina välsignelser var det något klok som sa...
Hur ser dina välsignelser ut, vad är du tacksam för, har du fokus på det som är bra och roligt i ditt liv eller väljer du att oroa dig (oftast tyvärr i onödan) och se det som är tungt och svårt ( där hamnar man ju också ibland)?

Själv så väljer jag idag att vara tacksam för denna otroliga kropp som lätt och glatt snart ska skutta iväg och köra ett tufft Becore-pass, tacksam för att inte ryggen gör mer ont än att det går, tacksam för att nypon, gurkmeja och kollagen-protein gör det möjligt att röra på leder som annars skulle värka av artros och utslitna diskar. 

Nu ska jag ännu en gång vända upp och ned på lägenheten, fickor, väskor och leta efter min telefonsladd som valt att gömma sig, och som jag kommer bli så sjukt glad och tacksam för när jag väl hittar igen!
Njut av din torsdag du också! 
Hoppas att vi ses i något sammanhang. 
Hör gärna av dig om du behöver någon som lyssnar.
Cathrine

IMG_4065 IMG_4065

onsdag morgon, 8:12, med kaffe och morgontidning, vid köksbordet. 
 

Kärleken har precis åkt hem och det är plötsligt så väldigt tyst i lägenheten, tystade än tidigare faktiskt. 
Men allt är lugnt och bra och precis som det ska vara.
För första gången på väldigt länge. 
Väldigt länge. 


Det var dags för mig att få landa nu. Inser vilket jäkla år det varit, på gott och på ont. Men som jag skrev för ett par veckor sedan, det var "året från helvetet, som till slut blev året från himlen". 
Fast man vet ju faktiskt inte att man de facto "landat", förrän man är där, och tryggt vilar i det faktumet. 
Herregud, tror sjutton att det lilla hjärtat kört på i racerfart med tanke på allt som hänt...
Sådant har man inte råd med längre i min ålder att hålla på med...
Not. 
Nu förtjänar jag bara lugn och ro, frid i själen. Resan till Indien gav ju precis allt det där. 
(och lite till). 

Jag är ju som bekant tillbaka i full verksamhet med både dagkurser, kvällskurser i Mosley och min 8/800 metod. 
Men även klientarbete dagtid på mottagningen är nu i full fart.( det finns några sådana tider kvar, både dag, kväll och helg, för samtal och rådgivning)
Så, härom dagen ringde en väldigt trevlig kvinna för att boka tid, vi valde en sk "promenadtid", dels för att det är skönt att vara ute och röra på sig, och det såklart även blir billigare när vi inte behöver boka ett samtalsrum på mottagningen. 
Så vi ses över en sk "walk and talk", en väldigt trevlig samtalsform om du frågar mig.
Nåväl, en av de meningar hon började med, efter att ha läst min blogg under det senaste året, vad ungefär så här, "hur orkar du, varifrån kommer glädjen och orken, och hur hittar jag dit? ".

Jag tror att jag kan svara ganska rakt och tydligt på den frågan. 
Glädjen hittade jag tillbaka till på min fem veckor långa vandring.
Den där glada versionen av mig fanns ju därute, mitt ute bland de 800 milen´s vandring.
Så, börja fundera på vad kan du göra för att möta dig själv och också hitta tillbaka till den där barnsliga lyckliga bubblet som finns hos oss alla, ibland bara väldigt långt ned och duktigt tillbakahållet under lång tid?
Gå utanför din comfortzone och börja fundera på hur du hittar tillbaka till henne/honom. 
(om det är nu glad du vill bli igen. Även det en bra fråga att ställa sig!)

Orken då? Varifrån kommer den? Var bor min ork?
I din egen kropp! Genom att varje dag, dag ut och dag in, ge våra kroppar ge dem precis vad de behöver och från början faktiskt är byggda för, närmligen rörelse, motion och bra mat för vår ålder. 
Och då kan jag verkligen inte nog understryka just det sista, MAT FÖR VÅR ÅLDER!
Näringstätt, fritt från "fluff"  och skit som bara gör oss trötta och slöa. 
Vi måste ställa in kosten så att vi äter den mat som våra kroppar behöver nu, i denna ålder, oavsett vilken ålder du är i just nu. Mat för din egen ålder. Inte någon annans ålder. 
Samt en del tillskott, framför allt av sådant som våra kroppar inte längre är lika bra på att producera längre.

Kontakta mig gärna om du också vill lära dig mer om just detta, så bokar vi en tid och tar en promenad!

Och till sist, för dem av er som läste min statusuppdatering på sociala medier i förrgår så kan jag väldigt stolt få berätta att jag ska börja jobba halvtid hos Mia Lundin och hennes hälsocenter för kvinnor och hormonbekymmer. 
Så i framtiden kommer jag jobba 50/50 hos henne med hennes härliga team av duktiga barnmorskor, läkare, gynekologer, näringsterapeuter och samtalsterapeuter.
Andra halvan av min arbetstid är jag kvar på min mottagning på Artillerigatan i Stockholm. 
Samt självklart på de hälso och vandringsresor jag kommer att göra under året!
Jag hoppas vi ses!
Cathrine

Fredag (äntligen fredag!) väckt av bästa plinget i telefonen, kl 08.08. 
Kaffe på sängen.
 

Ämnet för igår var ju kärlek, det kunde ingen ha missat.
Roligt att ni gillade det. Många läste bloggen igår. 
Idag fortsätter vi på temat kärlek...


Ni minns ju hur jag kom iväg på min 80 mil långa pilgrimsvandring i våras, eller hur? Ledsen, dumpad, lite för kurvig och definitivt för många "unna sig-glas" per kväll...
När sonen tar tag i mig och meddelar att alla mammor bör ha ett rejält äventyr och att det nu minsann var dags för mitt! 
Han köpte mina kängor och vandrade varje dag med mig i tre månader, och skickade sedan iväg mig med en enkel biljett till Paris! 
Via tåg till Bayonne vid franska Atlantkusten började jag där min fem veckor långa pilgrimsvandring tvärs över Spanien mot Santiago de Compostela. Mitt livs äventyr. 
Det kom att bli min livs resa. På alla plan. På plan inom mig själv som jag inte ens visste att jag hade...
Man hinner tänka en hel del och umgås väldigt mycket med sig själv under dessa veckor. Man lär känna en helt ny person, på gott och ont.
För min del, massor av gott! Jag gillade henne jag lärde känna. 
Hon var mycket modigare, ärligare och roligare än vad jag varit tidigare i mitt liv. Kul tjej att hänga med, helt enkelt. 

Nåväl. 
Caminon kallar igen. Suget finns alltid där. 

Tanken är aldrig OM jag ska gå igen, utan NÄR jag ska gå nästa gång. 
Nu har jag faktiskt svar på den frågan!
Privat så går jag nu i sommar. Jag planerar en tvåveckors vandring mellan Oporto i Portugal och till Spanien och till Santiago och sedan ut till havet, vid Finisterre. (en av de mest magiska platserna på jorden.)
Och jag tror inte jag går ensam denna gång. 

Välkommen att gå Caminon med mig i höst!  och välkommen på gratis föreläsning! 
Nu har jag fått möjligheten att få berätta om min vandring på morgonföreläsningar på klädmärket Röhnish morgonföreläsningar, och det första tillfället är redan nu i februari där jag kommer kunna bjuda in dig som är nyfiken på gratis frukost och föreläsning på torsdag 15/2 redan! Hör av dig till mig för biljett! 
Boka din plats på föreläsningen här.

Jag har två Caminovandringar spikade. Den första är redan fullbokad, men jag har några platser kvar till den turen som går från Sarria till Santiago, en vecka, ca 10 mil, sista veckan i augusti. 
Jag räknar med en ljuvlig sensommarvandring i lätt terräng som alla kan hänga med på. Är du osäker på om du inte orkar med dagsetapperna så har jag ordnat med transport för dig som vill gå kortare dagsetapper. 
Vi ordnar dessutom med transport av ditt bagage så du bara går med en lätt dagsäck. Vi sover dessutom på hotell så du slipper på på logement. 
Helpension, till ett otroligt bra pris. 
Är du nyfiken så läs mer här!

Så, tills vi ses, buen camino och trevlig helg!
Cathrine

onsdagmorgon (väldigt vad denna vecka masar sin fram långsamt)
kl 06:40, med gott kaffe, i sängen. 


Jag är kär! På riktigt. 
Jag brukar bli kär i alla mina klienter och alla mina kvällskursare, men denna gång är jag på allvar kär i den energi och den kärlek som mina härliga deltagare delar med sig till varandra och den omtanke de visar varandra. 


Alla grupper jag har haft förmånen att leda under de senaste tio åren har haft sina speciella energier och egna krafter. En del grupper har såklart blivit tajtare och roligare än andra. En del deltagare har gått vidare och blivit kompisar och jag försöker hålla kontakten med alla dessa hundratals underbara människor jag har haft förmånen att träffa. 
Men ibland så händer det. 
Och då måste jag först förklara för dig som inte gått hos mig vad det handlar om, vi är en grupp på ca 8-10 pers, mest kvinnor, som möts under 3 månader vid 10 tillfällen. 
Förr om åren har fokus varit på LCHF och KBT och nu senaste året har jag använt min metod 8/800 och Michael Mosleys teorier och böcker som underlag. 
Mötet sker på min mottagning, alla får något att äta när vi börjar och först berättar jag en stund om något aktuellt och sätter en agenda för kvällen. 
Sedan berättar var och en hur det går och hur man mår just nu, en typ av sharing, dvs man delar med sig av sina erfarenheter, tankar och funderingar från veckan som gått. 
Vi håller på i exakt två timmar och det finns ett tryggt regelverk kring denna möten. 
Fokus ligger alltid primärt på hälsa före vikt och jag väger aldrig och få i grupperna delar sin vikt, även om man får göra det. Men fokus får aldrig vara på vikten, då blir vi ju bara ytterligare en fånig viktminskningsgrupp...
Helt meningslöst om du frågar mig. 

Och så plötsligt händer det...
Denna grupp jag har just nu, efter 7 möten ( tre kvar) och ett arbete som pågått sedan november, så plötsligt händer det. Magi uppstår och kärlek sprids. 
Ett samtal på två timmar där alla är aktiva, alla stödjer varandra och alla hjälps kollektivt åt att stödja och finnas där för varandra. Man berättar om sina misslyckanden, sina lyckanden, sina mål och sina drömmar. 
Vi letar gemensamt efter målbilder och hur man själv vill se sig i framtiden och hur man vill må bäst då, och framför allt hur vägen dit ser ut. 
Mitt lilla hjärta sjunger när jag skriver dessa rader. 
(och du vet ju, som brukar läsa mig, att jag inte är så himla flummig av mig.)

Målet då? Ja, de flesta går ned ca 10-12 kg på dessa månader och alla sänker sina blodfetter, sitt blodsocker och sitt blodtryck. Alla får bättre hy, starkare hår och naglar.
Och förhoppningsvis ett starkare sjävförtroende om att allt faktist är möjlig, bara man tillåter det att hända. 

Vill du också vara med på en kurs som denna, hör av dig, så ser vi när det finns en ny grupp som startar.

Nu ska jag skutta iväg till ny träningsfröken. Min älskade Leana ska stänga sin pilatesstudio efter 15 år och jag letar nu efter en privattränare som tillskott till de tre dagarna av Becore som jag unnar och gläder mig själv med varje vecka! Så på med träningskläderna och ut i duggregnet! 

(och för dig som ville läsa något mer mellan raderna i rubriken, så läste du helt rätt...:-) 

kramkram!




 


 

soppa soppa

tisdagmorgon, kl 06:13, i sängen, med kaffe. 
Fortfarande med indisk tid i kroppen, dvs tidiga kvällar och tidiga mornar. inget bekymmer.
 

Tidskillnaden på 4,5 timmar sitter fortfarande kvar i kroppen, men det stör mig inte. Jag gillar att somna tidigt och vakna tidigt. 
Igår fick jag frågan om vad 8/800 betyder och de nya böckerna handlar om. Så det handlar bloggen om idag.


Bra fråga, eftersom man lätt blir hemmablind i sitt eget lilla hörn av världen och tycker att alla borde väl veta vad man pysslar med vid det här laget. Så klar man inte gör. 

För ett år sedan, lite drygt så läste jag den engelske läkaren Michael Mosleys bok om Blodsockerkoll. Den handlar om att på ett mycket effektivt sätt  genom kosten, sänka sitt blodsocker, sitt blodtryck och sitt kolesterol samt minska på det väldigt skadliga vicerala fettet, det vill säga det inre "osynliga" fettet som ligger runt de inre organen i kroppen och faktiskt är det farligaste fettet för oss. 

Han menar på att genom att sänka fettintaget och lägga om kosten till 800 kcal om dagen i 8 veckor och sedan efteråt äta en mer medelhavsinspirerad kost med inslag av hans tidigare metod, 5/2, så får man en mängd hälsoeffekter. 
En av dem är en minskad vikt. 

På åtta veckor går alla människor ned ca 8-12 kg. Man dalar i lagom takt med ca 1 kg i veckan och förutsatt att man efter de åtta veckorna fortsätter att äta sunt så behåller man den nya vikten och förblir viktstabil. 
Jag testade jag att fortsätta att äta 800 under ytterligare 8 veckor för att se om det gör någon skillnad. För mig gjorde det inte det, men jag väger nu 67-68 kg till mina 178 cm och ska inte gå ned mer i vikt och är nu viktstabil sedan i mars. 
När jag läste Michael Mosleys bok blir jag väldigt inspirerad och bestämde mig för att börja jobba med hans metod. Jag såg också tidigt att hans engelska recept är inte lika bra som hans metod och då var det enkelt för mig att börja göra egna kokböcker, i samarbete med Expressen. 
Det är jag idag ensam om att få göra, med ett medgivande från England och Mosley själv. 
Jag kallar denna metod för 8/800.

Den frågan jag alltid får är blir jag mätt?
Det är en existensiell fråga, det vill säga en fråga huruvida jag kommer att överleva, och det är den enda frågan vi alltid ställer oss, från det att vi kom till världen och började gallhojta just den frågan! Kommer jag att överleva????
Tricket och hemligheten bakom denna kost är att äta massor av grönsaker, och då menar jag verkligen massor av grönsaker! Massor av grönsaker som håller dig mätt hela tiden. 

Mätt blir du helt säkert. En 8/800 frukost innehåller gärna ett ägg och någon form av grönsakssmoothie. Då landar man tryggt och säkert på ca 150 kcal för en frukost och blir mätt och trygg fram till lunch. Vill man snacka på lite morötter och minitomater på förmiddagen så är det ju inget bekymmer. 
Lunchen som man ofta äter ute får bli en stor sallad, gärna även där med ett kokt ägg, jag brukar beställa en stor räksallad utan dressing, det blir supergott med räkor, ägg och grönsaker. 
Äter du på krogen så funkar det ju alltid att beställa kokt fisk och grönsaker, råa eller kokta, sådant finns ju överallt. 
Har du hushållat under dagen med dina 800 kcal så kan en middag bestå av en riktigt matig soppa/gryta med en buljongbas och massor av grönsaker, färska örtkryddor, kokt kyckling, torsk, räkor eller vad du nu gillar och har hemma. 
På kvällen brukar jag ta en bytta hummus och ett par morötter och ha som kvällsgodis tillsammans med te, kokosvatten eller tomatjuice.
Vill du dricka kaffe, vin eller annat under denna period, inga problem. Det enda man bör tänka på är dock att vinet blir "dyrt", och man blir snabbt full, då man äter mindre fett, så ett glas brukar räcka för de flesta. :-)

Jag brukar rekommendera att under denna period även undvika mejeriprodukter för att få till en så hälsosam period som möjligt. De flesta av mina klienter upplever då en betydligt lugnare mage när man utesluter mejeri tillsammans med ris, pasta, bröd, potatis och socker (frukt). 
En lugn platt mage blir till sist nästan vanebildande och lusten att gå tillbaka till en kost där magen blir tjock, svullen, bullrig och gasig känns inte så lockande längre. 

Tanken är ju liksom att denna nya kost ska bli en livsstil som ska vara enklare och lättare att leva efter, då hälsoeffekterna är så otroligt stora, och så väldigt tydliga. 
Lägre blodsocker, dvs mindre insulinpåslag, lägre blodtryck, lägre blodfetter och framför allt en smidigare och starkare kropp som får tillbaka sin styrka och smidighet när den har ett nytt och mindre format. 

Så, svaret på din fråga, om du blir mätt. Ja, det blir du. 
(glad blir du liksom på köpet!) 
Och kär i din nya hälsa och din nya kropp.

Vill du hänga med på min kurs som startar nästa vecka så finns det plats kvar. Vill du köra den via Skype eller telefon/FaceTime, så går det lika bra!
Kontakta mig här
Vi ses!
Cathrine


recept nedan!

1.   Burksoppa med nudlar och grönsaker
Det fina med burksoppa är att man kan ta med den till jobbet, man kan förbereda den i god tid och det är helt enkelt intelligent snabbmat när det är som bäst.
Tricket är här att packa burken smart. Bottna med nudlar, fortsätta med bladspenat, sedan fint strimlade grönsaker som med fördel kan vara köpta färdigstrimlade/hackad i påse, för att avsluta med böngroddar på toppen.
Nudlarna kallas för shiratake eller sk konjaksnudlar och säljs i mjuka påsar. Bara att spola av och värma.
Sedan är det bara att hälla på en smakrik buljong med doft av vitlök och färsk ingefära, låta det hela stå och dra ett par minuter och sedan mumsa i sig innehållet i burken. Soppa på burk, helt enkelt.

 
1 portion
 
2–3 dl buljong, gärna lantbuljong eller god hönsbuljong
1 dl avrunna nudlar
1 näve bladspenat
1 näve finskuren morot eller annan hårdare grönsak
1 näve böngroddar
till topping, böngroddar, rödkål, koriander
till smaksättning, pressad vitlök, riven färsk ingefära, finhackad chili, lime eller citronjuice, färsk koriander
 
Börja med att packa burken med väl avrunna nudlar i botten, fortsätt sedan med bladspenat, låt nästa lager vara strimlade morötter och sist böngroddar. Koka upp buljongen och smaka av med vitlök, chili, riven färsk ingefära, limejuice och koriander. Smaka av och slå den hela buljongen över innehållet i burken. Låt stå ett par minuter och njut sedan av den godaste av alla soppor.
 
140 kcal








 








 

I sängen, med kaffe, kl 06:43 (vaknade vid 5-tiden, svårt att sova efter Indien) 

Det är lite svårt att ta sig ur "Indien-bubblan" och frågan är väl kanske om man verkligen vill kliva ur den?
Så bra, så trevligt, så berikande, på alla sätt och på alla plan. Åker helt klart med nästa år igen.
 

På en resa av denna typ hinner/ska man man tänka massor. Det var min plan och det var också precis vad jag gjorde. 
Bort med sådant i mitt liv som skavde och gjorde mig ledsen och in med sådant som gör mig glad och får mitt hjärta att sjunga. 
Så för mig blev resan till Indien precis det reningsbad som jag hade hoppats på. Jag reste dit med många frågor och kom hem med de bästa svaren. 
Det jag inte hade räknat med var att jag även kom att adressera min härliga 60-årskris som jag vadat omkring i de senaste månaderna. 

Jo, jag väljer faktiskt att kalla den för härlig, för jag tänker såhär: klart att man kliver över en tidstolpe i livet (vilket 60 faktiskt är) så vore det väl konstigt om man inte reflekterade och funderade på hur det känns i hjärtat, magen och huvudet. 
Och gudarna ska veta att jag vadat runt i denna kris, upp till anklarna faktiskt. 
Riktigt roligt, handen på hjärtat! och seriöst, hur ska man veta hur det känns att vara i den här åldern, när man aldrig varit det förr!

Det senaste året har väl för dig som följer mig här på bloggen inte kunnat undgå den "resa" jag gjort, och  vad som har hänt i livet. 
Med kroppen, med vikten, med träningen -  med hela förändringen från ledsen och dumpad - till pigg, frisk, singel, glad och lycklig.  
Resan har inte varit lätt eller enkel. Tror man att man lär sig något på en "enveckas charterresa till Mallis", så har jag nyheter för dig. Så enkelt är det inte, och så lätt går det inte. 
Men det är ju resan och inte målet som är det roliga, tänker jag.
Och når man någonsinn målet? Egentligen? 

Nåväl, det jag försöker komma fram till är väl egentligen att jag valt en ny strategi att förhålla mig till den här nya fasen i livet, och det är att fira den! 
Fira (jag fick ordet celebrera i huvudet) det faktum att kroppen är fantastisk och det finns så mycket roligt att göra med den!
Som mina väninnor på Mallorca brukar säga, " Age is only a matter of mind, and if you don´t mind, it doesn´t matter" .
Och efter resan till Indien där jag träffade så fantastiska kvinnor ( och några ganska fantastiska män också, faktiskt ) så inser jag ju också att det sitter i huvudet, själen, kroppen, hjärtat. 
Åldern sitter i huvudet - och inte i huden.  
Så nu firar jag! Allra mest den 4 april, såklart,  då jag på riktigt blir 60, men varenda dag hela året. 
För det är jag värd. 


vill du också fira dig själv?
Häng då med mig på någon av mina hälsoresor, vandringsresor eller träningsresor under året.
- Det finns fortfarande plats på en veckas magisk pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, i slutet av augusti, läs mer här. 
- Det finns också plats kvar på träningsresan till Bodrum i oktober, då det blir både träning, vandring och matlagningskurs på kvällarna. Sååå roligt!! Läs mer här. 
- Vill du nå din hälsovikt under 2018 och komma i din livs form ( som jag gjorde) så börjar nästa kurs redan 7/2, det finns plats kvar där, läs mer här.

Dags att vi börjar fira oss själva
kram, Cathrine












 

IMG_3908 IMG_3908

tidig morgon i sängen, kaffet balanserar på nya brickan, och lyckan sprider sig i hjärtat..

Tillbaka från Indien och något litet jetleggad, men inte farligt. Det är 4,5 tim tidsskillnad med Kerala och det går faktiskt utmärkt. 
Här är ett tillfälligt tillskott av melatonin, (det sömnhormon som vi naturligt producerar i tallkottkörteln) utmärkt att hjälpa hjärna putta sig i rätt fas igen.

Vilken resa vi har haft! Stort tack till Yvonne Fuch som donade med våra hjärtan och hjärnor och hade väldigt givande worksshops på kvällarna med hjälp av hennes metod The Work, baserat på Byron Katies teknik. 
(gillar egentligen Yvonne Fuch egna tankar kring tankar och känslor bättre än själva tekniken kring The Work, men det ena utesluter inte det andra).
Stort tack även till Mariann Klint på Enjoy travel som fixat så fint för oss och även deltog själv i resan. 
Den började med fyra dagar på väldigt bra ayurvedacenter Somatheeram utanför Kovalam i Kerala. Ett riktigt bra ställe som hade en bra balans av både resort och hälsocenter. 
Sjukt god mat, se bilden. Jag åt en hälsomusli på morgonen bestående av färska groddade mungbönor, granatäpplekärnor, kokosflingor och små druvor utan kärnor. 
till lunch blev det ofta som på bilden, olika sorterts juicer samt råa och kokta grönsaker. 
Egentligen samma sak till middag också, när jag tänker närmare efter..
Urgott, hur som helst

Rutinen blev att gå upp tidigt, tidigt på morgonen och powergå en timme på stranden innan frukost. 
(jodå, man kunde faktiskt smyga in på restaurangen och få en kopp kaffe innan turen)
Sedan var det dags, efter frukost att tassa upp till ayurvedacentret och få dagens tvåtimmars behandling. Helt galet magiskt och underbart. 
Efter den var man tillsagt att vila och låta olja och diverse inpackningar få verka i lugn och ro. Det var inte svårt att sitta på verandan till sitt lilla hus och se sina kompisar hasa förbi i våra gröna rockar. 
Se gärna bilder på det på FB. 
(lyckades skrämma min lilla mamma halft från vettet när jag med oljeinpackning på ena knät och röd gegga i ansiktet)
Sedan kunde man i lugn och ro hasa ned, i grön rock och allt, ned till restaurangen och njuta av en härlig vegolunch. 
Tanken var väl egentligen att man skulle äta enligt sin sk doscha, det vill säga vilken människotyp man var, vata, pitta eller kappa) men jag plockade från det mesta och valde en egen meny bestående av råa och kokta grönsaker. 
Gick ned 2 kg på fyra dagar, mycket nöjd med det. 
Självklart inget vin eller öl. Mycket nöjd med det också, och det har hållit i sig sedan dess. mycket nöjd med det också...

Sedan var det dags att via ett ashram (Ammas) åka till Keralas sk backwater, en gigantiskt deltasystem och där åka husbåt i två dagar. 
Kanske det mest givande, rofyllda, kärleksfulla, energitätaste och bästa två dagarna i mitt liv, på väldigt, väldigt länge. 
Hamnade (såklart) på bästa båten och fick båtkompisar för livet. Stort tack till Lasse, Carolyn och Charlotte om ni läser detta. Och såklart Mariann som styrde och ställde med van reseledarhand. 

Sista dygnet innan hemresan bodde vi utanför Cochin på ett sk homestay, där man bor hemma hos en fin indisk familj och lever med dem ett dygn i deras vackra hus. En glädje och ett möte som kommer finnas med mycket länge. Ett måste när du besöker Indien och speciellt Kerala. 

Sista dagen var ledig och jag och en mycket god vän passade på att softa på egen hand och träffa goda vänner från Expressentiden, äta god lunch och softa vid en pool på bra hotell ett par timmar innan det var dags att ge sig av mot flygplats och ett par timmars vila på flygplatshotell. 

Om jag skulle knyta ihop säcken och sumera mina tankar och intryck?
Jag åkte för att få vila, slippa bestämma något och få tid över att fundera över vilka beslut jag skulle behöva ta när jag kom hem.
Den önskan blev med råge infriad. 
Genom alla goda samtal, tid för mig själv på stranden på eftermiddagarna under ett parasoll, genom att lyssna på andra kloka kvinnor (och en man) som gjort likande inre resor så formade sig ett beslut som landat så bra i magen.  
Jag är så glad att jag åkte med på denna resa. Det kändes så instinktivt rätt när Yvonne la ut den, och den har givit mig så väldigt mycket. Både nyttig mat, nyttiga tankar och tid för reflektion. 
Jag har redan bokat in mig för samma resa nästa år vid samma tid. 
Ska du med? 

Nu känns det som jag landat här hemma och tar med mig all den kraft och energi jag laddat upp med och lägger dem kärleksfullt i de projekt som ligger framför mig. 
Främst så så startar jag nya kurser i 8/800 nästa vecka, där finns det fortfarande någon plats ledig. 
Sedan har jag ett rum kvar på hälsoresan till Turkiet i vår och plats på vandringen till Santiago i höst. 
Följ med mig så pratar vi vidare...
Gå in på denna länk, så hörs vi!
kram!























 

alka greens: alka greens:

onsdag, 8:42, i sängen, med kaffe, det blev sent i natt)

Är du också stressad av människor i din omgivning som nu i januari ivrigt kastar sig över sina vita veckor eller detoxprogram som det gällde livet?
Befinner man sig i min värld (hälsosvängen) så finns det ingen, jag säger ingen, som inte kör någon form av vit period eller skojar till det med diverse gröna pulver och en tallrik grönsallad per dag.

Tanken kör naturligtvis runt i mitt huvud, borde även jag ägna januari åt att rädda det som är kvar av levern (vita veckor) eller boosta någon form av system för att stödja de inre organen?
Självklart mår kroppen bättre av mindre belastning (läs låt bli att dricka alkohol), men jag funderar mer kring frågor som synd, skam, förbättring, syndernas förlåtelse osv..
En  detox betyder ju avgiftning, det betyder ju att man är förgiftad och nu ska rena sig. Ganska skuldbeläggande om du frågar mig..
Blir då dessa veckor en form av "avlatsbrev" för mina synder och jag nu får dem förlåtna genom ett par vita veckor?
Jag har verkligen all respekt för dem som tar en vit månad och visst sjutton gör det nytta, säkert ingen tvekan om det!
Själv så tänker jag att för min del så är en del av mina nyårönskningar till mig själv att kanske bara dricka vin till helgen, och skippa det där veckoblaskandet? Det är en tanke, iaf..

När det gäller detox och grönsaksdrinkar så vispar jag ju redan ihop dessa drinkar dagligen och äter mer grönt och syrade grönsaker som är möjligt, och äter mycket små mängder kött. 
Så det är väl någon form av detox redan tänker jag....
Gick förbi en hälsokostbutik igår och såg att de säljer femdagars-paket, dvs fasta i fem dagar och detoxa måndag till fredag...
Jag tar mig för pannan...

Oavsett vad man tycker om januari, vita veckor och diverse reningskurer så får det aldrig vara med ett skuldbeläggande på hur jag levt eller vad jag stoppat i mig, utan med en acceptans och förståelse för vad som hände och någon form av förlåtelse. (låter det för flummigt?) 
Kanske även en vänlig egenkram och en önskan om att året som kommer ska vara så omhändertagande och självsnällt,  även på dessa fronter att januari 2019 inte behöver starta med bot och bättring?
Det vill säga, var snäll mot dig hela året, inte bara i januari. 

Själv ska jag om ett par dagar vara otroligt snäll mot mig själv och åka iväg i 10 dagar på ayurvediskt retreat med yoga och mindfullness i massor. 
Tankarna kring relationen (som jag hade lovat mig själv att tänka)  är redan färdigtänkta och landade på en bra plats. i Gläntan. 
Hoppas jag. 
Att få möta kärlek i "vår" ålder är en gåva, i vilken form den än har. Inte alltid som man har tänkt sig, men alltid vad man behöver.
Det finns ett uttryck på Caminon som säger, " The Camino provides, not always what you want, but always what you need.
Så är det nog. 

För övrigt så kommer nya boken ut nästa vecka, nr 3 i ordningen av "8/800 succemetoden", håll utkik, den tog slut blixtrande snabbt förra gången. Den produceras ju av Expressen och säljs på Pressbyråer och ligger bara ute i 3 månader, plus Adlibris. 

Nya dag och kvällskurser i 8/800 börjar onsdag 7 februari, läs mer här. 

Caminoresan nr 2 har redan börjat att fylla på, så vill du vandra med mig sista veckan i augusti, så häng på direkt! Läs mer här! 

Vill du däremot hoppa, skutta och åka på världens roligaste träningsläger med mig och världens bästa PT, Fru Eva Berggren, så ska du inte tveka en sekund. Vi lovar dig minus 5 kg på en vecka och ditt livs toppform ( och skrattform, för vi har så himla kul!)  läs mer här! 














 

19May2011_3186 19May2011_3186

tisdag (tänk vad tiden går.. kl 8.34, i sängen, med kaffe och ny och bättre bricka...


De flesta av er som läser och följer mig vet ju att jag är brutalt ärlig och transparent. (genomskinlig) kanske för mycket ibland. 
Mest om mig själv, och någon enstaka gång om fd sambon. Fast nu är han så himla mkt fd att det inte längre ens är kul...
Dålig karma är det dessutom. 

(om man nu till äventyrs skulle vilja vara lite flummig, och det kan ju vara kul det också tänker jag, ibland) 

Jag har ju också berättat om min älskade metafor, Gläntan. Den där ljuvliga plats där allt plötsligt faller på plats och det känns som alla stjärnor ställer sig på rad på himlen och det där varma, milda ljuset vänligt lyser ned på en.
Med Glänta menar jag platsen där det plötsligt finns jobb, ett flow och en allmänt flyt i livet. 
Ja, du vet precis vad jag menar. 

I mitt fall det är det en plats att få bo på, efter många år i kappsäck ( inget jag rekommenderar för folk i vår ålder) där jag under ett par år verkligen får en chans att rota mig och kalla det för mitt. En välsignelse, om du frågar mig. 
Men det är också att äntligen fått ordning på en kropp som inte alltid gjort det jag bett den om. Numera tränar den som en liten iller och har på ett år låtit sig formas om till något riktigt funktionellt och ändamålsenligt. 
Idag så hoppar, skuttar, klättrar, springer och går den, precis som jag vill att den ska göra. Väger också lagom mycket för att leverera allt det där. Att äntligen, vid min ålder, hitta en vikt som man verkligen trivs med är ett stilla ljubel i sig.  
Behöver du någon att hålla i handen när det gäller att få ordning på kroppen så hjälper jag dig gärna. 
Alltså check på boende, kropp, träning och vikt. 

Nu har jag också hittat en perfekt plats att få jobba på, ett sk kontorshotell som är det raraste, finaste och trivsammaste man kan tänka sig!
Där får jag hyra små rum för samtal, lite större rum för kvällskurserna ( nya kursstarter i februari) och stora rum för föreläsningar ( två nya på gång i helgen!).
Helt perfekt med andra ord. 
(Selected office, Artillerigatan 6, stockholm) Kan verkligen varmt rekommenderas. Hälsa Nina från mig!

Sedan har vi ju mina älskade kurser och resor!
(jag gillar verkligen grupper) 
Dels en träningsresa med bästa, bästa vännen och PT´s Eva Bergggren. Vi åker två ggr (!) i år till ljuvliga lilla Yalikavak i Bodrum och tränar tillsammans med små och exklusiva gruppen om 12-14 pers. Det blir morgonyoga på taket, spännande utflykter varje dag, vandringar, biking, hiking, lite tabata på efermiddagen och sedan kvällsmatlagningskurser med mig varje kväll. 
Detta är en vecka som du INTE vill missa, tro mig!. läs mer här. 

Vidare så blir det ju en andra vandring längs Caminon, helt otroligt att första veckan redan är full, jag kan knappt tro det!
Den veckan vandrar vi från Sarria till Santiago, i lugn och ro, de sista 10 milen mot Santiago och sedan vidare ut mot havet och möter det stora blåa i Finisterre, vid slutet av världen. 
en magisk vecka för dig som är nyfiken på vandringar och speciellt pilgrimsvandring.
Mer info hittar du här.

Men om det ändå skaver i hjärtat och trots goda tankar, drömmar och förhoppningar om det goda livet och den stora kärleken och det inte blir som man tänkt sig i den lilla delen av Gläntan?
Ja, jag vet inte om det finns något bra svar på den frågan.
Själv så gör jag som flera av mina klienter som kommer till mig i enskild samtalsterapi, vänder mig till till en människa som jag har förtroende för och kan prata med. 
Jag pratar, pratar och pratar. 
Sedan så går jag. går och går och går...
Den är väl ungefär som jag skrev i rubriken, när det blir tufft för de tuffa, så går jag, och går...
( och tränar som en galning, glömde jag att säga det?) 
Vill du också gå och vädra dina tankar och bekymmer så har jag något jag tänker lansera mer under våren, nämligen ett sk "walk and talk, dvs vi går och pratar.
En typ av vandrande terapi.
Efter min egen caminovandring på 80 mil förra året så har jag märkt att det är oslagbart.
Vill du hänga med mig i vår?
Hör av dig här, så pratar vi vidare.

kram, Cathine

ps, tack till finaste kollegan Maria Helander, på bilden, för att lyssna och bry genom åren! love you. 



 

2018

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

Läs hela inlägget »

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

Läs hela inlägget »

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Läs hela inlägget »

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

Läs hela inlägget »

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

Läs hela inlägget »

torsdag em, kl 15.25, med en burk kimchi vid köksbordet..

På bilden, min favvosallad med syrade bönor, ägg, surkål, kimchi, avokado, böor och champinjoner.

Man måste våga bryta sina mönster, som att bara blogga på morgonen, i sängen tex...
Så, Wild and Crazy tänkte jag nu skriva ett par rader om min älskade surkål och vad jag använder den i och med, och till vad.

Varför skriver jag om surkål nu?
Jo, jag fick frågan på min FB grupp "8/800 med Schück och Mosley" om varför surkål och den syrade koreanska kålen kimchi är så himla nyttig. Och god.

Traditionen att syra grönsaker är väldigt gammal och gjordes från början först och främst för att bevara och konservera grönsakerna. Men när man syrar något så bildas även olika bakteriekulturer som i sin tur har visat sig vara rena underverket för vårt immunförsvar.
Syrade grönsaker är särklit bra om du har en inflammation i kroppen. Det är då som immunförsvaret behöver all hjälp det kan få. Genom att äta några matskedar surkål till varje måltid förser du tarmarna med nyttiga bakterier som t ex laktobaciullus planetarium. Denna bakterie främjar T-cellerna i kroppen som behövs vid alla läkningsprocesser. Dessutom behövs denna typ av bakterier för att utmana immunförsvaret så att det blir mer tåligt vid inflammationer och andra attacker. Man kan se det som en sparringpartner i boxning. Om immunförsvaret aldrig utmanas så blir det inte heller allert när det väl gäller.
Att göra sin egen surkål är både lätt och komplicerat. Lätt på så vis att det endast är två ingredienser som du sätter ihop. Komplicerat för att det kräver lite pyssel och du måste också vänta in laktobaciullus planetarium i tre veckor. Det vill säga du måste ha lite framförhållning om du vill börja äta surkål.
Detta kan du naturligtvis kringgå genom att köpa färdig surkål på burk. Det finns en hel del att välja bland, men se upp så att surkålen är opastöriserad bara. Om man har pastöriserat den så har man dödat av de viktiga bakterierna. Då blir det bara en ”sur kål ”som många gillar till t ex korv i Österrike och Tyskland. Men inte den magiska surkålen som vi är ute efter.

Jag avänder surkål och kimchi i allt, soppor, grytor, i sallader och som tillbehör. 
Är du känslig för syran så börja med att blanda ned en liten mängd i sallad. Jag gör gärna en sallad med färsk bladspenat, strimlade rädisor, skivade färska jordgubbar och vänder ned lite surkål, olivolja, salt och peppar. Superenkelt och väldigt gott. 

Så här gör du egen surkål
(
jag köper min färdig, för mig passar det bättre. min favoritsort är Syrat och Tistelvind, men ställen som Paradiset i Stockholm har många olika sorter).

Ingredienser
1 kg Vitkål
10 -15 gram Salt
1Hink eller bunke
5 stKonservburkar, ta gamla gurkburkar eller sillburkar t ex.


GÖR SÅ HÄR:
1)
Strimla vitkålen på valfritt sätt. Kör i matberedare, skär fint med kniv eller riv med rivjärn.
2)
Lägg i en hink eller en bunke och tillsätt saltet. Knåda sedan ur vätskan ur kålen med knytnävarna eller med en mortel/träpåk. Det ska bli en hel del vätska.
3)
Lägg upp kålen i glasburkar och tryck till igen så att alla bubblor försvinner. Vätskan ska täcka kålen när du är klar. Sätt på lock och skruva åt. 
4)
Nu ska surkålen bilda bakteriekultur och det gör den bäst i rumstemperatur. Ställ burkarna på tidningspapper för det kommer att pysa över lite.
5)
Efter tre veckor är surkålen färdig. Du kan äta den tidigare, men den bästa bakterien, laktobaciullus planetarium, bildas sent i syrningsprocessen.
6)
Ät en eller två matskedar surkål till varje måltid för att boosta immunförsvaret.

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 07:10, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Många skryter om sina bloggar, alla sina följare, sina överfyllda Instagram-konton eller smarta twitterkommentarer.
Jag är stolt över min FB grupp. Jag är sprickfärdig av stolthet över dess medlemmar. Jag dör av stolthet över deras omsorg, vänlighet, goda ton och stora kärlek. 
Gruppen heter 8/800 med Schück och Mosley.


ca 800 (!) personer som har en sak gemensamt, de vill ha fokus på sin hälsa och är intresserade av min metod 8/800 och den engelske läkaren Michael Mosley som inspirerat mig till denna metod.
Många i gruppen kör dessutom sina sk 8 veckor med 800 kcal och använder gruppen för att berätta om sina upp och nedgångar.
Igår var det en dam som menade att nu hade hon tappat sugen och att det kändes tungt. 
Genast så kom ett par andra i gruppen till hennes stöd och peppade. 
Utom en. Hon skrev istället "bryt ihop, och kom igen".
Den kommentaren berörde mig så starkt. 

Det är ju så livet fungerar. Vi bryter ihop, och vi kommer igen. Släpp taget, gör det där avsteget som din hjärna surrat runt kring. Det brukar hända efter ett par veckor in i metoden. Hjärnan vill prötsligt inte alls samma sak som vi hade bestämt. Plötsligt så hänger livet på om jag äter den där grejen som jag gått och funderat på så länge nu..
Ja, men gör det då! Stoppa i dig det där! Det är faktiskt ofta väldigt bra med något avsteg lite då och då för då känner man väldigt tydligt vad som händer i kroppen när man äter något man faktiskt inte mår så bra av.

Ett avsteg (jag kallar det för avsteg, inte misslyckande) mår man faktiskt riktigt bra av, så länge man kan skaka av sig den där sekunden av ångest över det man stoppade i munnen och istället lära sig något av situationen.
Vad hände? Var jag hungrig? Då borde jag ätit tidigare. Var jag inte mätt? Ät då ännu mera grönsaker, och se till att aldrig vara hungrig under dessa 8 veckor. Viktigt!
Sätt dig ned och skriv, beskriv det som hände, hur du kände och framför allt, vad skulle du råda dig själv till att göra nästa gång det händer? För det gör det. Jag lovar. 

Bryt ihop. Och gå vidare. 
Är det inte precis det vi gör i hela livet. I alla situationer. Det handlar kanske bara om att inte sitta kvar där nere i det där svarta brythålet för länge, utan precis som vi säger till våra barn, ställ dig upp igen, borsta av dig, klättar upp för stegen, ur hålet, och kom igen. Gå vidare. 
Och förlåt dig själv, för det är ju mänsligt att släppa taget för en sekund, tappa sugen, bryta ihop. Vi människor fungerar så.

Själv så håller jag precis på att klättra upp ur hålet igen. Det arbete och samarbete med Mia Lundin och HerCare jag hade räknat med och hoppats på gick ju om intet som jag skrev tidigare. Jag tappade verkligen styrfarten där ett tag och tyckte rejält synd om mig själv. 
Men ibland är det verkligen så tydligt vad som egentligen är menat, och så fort man stänger en dörr så öppnas en ny. Fortare än man tror faktiskt. 
Det handlar egentligen bara om modet att våga. Våga tappa taget, våga bryta ihop, våga stänga den där dörren.
För att något annat, nytt och bättre ska öppna sig. 

Vill du läsa om några som tappade sugen, ett par gånger till och med, men faktiskt körde ända in i kaklet och idag mår så himla bra med ny hälsa och ny vikt, läs om dem här. 

Vill du hänga med på FB gruppen, så är det bara att söka upp 8/800 med Schück och Mosley och be att få gå med, välkommen!!!


Själv så har jag sovmorgon idag. 
(imorgon är det 7.30 igen...)
Jag ska inte vara på Djursgårdsbron förrän kl 10.00 idag och möta dagens första klient i sommarens roligare hälsoprojekt, Sommarkollo!
Jag möter mina klienter utomhus just nu, vi går, pratar och tränar. Kommer iform, förblir i god form och njuter av sommaren och allt härligt som man möter - utomhus.
Vill du också hänga på? Kontakta mig här.



 

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 12:50, med en lunchsallad bredvid datorn. ( inte i sängen)

Det är mycket anti nu. Anti-ageing och anti-inflammatoriskt...
Egentligen så hänger de ju faktiskt ihop när man tänker efter.
Äter du anti-inflammatoriskt så bromsar du ju faktiskt upp föråldringsprocessen. 
Så, allt hänger ihop. Iaf i den bästa av världar.

Äter du mat som kroppen mår bra av, håller ned vikt, blodtryck, blodsocker och kolesterol så är möjligheten större till ett längre och friskare liv.
Så är det någonstans jag skulle börja leta efter ungdomens källa så är det i den anti inflammatoriska maten.
Det är mycket snack om anti-inflam mat just nu ( btw, måste hitta på ett bättre ord)  de duktiga Food Pharmacyflickorna snackar om det, kloke Stig Bengmark skriver om det och Maria Borelius har skrivit en otroligt bra bok om hela den anti inflammatoriska livet, inte bara om maten. Ett måste i bokväg!!!!

Tanken till dagens blogg, om än något sent på dagen, är den klient jag träffade i morse på min Hälsokollo/Sommarkollo. Vi pratade om orsaker till utebliven viktminskning och vi kom efter någon timme tillsammans fram till att det var dags att börja först och främst ha fokus på det som gjorde ont, ett knä där leden är inflammerad och därför är ju lusten att röra sig mycket mindre. Därför först och främst fokus på en anti inflammatorisk kost.  Sedan tar vi kalorier senare. 

Det jag märker hos mina klienter, är ju att efter bara ett par veckor på denna kost så mår ju alla så mycket bättre. Allt funkar bättre. Hela kroppen. Träffade en ny klient igår som bara gått hos mig i 2-3 veckor och det var redan nu en ny kvinna jag träffade. Bindväven var mjukare och gjorde inte ont längre, lederna var mycket mindre stela, magen plattare och fungerade perfekt, sömnen var bättre än på många år och hela hon var liksom 10 år yngre, redan...
Jag fattar fortfarande inte riktigt allt, men ser dessa resultat och blir lika överlycklig varenda gång!

Ok, here goes... 
 

Antiinflammatoriska livsmedel – och vilka du bör undvika

Bra antiinflammatoriska livsmedel

·Grönsaker, bladgrönsaker är toppen, liksom avokado och oliver, tänk ovanjordgrönsaker.
Sötpotatis, är undantaget
Sjögrönsaker, alger, tång, all sjömat är nyttig
Alla bär, samt någon frukt under säsong
Fisk, helst fet som lax, helst vildfångad, makrill, sill (inte inläggningar med socker).
 Skaldjur
Fågelkött
 Fermenterad mat, som surkål, ät färsk (inte burk) surkål eller kimchi varje dag!  
· Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, nypon
 Kallpressad olivolja, rapsolja, kokosolja, kokosmjölk.
·Te: grönt, rött och vitt.
 

Ät måttligt av dessa råvaror
De kallas för nattskatteväxter och anses ha inflammationsdrivande egenskaper. 

· Potatis, aubergine, paprika, tomater och chili.
· Ägg.
· Baljväxter, nötter och frön.

      

Undvik helt eller dra ner på följande livsmedel
· Allt som innehåller gluten: vete, havre, råg och korn.
· Annat korn, som ris.
· Mjölkprodukter.
· Rött kött.
· Socker och alternativ till socker.
· Torkad frukt.
· Transfetter, solrosolja, majsolja, vindruvskärnolja (omega-6-oljor).
· Färgämnen och smakförstärkare.
· Vinäger (jäst) ta citron i stället 
· Kaffe och svart te, där det går...
· Alkohol, uhum.. där det går...

Det var nog allt för idag!
kram!
Cathrine




 

Läs hela inlägget »

måndag, (äntligen riktig vecka igen) kl 06:38, i sängen, men kaffe på lilla brickan. 

I går morse gick jag längs Strandvägen i Stockholm på väg till "jobbet", min 2-timmars runda på Djurgården med ett gäng Camino-damer (vi ska gå pilgrimsvandring tillsammans i höst) och passerade en skylt på en fin salong, där man erbjöd någon form av anti-ageing behandlingar. 

Konstigt, egentligen. Anti-ageing går ju till utomhus, inte inne på en salong. 
Stanna tiden och stoppa klockan gör du ju varje gång du rör din kropp. Och det gör man ju helst utomhus så här års.
Jag funderade då på min morgonpromenad på två saker. Dels min underbara kollega Eva Berggren, den lilla figuren på bilden, hon är ett par år äldre än jag men den mest vältränade och allerta kvinna jag känner.Man blir alltid glad tillsammans med henne.  Alltid superpigg, superglad och supersnäll. Tre av de mest "anti-ageing" egenskaper jag känner till...
Och hon rör på sig h e l a tiden. 
Alltså ett strålande bevis för att hälsa och ungdom finns att hämta i att vi håller oss i gång och i form. 
De som känner mig länge vet att jag inte alltid har varit en sådan tråkig hurtbulle som idag, men få vet att det faktiskt var Eva som startade alltsammans för min del, för 3-4 år sedan då jag började träna på allvar. 
Det är jag ruskigt glad för idag. 

Det andra jag tänkte på där igår när jag traskade bort mot Djursgårdsbron, ( jag ska dit idag också, (ny klient kl 9.00) var hur otroligt mycket yngre mina klienter som går på 8/800 blir efter ett par veckor. 
Jag har funderat mycket på vad som gör det där nya skimret i hyn och släthet i ansiktet. Det kan ju inte bara vara viktminskning, det måste vara något mer. 
Ju mer jag läser om mejeri, bland annat just nu väldigt aktuella Stig Bengmark och det han skriver om mejeriprodukter så lutar jag allt mer åt det hållet. 

Vi vet ju idag att det går att göra väldigt mycket åt både acne och rosascea genom att utesluta gluten och mejeriprodukter och det jag ser hos mina klienter är resultat som inte går att försvara på något annat sätt än en väldigt tydlig koppling mellan vad du äter och hur din hy ser ut. 
Jag brukar säga såhär, vad har du att förlora att testa själv under ett par veckor, vad är det värsta som kan hända? 
Är du missnöjd med din hy så testa att äta glutenfritt, mejerifritt och helst sockerfritt i en månad och titta dig själv i spegeln. 
Du kommer garanterat att gilla det du ser!

Vad och hur äter jag själv då? Den frågan får jag ofta. 
Jo, det berättar jag gärna. För att slippa ont i leder och artos så undviker jag alla former av gluten, laktos (mejerier) och socker i alla former. Vädligt försiktig med snabba kolhydrater som ris, pasta, bröd, potatis, socker och mejeri för blodtryck, blodsocker och kolesterol. 
Det blir en aniinflammatorisk kost som bygger på massor av grönsaker, fisk, ägg och ljust kött. Gärna en skvätt havremjölk i kaffet. Självklart dricker jag vin. 
Vill du få hjälp med kosten och hur du enkelt kan förändra den, så kontakt mig, så hjälper jag dig. 

Hursomhelst, jag har massor av goda nyheter!
Så fort en dålig dörr stängdes för min del så öppnades en hel hel glasverandra med fönster på vid gavel! Så mycket nytt och spännande i pipelinen. 
Nya möten i veckan som kommer att leda till mycket roligt, nyttigt och hälsosamt till hösten. 
Nästan så man får nypa sig i armen, faktiskt. Eftersom jag varit väldigt ledsen över allt som hänt senaste tiden. 

Dessutom hoppas jag att kunna ha mer fokus på antiinflammatorisk mat i framtiden, kanske i bokform, och helt säkert i väldigt bra sällskap. Väldigt gott sällskap. 

So, stay tuned.
Vill du hänga med mig på Hälsokollo i sommar så är det bara att hojta och hänga på, för nu kör vi!

Cathrine





 








 

Läs hela inlägget »

onsdag, kl 07:51, i sängen med kaffe på lilla brickan. Business as usual, med andra ord. 

Midsommar närmar sig. Panik utbryter för dem som följer någon form av kolhydrat och fettreducerad kost. (läs, de flesta)
Då ska jag be att få komma med mycket goda nyheter!
Det är nämligen bara Midsommarafton en gång om året!
Då äter man en bit sill och någon potatis. Punkt.


Så här är det. Det är hur vi äter och hur vi lever de 364 andra dagarna som räknas och det vi då stoppar i oss då som påverkar vår vikt, vårt blodsocker, vårt kolesterol och vårt blodtryck. 
INTE det vi äter en gång per år. 

MEN, kommer jag att bli påverkad av sockret i sillen, ja absolut. Din hjärna kommer att slå volter och be om mera sötsaker i form av paj, tårta, jordgubbar osv...
Kommer mitt blodsocker att reagera på potatisen och sillen. Såklart! 
Kommer min brödknarkande hjärna att triggas av knäckemackan med ost? Självklart!
Visst kommer systemet att påverkas och alla dina happyfaktorer i hjärnan kommer att fira så det står härliga till! Var så säker på det. 

Det är där du är tvungen att göra ett medvetet val. Klarar jag att gå tillbaka till en kost som jag faktiskt mår väldigt bra på, går ned i vikt av och känner mig bättre av i kroppen, trots detta avsteg?
Jag väljer avsteg ibland och har jättesvårt att få min lilla socker och kolhydratknarkande hjärna att acceptera fröknäcke när den åter fått smak på surdegsknäcke. 
Skit, men så är det.
Kommer jag äta en bit matjesill, gräddfil, gräslök och färskpotatis på midsommar? Ja, var så säker.
Nu ska iof jag och lilla mamma fira midsommar på en Waxholmsbåtskryss till lunch och jag tror faktiskt inte att vi får sill. Men det finns ju fler dagar under helgen.
Men på frågan, ska jag göra ett medvetet avsteg? Ja, absolut. 
på det jag verkligen inte vill avstå ifrån. Däremot blir det inga tårtor, kakor eller annat sött för min del. Där kan jag säga nej tack. Men det är å andra sidan inte min grej, sötsakerna. 
Så mitt förslag är att unna dig det du verkligen vill ha på ditt midsomarbord. 
Men gå genast tillbaka nästa dag till den kosthållning du håller för närvarande.
Blir det flera avsteg så blir du bara ledsen på dig själv och förlorar (återigen) förtroendet för dig själv och dina egna krafter och förmågor. 
Och det är inte en kul situation. Där har vi alla varit. Flera gånger.

Jag skickar för säkerhets skull med ett recept på en alldeles ljuvlig ugnsbakad sommarkål med svampstuvning (gjord på havregrädde). Supergott!
Kanske ett allternativ till den feta såsen till det grillade köttet på kvällen?

Annar så önskar jag dig en glad midsommar och många goda matval. ( och massor av rörelse!).
Själv ska jag vara hemma hela sommaren och kör mitt sommarkollo för dem som bor i Stockholm och vill hänga på!
kram! Cathrine

Ugnsbakad spetskål och rödkål med stuvade champinjoner
Har du testat att ugnsbaka kål ännu? Om inte så har du något väldigt gott framför dig. Tänk på att hålla nere värmen och titta till kålen i ugnen. Både vitkål, spetskål och rödkål kan precis som grönkålen lätt bränna.
Servera med en krämig svampstuvning gjord på Imat, havregrädde.
 
1 portion
 
en handfull champinjoner
½ dl Imat
ett par klyftor spetskål och rödkål
1 tsk olivolja, soja, salt och peppar
färsk krydda, gärna basilika
 
Sätt ugnen på 150 grader. Lägg kålen i en ugnsfast form och gnugga in olivolja, salt och peppar runt om. Baka i ca 20 minuter eller tills kålen känns mjuk och har fått fin färg. Höj gärna temperaturen mot slutet om du vill att kålen ska ha en finare färg. Täck med folie om den ser bränd ut.
Skiva svampen och bryn i teflon i pyttelitet smör eller olja. Häll på grädden och låt det hela koka ihop i några minuter. Smaka av med soja, salt och peppar.
Servera de bakade klyftorna med såsen, toppa med färska örter, flingsalt och nymald svartpeppar.
 
 

Läs hela inlägget »

Måndag, kl 07:35, i sängen, med kaffe (utan havremjölk, snyft) på brickan.

home sweet home. (ja, eller vems hem det nu är...) efter en spännade och hektisk helg. 
Först superroligt kalas i Kalmar och sedan buss till Västervik och häng med bästa väninnan och hennes familj. 
Alltsammans väldigt, väldigt trevligt.

Jag har fått en hel del frågor på mina glädjedroppar och vilka tillskott jag tar. 
De som följer mig på sociala medier och är med i FB gruppen 8/800 vet att jag gärna pratar tillskott och varför jag tror att det är så viktigt att "toppa upp" med extra näring, för att må optimalt. 
Jag tar även en del tillskott för att toppa upp humör och välbefinnande. 
Men det finns ju ingen "one size" som passar alla. Not one size fits all, som vi vet. Man behöver hjälp med att skräddarsy de tillskott just jag behöver för det behovet som är mitt.
Det beror ju på en mängd faktorer som ålder, kön, mat (det handlar jättemycket om vilken typ av mat jag äter) och vilken träning jag håller på med.
Det handlar faktiskt nästan mest om vilken mat och vilken träning jag håller på med, tänker jag, medan jag skriver. 
Kroppen fattar ju vad jag vill säga och vad jag vill ge den, genom den maten/näringen jag förser den med. 
Ger jag den skitmat, skräp fullt av meningslöst fluff så är det ju det budskap jag skickar till kroppen...
Genom att förse min kropp med näringstät mat som det är någon mening med, som är fylld av sådant som min kropp behöver så skickar jag ett väldigt starkt och tydligt budskap till min kropp, JAG BRYR MIG OM DIG. 
Vi och våra kroppar får oftast för lite bry. 

Med bryet och glädjen finns ju lika mycket i vad vi gör med kroppen. Hur vi sköter den, och vilken träning vi ger den.
Det ligger ju så otroligt mycket glädje i att få och kunna röra på kroppen. Så jäkla mycket glädje. ( och lite ont i knäna ibland).

Ja, när det gäller själva dropparna då, hur ska vi göra med dem?
Mitt förslag är att du hör av dig till mig, så tar vi ett möte på tel eller i verkliga livet och listar ut vad just du behöver för att bli sprudelglad igen. 
För det förjänar du!
Skriv till mig, cathrine@schuck.se eller via kontakt här så förklar jag vad jag tror att du behöver.

För övrig så berättar jag gärna att jag avslutat mitt samarbete md Mia Lundin och hennes klinik HerCare då vår samsyn på hur ett samarbete ser ut i Sverige är olika.
Jag gillar både henne och hennes ambition att hjälpa svenska kvinnor att må bätte.
Cathrine





 

Läs hela inlägget »

torsdag,kl 07:31,  lite på språng, mot tandhyggis och sedan iväg på kalas till Kalmar! hurra! Men nu först kaffe! 

Jag vet inte vad du gör till vardags, men själv har jag världens bästa jobb!
Jag får nämligen männskor att må bra och börja gilla sg själva igen.
Enkelt va? Not.
Men väldigt, väldigt roligt. 


Jag brukar få tre frågor. Det är nästan alltid samma tre frågor. 

1. Vad gör du, e g e n t l i g e n?
Svar är enkelt. jag är kock i grunden. skrivit 35 kokböcker. Ubildad kock, jobbat som matskribent. Utbildad kostrådgivare, samtalsterapeut och KBT-coach. 
Mycket bra verktygslåda för att hjälpa människor att må bättre med sig själva. Inifrån och ut. Kropp - och själ. Jag har börjat med att hjälpa mig själv. Det gick bra. 

2. Är jag hungrig hela tiden om jag följer dina rekommendationer?
Frågan ställs utifrån den metod jag jobbar med, nämligen 8/800. En metod jag lärt mig av Dr Michael Mosley och tagit ett steg längre, arbetat om, och gjort till min. (varumärkesskyddad)
Anledningen till frågan är de 800 kcal under 8 veckor. 
Svaret är NEJ, du är inte hungrig en enda dag på dessa åtta veckor. Det lovar jag. Men jag kan också lova att du kommer må så otroligt mycket bättre om bara 2-3 veckor...
Det du. 

3. Jaha, vad gör jag sedan då?
Det är alltid den tredje frågan jag får. Vi människor har nämligen en elak liten gubbe i huvudet som sitter och hittar på dumma saker om oss själva. Det absolut dummaste han där uppe brukar säga är att du inte kommer att lyckas med något du förutsatt dig, så du kan lika bra ge upp. Helt säker är han ju på att du inte kommer att kunna fortsätta att leva på ett sätt som gör att du förblir vikt och hälsostabil efter dessa åtta veckor. Du har ju aldrig lyckats med något sådant projekt tidigare och alltid "fallit dit" igen. Så?

Svaret på den frågan är enkelt, du fortsätter ditt liv, ca 10 kg lättare, med bättre blodsocker, bättre blodtryck, bättre kolesterol, helt antiinflamatorisk i kroppen. 
Kroppen fattar du bra du mår. Alla mina kunder är viktstabila. Kroppen fattar.
Jag hjälper dig att sätta ihop en livsstilsmeny, för resten av livet. 
För du vill ju fortsätta att må så här bra, eller hur?

Så på frågan om vad jag gör till vardags, så vet du nu vad jag pysslar med!
Nu ska jag susa iväg och få fina (re) tänder! 
Och sedan blir det kalas, Albert och Calle, vi är på väg!!!
kram, Cathrine

foto: Zara Daly
 

Läs hela inlägget »

onsdag morgon,  klockan har hunnit bli 8:02, min bästa tid med kaffe och dator i sängen. 

Jo, jag vet att det kan låta lite pretto att erbjuda ett recept på glädje...
Men, vänta och lyssna en sekund.


Jag var ute på litet födelsekalas i går kväll efter kvällskursen. 
Träffade två sköna kvinnor som jag slog följe med en bit hem.
Vi stannade utanför min port och den ena såg litet blek om nosen ut när jag berättade att jag faktiskt inte har något "eget" hem utan hyr i andra hand, visserligen på flera år, men iaf. Nästa fråga om jag hade "egna" möbler, ( och det har jag ju inte) och man kunde se en pytteliten rysning av obehag hos damerna i fråga.
Mitt i det samtalet kunde jag inte annat än brista ut i ett stort glädjeleende och verkligen försöka få dessa damer att förstå att det inte var ett dugg synd om mig och inte så hemskt att inte äga sitt eget boende eller sina egna möbler. 
Att jag verkligen och genuint är jättelycklig, att jag väljer glädjen och i detta fall en jättestor portion tacksamhet över mitt fina (om än tillfälliga) boende. 
Jag väljer glädje. ( och det är ta mig sjutton ett val man är tvungen att göra!) 
Ja menar,, vem har en springbrunn mitt på gården som porlar så ljuvligt hela dagarna, bara en sådan sak...

Bor man själv och är både ensamstående och enastående så ligger det i sakens natur att behöva betala alla räkningar själv. ingen annan att lita på där inte.
Så när jag i våras fick ett erbjudande av Mia Lundin att få jobbar fast hos henne så tackade jag ja, med stor glädje! 
Tänk att för första ggr på många år ha ett fast jobb! På ett sådant härligt ställe dessutom och med så fina arbetskamrater! 
Nu blev det inte så, Mia och hennes styrelse ändrade sig och mina anställningsförhållanden förändrades. Inte till min fördel får jag väl lov att lägga till. Inget fast jobb. 
Här finns det två sätt att förhålla sig till det faktum att man fortfarande måste betala hyran och sina räkningar. Gå ned i källaren och deppa. Eller välja glädjen.
Jag valde glädjen.
Just nu så bubblar jag av lycka över att få möjligheten att kunna erbjuda det jag kallar Sommarkollo för alla som är kvar i stan och vill träna och äta rätt och behöver bli coachade i det. Så tre dagar per vecka så håller jag utbildning och träning utomhus i just det jag kan bäst! Vilken glädje är inte det?

Är det enkelt eller lätt? Nä, inte en enda dag i veckan. Att välja glädje är ett aktivt val och inget som kommer på en kafferast. 
Jag tränar på det varje dag. Jag tränar på bubbelglädjen varje dag.
Men som bla Dr Phil sa en gång, "fake it until you make it". 
Och nu bubblar jag av mig själv. 

Jag tror jag hittade min inre "sprudeltjej" på Caminon förra sommaren. Och hon sitter kvar där inne i bröstet. 

Jag är dock väldigt noga med både mat, motion, träning och jag äter och hur jag lever. Jag sköter mig väldigt bra. Det är en förutsättning för mig att må bra. Äta bra, dricka lite vin. 
Jag är också noga med mina tillskott. 
just nu lite extra "glädjedroppar" (inte vin :-) som piggar upp och bidrar till lycka och välbefinnande. 

Behöver du också en hälso eller glädjeboost just nu?
Hör av dig, så slår vi följe ett slag och jag berättar för dig hur du hittar tillbaka till den den där sprundlande personen igen. 

 



















 

Läs hela inlägget »

hemma i sängen, 06:39, med mitt älskade kaffe på en liten bricka i sängen..


Skriver "hemma" i sängen, för det har blivit mycket farande sista tiden. Förra veckan kom vi ju hem efter en galet bra, lyckat och väldigt rolig resa till Turkiet och det vi kallar för Hälsoresa med fokus på träning och god mat som vi varje kväll lagar tillsammans.

Missa inte höstens hälsoresa, vi åker sista veckan i september. Läs mer här, och missa det inte om du har tid att unna dig en vecka av träning, skratt, bergsvandring, mer skratt, cykelurer, båtutflykter, besök på marknaden och så självklart Evas otroligt bra träningstimme på eftermiddagarna. Jag har fortfarande träningsvärk! 
(anmäl dig på stubben, för de 12 platserna går fort!)

Sedan var jag ett par dagar i Fiskebäckskil på Västkusten och bara laddade batterierna och pussades. Vi behöver sådant också ibland. 

Men idag ska det handla om kärleksbrev. Jag får inte så många av dem och är verkligen inte bortskämd med dem, men när de kommer så sjunger ju hjärtat och man blir sååå lycklig. Sååå lycklig. 

Jag ska saxa ur dem så förstår du varför man blir så otroligt happy!

"Då gick jag i mål då!
Något lättare men framförallt piggare och starkare än vad jag har varit på länge. Resan har varit rolig och det har förvånat mig att jag inte har känt mig hungrig en enda gång Jag kommer fortsätta att leva så här. Det är ett förhållningssätt till livet, framförallt har kokboken inspirerat mig och jag har förbättrat mina luncher som har ett helt annat innehåll idag. Jag vill också önska er alla lycka till på er resa"


"Jag ville endast gå ner ett par-tre kilo - och det har jag gjort. Dvs jag ligger nu stadigt på min idealvikt!
Känner mig skitsnygg och supersund!!
Känner mig som när jag var 20 - och nu är jag snart 60!!!
Yuippiiieee!!!‍♀️❤️‍♀️‍♂️
(När jag var 20 var jag fotomodell o bodde i Paris, och var ”lite väl tunn” - Nu är min kropp Perfekt!)"


När man efter 8 veckor får dessa brev så blir hjärtat alldeles varmt och mjukt. Så jäkla tacksam att "mina" tjejer idag mår så bra och trivs med sina nya kroppar och framför allt är viktstabila. 
Att få känna sig "skitsnygg" vid 60 är väl inte en dag för tidigt tänker jag...

För snyggare blir man på något märkligt sätt.
Igår träffade jag ett par som tillsammans gått ned 18 kg (!) på 6 veckor. De åt tillsammans, peppade varandra och framför allt hade de båda två blivit så snygga när kroppen blivit lättare, värdena blivit så mycket bättre (han hade diabetes, det var därför de kom till mig) och det strålande om detta fina par. 

Kollo - jag är så himla taggad! 
Och till sist då, ja, jag är ju hemma i Stockholm i sommar och tänkte därför köra ett "kollo" för dem av oss som är kvar i stan och vill komma iform under tiden.
Jag kallar det för sommarkollo, eller hälsokollo. 
Min tanke är att erbjuda powerwalks, träning med gummiband, 7-minutes-träning utomhus samt såklart miniföreläsningar om hälsa, träning, vikt och hur du kommer i ditt livs form - på sommaren.
Mitt mål är att jobbbyxan (kjolen) ska sitta riktigt löst i augusti!
Vid regn och dåligt väder är vi på min mottagning vid Strandvägen i Stockholm, annars blir vårt gym, träningslokal och klassrum ute på det vackra Djurgården.
Jag planerar att köra månd/onsd/ fredag, med start kl 9.00 vid Djursgårdsbron, kanske börjar  vi med en kaffe på KMK först. Det är ju semester iaf...

Fast jag känner mig precis som Tigger i Nalle Puh, happy, happy, happy! 
 
Klicka här för lämna intresseanmälan!

kram, Cathrine







 

Läs hela inlägget »

Min kollega, hopp och skuttfröken, Eva Berggren brukar säga att den enda träningen som gör någon nytta är den som blir av.
Klokt sagt..
Ungefär på samma sätt tänker jag när det gäller maten. Den enda nyttiga mat som blir uppäten är den som är god!
Allt annat kan faktiskt kvitta.
Hur nyttigt det än är.
 

Jag får ofta frågan om jag ”syndar” eller om det slinker ned någon glass någon gång.
Uppriktigt förvånad (och kanske en smula dum) ser jag nog ut, när jag svarar sanningsenligt, att det gör jag faktiskt inte. Av den enkla anledningen att jag inte är sugen på sötsaker, godis, bröd, mejeri eller annat som jag vet kroppen inte mår så bra av.
OM jag håller mig mätt, äter regelbundet, inte hoppar över några mål, och äter stora portioner så jag alltid är mätt och trygg.
DÅ funkar det. Annars inte.

Däremot så unnar jag mig ett glas vin till maten men är supernoga med att inte fortsätta efter måltiden och absolut inte ha mer vin hemma.
Samma sak med sötsaker. Mycket noga med att inte ha saker hemma som jag kan triggas att överäta av.
Men framför allt, det måste vara gott, och det måste vara kul.
Annars tröttnar min hjärna och går då automatiskt i baklås.
 
Kul är för mig flera olika saker. Det är kul när det smakar gott. Jag gillar chili, vitlök, ingefära och starka kryddor. Det är kul när det många färger och smaker, då blir min hjärna intresserad. Jag har alltså flera olika små högar/rätter på tallriken, även när jag äter ensam.
Det är kul när jag märker att kroppen svarar på maten genom att fungera bättre, prestera bättre och magen fungerar som den ska.
Jag får ont i magen, den blir svullen och gasig av gluten (mjölmat) och mejeri (mjölk, grädde, ost) alltså låter jag bli det när jag kan.
Det är enkelt att avstå det som jag märker att kroppen inte gillar. Jag vill ju ha en glad mage och en glad kropp som har glada och smärtfria leder utan ont från artros och annat tråkigt.
 
Allt det får jag ju genom att äta en kost som är antiinflammatorisk.
Det vill säga, jag undviker ris, pasta, bröd, potatis, socker (fruktos, laktos) och mejeriprodukter.
Men, jag äter också tillskott i form av gurkmeja och nyponpulver för att motverka artros. Jag äter extra vitaminer via ett kosttillskott i pulverform, jag äter även i pulverform kollagenprotein för hår, hud, naglar och nytt brosk i lederna. Jag tar extra probiotika i form av symbiotics från Food pharmacy.
Alltsammans rör jag ut i ett glas med funktionsjuice i form av 1 dl rå rödbetsjuice (sänker blodtryck) och 1 dl  lingonjuice (sänker blodsocker).
Detta tillsammans med D-vitamin, omega 3 och en skvätt MCT-olja sk bränsle för hjärnan.
 
Det ska vara roligt att äta nyttigt!  Annars kan det kvitta!
Cathrine
 
 

Läs hela inlägget »

måndagmorgon, kl 08:13, (sovmorgon) på terrassen på Lavanta.

Hjärtat sjunger. Det låter som en hel svärm av kvittrande småfåglar i bröstet. 
Mysko, eller hur?
Hälsoveckan är slut och jag kan ärligt säga att det här är nog det bästa vi har gjort, Eva Berggren och jag.


Sitter på terrassen, i skuggan och funderar över livet. Lyckan över en son som hjälper, stöder, supporterar och numera arbetar med mig,  är en gåva och en välsignelse. en önskan som gått i uppfyllelse och en så stor välsignelse för ett litet mammahjärta.


Nu när hälsoveckan lider mot sitt slut och en efter en så droppar deltagarna av, en och en, och åker hem till Sverige (och Norge). 
Alla har fått göra en utvärdering av veckan, så jag tänkte att det var väl inte mer än rätt att jag också fick skriva en sådan...
So, here goes.  

Boendet på www.lavantahouse.com hos Margareta har varit helt magiskt. Letar du efter en stor villa att hyra till familj eller vänner är detta det mest perfekta du kan önska dig. Komplett med ett otroligt gulligt par, Hassan och Gulsa som städar, tvättar, lagar mat om du vill och pysslar om oss hela tiden. 
Margareta förgyllde dessutom vår morgon med ljuvlig yoga, vilket var ett perfekt sätt att starta dagen på. 

Träningen som Eva har satt ihop åt oss varje dag har varit så lyckad och så perfekt och passade alla.
Jag har kunnat följa våra deltagare under veckan och bokstavligt se hur de har smält bort under dessa otroligt roliga och ibland rktigt tuffa pass. 
Eva har också den unika förmågan att gå utanför sin comfortzone, och när något mer om ett vattengympa pass så sätter hos snabbt ihop ett åt oss, utan att ha gjort detta någongång tidigare i livet. jag kan dessutom lova att hennes mycket uttrycksfulla egna rörelser och miner var HELT obetalbara och vi vek oss dubbla i vattnet över hennes gester och inlevelseförmåga!!!

Våra utflykter har varit roliga - och utmanande. Fast inte alltid som man tänker sig. 
Tanken var bergsvandring och cykeltur. Så blev det också. när Eva och jag fick styra upp det. 
Vår turkiske guide hade kanske en dålig dag, men slutet blev i alla fall mycket lyckat. 
Den utflykt vi ordnade helt själva - båtutflykt med massor av sol, bad och god mat, blev helt perfekt. En skön vilodag i mitten på veckan, välbehövlig för både gäster och reseledare. .-)

Maten då, undrar du säkert? Hur gick det med maten? Jo, helt perfekt. Varje kväll lagade två av deltagarna mat med mig. Vi gjorde massor av spännade rätter, och lyckades på en timme blankt ro iland med en hel buffé av olika sallader, lagade gröna rätter, fisk eller kött och roliga såser och dressingar. 
Utmaningen denna vecka har varit att laga med utan mejeri, socker och gluten och det har vi lyckats med, med råge!! 
Jag har lärt mig massor av alla mina kockar och middagarna har varit fester varje kväll med färger, smaker och ibland oväntade kombinationer. Alltsammans med en turkiskt twist iform av kryddor och lite yoghurt. 

Ja, hjärtat sjunger verkligen. 
Nu väntar ett lugnt dygn för Eva och mig innan vi åker hemåt. Lyckliga i tanken på att snart få vara tillbaka i detta paradis i lilla lugna fina Yalikavak. 

Är du sugen på att hänga med oss till hösten, läs då gärna mer här.  
Vill du börja träna med Eva och komma i ditt livs form, så hittar du massor av bra info på hennes hemsida, www.takeyourtime.se 
Vill du börja smyga igång din vikt och hälsoresa, så titta gärna på onlinekursen, som du hittar här. 

Stor kram från Cathrine .

Läs hela inlägget »
IMG_4239 IMG_4239

yalikavak, fredag, kl 06:57, med kaffe och utsikt. 

Sista dagen för hälsoresan närmar sig och man kan inte annat än nypa sig i armen och säga, jäklar så himla bra det blev! 
vi har cyklat, vi har vandrat, vi har tränat, vi har yogat - och vi har ätit massor av god (och nyttig) mat.
 

En klok god vän sa till mig att vill du berätta hur bra ni har det så låtsas att du berättar det för din syrra. 
(om du nu vill att din syrra ska hänga med, vill säga) och det vill man ju.
 
Det är fjärde resan Eva Berggren och jag gör denna typ av resor. Små, exklusiva men inte dyra, personliga och med en brinnande lust för det vi gör! Vi älskar nämligen rörelse lika mycket. Skriver man ordet träning, så blir det så flåshurtigt, men det rätta ordet är rörelse. Vi älskar nämligen att vara i rörelse. Gå, vandra, träna, simma, cykla, ja göra roliga saker med kroppen. Och det är vad vi försöker förmedla med dessa resor. Det kanske syns på bilden, föresten?  :-)
Som för övrigt togs på stranden i Bodrum där vi åt lunch i vattenbrynet efter 3 timmar underbar cykeltur runt staden, bergen och stränderna.   

Maten då, undrar du nu säkert, eller hur?
Vi äter gemensam frukost efter yogan, och där finns det något för alla. Massor av ägg, grönsaker och yoghurt. Inget bröd, men självklart både skinka och turkist fetaost. Massor av roliga nötter, frön, torkade bär och lite färsk frukt för den som önskar.
Lunch äter vi alltid ute på våra utflykter och det blir nästan alltid meze och sallad. gott, rikligt och bästa, godaste turkiska maten! Jag älskar alla de turkiska smakerna, massor av färska örter, citron, yoghurt, grönsaker och superfräscht!
På kvällarna sätter jag på mig förklädet och har matlagningskurs med två gäster i taget. Vi lagar då 8/800 inspirerat med härligt smakrik mat, massor av grönsaker i olika former, fisk, kött, kyckling och härliga såser utan mejeri och alltför mycket fett. 
Vi lyckas varje kväll göra bufféer som gör mig stolt och tårögd av lyckal. Så jäkla gott!

Känner du dig sugen på att hänga med på höstens resa, så kontakta gärna mig för mer info, eller läs mer här.
Vill du passa på att komma i form redan nu med hjälp av den goda 8/800-maten och mina bästa råd och dåd, så titta gärna på min lilla introfilm här och kör ett sommarryck med mig.
Allt är ju möjligt, det är du som bestämmer.

Nu är det dags för veckans sista goding. Vi packar snart ihop oss i våra hyrbilar och var iväg till fina Gumusluk och restaurang Limon, ett ascoolt hippechick ställe där vi sitter ute på en stor äng på tuffa gamla möbler. (låter superkonstigt, men det är såå fint och läckert. Men först blir det en tvåtimmarsvandring runt bergen, lite bad för den som önskar och sedan stor meze-lunch! 
Hurra!!!!
Cathrine 



















 

Läs hela inlägget »

yalikavak, kl 06:58, i sängen, med en kopp kaffe..

Idag skolkar jag från yogan.
Jo jag vet att yogafröken tillika vår fina värdinna här på Lavanta house i Yalikavak, kommer bli ledsen.
Men hela min kropp skriker AJ!!!
Skönt, men ont. 
Träning har blivit min nya drog.
 

(men jag vill ju hinna hänga med er en stund)
 
Igår stod det "hopp och lek" på schemat för vår hälsoresa som jag och min kollega Eva just nu håller i undersköna lilla Yali. Vi hade hyrt en båt för hela vårt sköna gäng och dagen tillbringades i plurret! 

Men väl av båten kl 16.00, så hade vi en timme på oss innan Eva skulle dra igång sitt (ganska tuffa) träningspass på gräsmattan. 
De flesta av våra gäster valde att ta sig hem med biltransport men jag och Eva valde att gå den väldigt branta vägen upp till huset. 
Egentligen bara av en enda anledning. Vi visste båda två att våra kroppar behöver den pulshöjningen och konditionsboosten efter en hel dags stillasittande på båten. Bara och ta vattenflaskan och börja gå med andra ord! 

Låt mig då får berätta när Eva och jag var här för 2,5 år sedan för att reka inför vår första hälsoresa.
Det var i  november 2015 och inte alls så varmt som nu. Vi gick natiurligtvis både upp och ned från huset ned till byn. På vägen upp, i den sjukt branta backen så skuttar Eva förbi och upp för backen som en liten (och väldigt söt) bergsget. knappt utan flås heller.
Behöver jag berätta för er vem som flåsade, pustade, stannande, flåsade och trodde hon skulle dö? Moi...
Kondis visste min kropp inte ens hur det stavades till. 
jag förstod att det var dags för en radikal förändring i mitt liv. Inget mer puffande och pustande! 
Nu, 2,5 år senare så går Eva och jag upp för backen tillsammans, i samma takt och jag är självklart påverkad av den raska promenaden rakt uppåt, men det är inte obehagligt. 
Det som fortfarande spökar är de gamla tankarna. "det blir för jobbigt, det här klarar jag inte av". för så har ju min hjärna tänkt i hela mitt vuxna liv.

Så min tanke med detta inlägg är egentligen att ställa frågan, vad är det som hindrar din träning eller rättare sagt den träningen som inte blir av?
För som Eva brukar säga, den enda träningen som det är någon nytta med är den som blir av. 

I avsnitt nr 5 i min nya onlinekurs 8/800 pratar jag om träning och varför träningen har blivit så viktigt för mig. Du får också några väldigt bra råd om hur du skräddarsyr din kostym för att bästa passa din nya kropp efter en viktminskning. 
Glöm inte att det faktiskt går alldeles utmärkt att träna under tiden du går på 8/800 så länge du äter rätt saker och ger kroppen det den behöver.

Själv har jag, vid fyllda 60 (!) hittat till mitt livs bästa form. En sätt att leva och med en kropp som känns bra att bli äldre i. 
Kan jag, så kan du!  

Blir du sjukt nyfiken på vår roliga hälsoresa så hittar du mera info här.

Nu ska jag ta en andra kopp kaffe, äta lite äggröra sedan är det dags att ge sig av för dagens spännande träning, vi ska cykla mountainbikes i Bodrum. 
Rapport följer! 

Kram från en något ledbruten med otroligt taggad Cathrine








 

Läs hela inlägget »
onsdag, kl 06:23, i lilla Yalikavak, Turkiet. Med kaffe och en utsikt som heter duga...

För dig som följer mig på sociala medier så vet du redan att jag är på det jag kallar för "hopp och skuttresa" med min superduktiga kollega Eva Berggren.
På papper kallar vi detta för en hälsoresa och det är just begreppet hälsa som jag tycker är så spännande, för det ordet betyder så otroligt mycket olika för oss alla.
Vad betyder ordet hälsa för dig?


För mig reviderades det begreppet helt och hållet för ungefär 1,5 år sedan. Det var när jag trött, svullen och rödvinsplufsig bestämde mig för att testa en ny metod som jag precis läst en bok om. Det var Michael Mosleys bok Blodsockerkoll som slog ned som en (välbehövlig) bomb i mitt liv. 
Jag la om kosten, inte för att den varit så förfärligt dålig eller onyttig innan, men det blev ändå en stor förändring när jag började räkna kalorier och till 100% skippade all ris, pasta, bröd, potatis, socker - och mejeriprodukter. 
Jag dalade sakta men säkert 10 kg på 8 veckor, och tog sedan de sista 2 kg under min 5 veckor långa pilgrimsvandring. 
Låt oss säga att jag började i januari förra året och var i mål med mitt (nya) liv till sommaren förra året. 
Ett år sedan nu. konstigt att tänka sig. 
Jag som trott att jag levt hyggligt hälsosamt ändå...  tidigare alltså. 

Förutom maten, den nya väldigt näringstäta maten, kosten med de stora mängder grönsakerna,( mindre vin)  så blev den stora förändringen egentligen kroppen och träningen.
För jag insåg ju snabbt att vid 59 års ålder så kommer inte kroppen att se ut som jag vill om jag inte hjälper den på traven.
Och det gjorde jag rejält. 
Många timmar av powerwalks blev det. Bästa träningen för hjärnan som behöver få tid att tänka och reflektera. Det lärde sig på kroppen och hjärnan på min pilgrimsvandring. 

Många timmar av hård fysisk träning blev det. Jag hittade till något som kallas för megaformers, eller Legree fitness, en hård form av pilates på bänkar som rör sig med fjärdrar som motstånd. Kolla gärna på www.theplacestockholm.se 
Otroligt spännande, utmanande och otroligt kroppsformande, för att säga det minsta...
(jag brukade kalla det för träningen från helvetet, som sedan kom att bli träningen från himlen för mig)

Varför har jag då gjort detta och framför allt varför skriver jag om det?
Ja, dels för att det i grunden förändrade mitt liv och för att jag äntligen hittat en kropp som jag trivs med och en kropp som jag är beredd att åldras tillsammans med. En kropp som ska bli riktigt roligt att åldras i. En kropp som är rolig att vara i och göra massa kul ihop med, och en livsstil som håller mig pigg, frisk, smärtfri och stark.
Egentligen i vilken ålder man än befinner sig i. 

Nu ska jag skutta iväg och göra morgonyoga på taket tillsammans med vår värdinna och yogaguru, och se solen gå upp över taket.
För smidighet står nu som nästa punkt på mitt program. 
Namaste!
Cathrine

För dig som undrar vad vi gör på våra hälsoresor, kan jag berätta att det står både bergsvandring, morgonyoga, cyckeltur längs havet och utflykter på programmet, läs mer här, vi har en resa till  oktober. 
För dig som likt mig vill hitta ditt livs form så kontakta mig, så hjälper jag dig gärna på vägen dit. Bor du utanför Stockholm så skypar jag gärna eller kanske vill du börja i lugn och ro med maten, då passar onlinekursen dig bättre. 













 
Läs hela inlägget »

.fredag morgon, kl 07:02, med kaffe i sängen, på lilla brickan...

Om ett par timmar bär det av mot Turkiet och den första av årets två hälso och träningsresor. 
(det finns plats kvar på den andra i höst).
Men först tänkte jag ge er en rar liten historia om sonen och hur det går när man lyssnar på sin lilla mamma.


Sonen är 30 år och en stor kille. Tränar massor, går 1 mil om dagen och går på gym flera gånger i veckan. Lagt ned massor av pengar på dyra PT-råd om kost. Jag hjäpte honom att göra matlådor med mycket noggrant vägd mat enligt konstens alla regler. 
Ingenting bet på denna stora 100-kilos kille. 
Så för en månad sedan, utan att säga något till mig, så bestämde han sig för att testa 8/800 på egen hand. Han läste på själv, frågade inte mig om något, och körde 800 kcal i en månad. Träningen var densamma. 6 km på morgonen och 6 km på kvällen. Hård gymträning 3 ggr/vecka. 
En månad senare ser han ut som hälsan själv. Mår bättre, sover bättre, trivs med sin nya 7 kg mindre kropp och är tillbaka i sina gamla jeans. 

Så, det funkar att träna trots att man äter mindre mängd energi. Kroppen använder det bränsle den går och bär på. 
Man tappar olika mycket beroende på ålder och kön. 
Bra mår man oavsett.

En glad och stolt mamma får man på köpet!
 

 

Läs hela inlägget »

Tidigt på morgonen, 06:01, med kaffe på lilla brickan, i sängen.

Det är tidigt på morgonen men jag kan inte sova. 
Ligger och tänker på hur roligt det är att det går så bra för så många som testat metoden, 8/800. Inklusive jag själv.
Tänker på hur många jag hjälpt att bli friska och pigga igen efter att ha gett upp om sin hälsa. 
Glad över den fina present jag fick av nöjda klienter igår. 
Tänker på hur gärna jag skulle velat träffa Michael Mosley som kommer till Stockholm på söndag för en  diabeteskonferens.
Tänker också på hur otroligt populär hans och min metod blivit på senaste tiden och hur många som känner sig kallade att kopiera den.
Och på kuppen ett par stycken som valt att ondgöra sig över den på sociala medier. 
Det betyder ju bara att det funkar!  Hurra, tänker jag! 


Jag brukar säga, 800 är Mosley och 8/800 är min vidareutveckling av metoden. Den metod som jag valt att varumärkesskydda, och som går ut på att likt Mosley äta en näringstät kost på 800 kcal under åtta veckor. Min tvist på det hela är att även utesluta mejeriprodukter för att verkligen låta tarmen läka och bli frisk från all komjölk, grädde och ost. 
Det blir som att skicka sin lilla mage och tarmar på spa. De blir så friska och glada!

Jäklar så bra det funkar! Alla mina klienter, och det har blivit ett par hundra på detta senaste år, har i lagom takt dalat med ca 1 kg i veckan i 8 veckor. En del går ned mer, andra något mindre.
Jag har online, haft kontakt under 9-10 veckor  med ett underbart par som tillsammans gått ned 26 kg. Så glada, pigga, fina och friska de blev! ( de såg dessutom väldigt nykära ut på bilderna) 

Det som är lika för alla, är alla hälsoeffekter man får genom att äta så nyttigt och näringstätt. Det är egentligen hemligheten bakom hela metoden. Du får i dig massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Din kost blir fiberrik, näringstät och innehåller massor av mat som gör gott för din kropp. Den är ju dessutom naturligt antiinflamatorisk och jag ser ju resultat på just det varje dag på min mottagning. Klienter som blir av med värk i leder, inflamerad bindväv, får en mage som fungerar, sover bättre och får ett humör som är på topp!
Alla blir glada och och så himla snygga ( tack vare att man undviker mejeri som slammar och slaggar igen kroppen). 
Sedan är ju de uppenbara hälsovinsterna såklart ett lägre blodtryck, ett bättre kolesterol och stabilt lågt blodsocker. Allt det som tillsammans kallas för det metabola syndromet. Vårt tids folksjukdom.
Utmärkt mao för de flesta av oss!  
jo, glömde jag nämna det vicerala fettet, det fett som ligger inne i buken, runt organen, det fettet blir du ju också av med på köpet. Bara goda hälsoeffekter med andra ord!

Så, det är ju egentligen är det ju inte ett dugg konstigt att metoden blir kopierad och att man plötsligt ser många sk bantningsgurus som börjar marknadsföra Michael och min metod. Inte konstigt alls!
Och jag tänker såhär, ändamålet helgar medlet. Det viktigaste är att så många blir friska och pigga igen. 
Så, tillsammans kan vi göra nytta. Både dem som kopierar min metod - och vi som får jobba med den, på riktigt. 
Till hösten tänkte jag börja utbilda riktiga licensierade hälsocoacher, som blir specialiserade i just 8/800.

Vill du testa metoden, tryggt och säkert hemma i din egen soffa, så har jag nu spelat in och skrivit ned hela metoden åt dig, under åtta program. Du får massor av hjälp, stöd, recept och pepp. Det finns även en sluten FB grupp ( 8/800 med Schück och Mosley) med över 800 medlemmar dit du kan ansluta dig för tips, råd och frågor. 

kramkram! 

Nu ska jag sätta mig en timme och göra min egen hemläxa, sonen har nämligen skickat mig ett antal länkar om hur sociala mediet fungerar, (himlar lite med ögonen) och som jag lovat att jag ska läsa igenom. 
Sedan blir det packning inför Turkiet och årets första Hälsoresa imorgon! 
Som jag längtar till lilla fina Yalikavak. 

7 minutes är nu installerad. men ännu inte skuttad till! Men nu ska det bli ordning även på det. 





 

Läs hela inlägget »

Med ett vandringssuget hjärta...

Caminon kallar..
Vi är många, nästan 5.000 svenskar som är med i FB gruppen "Camino de Santiago - swedish pilgrims."
Vi som längar dit, längtar tillbaka och drömmer om vår nästa Camino.


Jag får ofta frågan, vad som är så magiskt med pilgrimsvandringen till Santiago.
Det närmar sig årsdagen för tiden förra året då jag gav mig iväg på min 80 mil långa vandring under 5 veckor tvärs över Spanien.

Vid jultid förra året var jag ledsen, låg och dumpad efter ett långt förhållande. Min kloke son kastade en snabb blick på sin ledsna lilla mamma och konstaterade torrt, det är dags för ett litet äventyr för denna mamma, det är faktiskt hög tid för ditt livs äventyr, lilla mor.
Sagt och gjort. Vi köpte kängor och började att gå.
Han kom och hämtade mig varje morgon i tre månaders tid och såg till att jag kom i form igen. Morgon efter morgon.
När det närmade sig tid för avresa så tjatade han tills jag verkligen köpt min enkelbiljett till Paris för vidarebefodran med tåg till Biarritz och lilla bergsbyn St Jean Pied de la Port. 
Jag kan verkligen inte med handen på hjärtat säga att jag just då, där i det ögonblicket var så supertriggad på vandringen. Jag var rädd för vad som skulle komma av härbärgen, sovsalar, snark, prutt och delad dusch och toa. 
Ganska rejält skakig faktiskt. 

Första veckan är milt sagt en pärs. En rolig upplevelse med alla ingredienser i form av nya vänner, nya natthärbärgen varje kväll, blaskiga bönsoppor, såriga hälar, värkade rygg, blåsor och extremt tidiga mornar. 
Och alldeles, alldeles underbart. 
Friheten, vidderna, scenerierna, ödmjukheten, glädjen,vänskapen, stoltheten...
Alltsammans och allt på en gång. 
De fem veckorna swishade iväg, den ena efter den andra som pärlor på ett band. 
Varje vecka helt olik den andra. Alla helt galet underbara och helt galna. Och oförglömliga. 
Det går fortfarande inte en dag utan att jag längtar tillbaka till den livet. Det enkla, glada endorfinhöga vandringarna och kroppens egen inneboende kraft. 

I höstas hade jag förmånen att få vandra med ett gäng damer (och en herre) för tidningen Taras räkning och upptäckte där att en veckovandring från Sarria till Santiago blir helt perfekt som smakprov för den som vill testa på Caminon. 
Vi bor dessutom i fina enkla hotell och får får packning skickad mellan vår nattlogi.
På stående fot bestämde jag mig där och då att börja göra dessa vandringar på egen hand, och nu är det ett faktum.
Så i höst gör jag två vandringar, och nu finns det bara 2 platser kvar på den sista turen, 24-3/8. 
Är en av platserna din? Vill du vandra med mig? läs mer här.
kram, Cathrine







 

Läs hela inlägget »

måndag, kl 06:18, i sängen, med kaffe ( en och skvätt MCT-olja, sk Brain fuel i kaffet)


Jag erkänner det gärna. Man är inte 50 längre!
Liite mör är man allt efter en intensiv helg med utbilding/kurs för ett helt stort gäng blivande näringsterapeuter hela helgen - och nu måndag morgon är det jakt mot klockan för att vara på jobbet kl 08.00!
Jag har bara en fråga just nu, när farao tränar man???


Sköter iaf maten på jobbet, även om det ofta blir sk plocklåda från butiken, men även det kan bli väldigt bra, med rätt val..

Som ni kanske minns så har jag pratat mycket om Michael Mosley och hans metod som jag numera både följer och gjort till min egen, det jag kallar 8/800. (varumärkesskyddad är det nu också gudbevars, men jag vet faktiskt inte hur man skriver ett pyttelitet TM bakom siffrorna, så det får vara just nu). 
Hur som helst så pratar ju både Mosley och jag om de tre M:en, de tre benen man måste stå på för att få balans och struktur på alltsammans. Nämligen Maten, Motionen och Mindfulness. Tre M som alla är lika viktiga och som inte blir lika bra utan varandra.

Lättare sagt än gjort, säger jag då. 
Nuförtiden så jobbar jag halvtid, månd till onsdag hos Mia Lundin på hennes hormoncenter för kvinnor, HerCare i Danderyd. 
Otroligt spännande, otroligt viktigt för kvinnor. Väldigt spännande. Min roll är att träffa våra patienter i egenskap av samtalsterapeut.
Jag börjar kl 08, och slutar 17, och därefter har jag oftast mina egna kurser, grupper eller enskilda klienter på kvällarna. 
Hur farao ska man får till det, med framför allt motionen????

Maten går ju fortfarande väldigt efter min omläggning för trygt ett år sedan väldigt bra. Jag är viktstabil och är väldigt noga med vad jag äter.
Fortfarande inget ris, bröd, pasta, potatis och socker - eller mejeriprodukter. Det går faktiskt helt utmärkt och det är aldrig något jag saknar. (även om jag gärna hade tagit en pasta Vongole på favoritstället Fiore härom kvällen. Men avstod.)
Suget efter brödet och osten är borta, men man får alltid vara på sin vakt så man inte triggar igång det igen, det är lätt gjort...
Nä, maten går utmärkt och jag är nöjd med kroppen och den är numera både snäll och artrossmärtfri så länge jag äter på detta vis. För mig har hälsoeffekterna av min kostomläggning varit så stora så det är värt allt det man numera helst inte äter. 


Men träningen... och när sjutton ska jag hinna ta hand om min stress och vara så där mindfull som jag borde?
Jag och framför allt min kropp är ju van vid att gå och träna många gånger per vecka, och nu med allt jobb så blir det mindre av den varan...
Hur gör man egentligen??

Förstå mig rätt. Jag älskar mitt jobb och det är en välsignelse att i min ålder både få driva en egen liten verksamhet och få vara del av en så viktig kvinnorörelse som vi jobbar med ute hos Mia Lundin.
Men hur farao hinner man...

Jag tror att jag ska börja lyssna på min kloka väninna Eva Berggren som jag åker på träningsresa med till helgen, när hon tipsar om en app som heter 7 minutes, som jag visserligen har nedladdad på mobilen men nu ska börja köra!
So here goes, veckan hälsolöfte till mig själv, 2x 7 minuter med träningsappen, 7 minutes. 
Eller börja cykla till jobbet....

jag hör av mig och berättar hur det går! Nu mot gruvan!!!!

kram från Cathrine





















 

Läs hela inlägget »

söndagmorgon,07.38  i sängen, med kaffe på lilla brickan, som vanligt...

13 maj, strålande sol och om en stund ska jag iväg och gå en 2-timmars Caminovandring med några ur den grupp jag ska vandra med i höst, på den riktiga pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. 
Det finns plats kvar om du är sugen på att hänga på!

Men det som fyller mitt hjärta mest just nu, i dessa dagar är det faktum att en dröm faktiskt går i uppfyllelse. 
På många olika sätt faktiskt. 
De av er som följt mig här på bloggen det senaste året vet vilken resa jag gjort med boken Blodsockerkoll av den engelske läkaren Michael Mosley. 
Hur jag började följa den själv, gick det 12 kg och så småningom adapterade hans metod till en egen variant som jag kallar 8/800, och numera även fått det begreppet varumärkesskyddat.
Metoden går ut på att du under 8 veckor äter väldigt näringstätt och hälsosamt och håller dig till 800 kcal per dag, och alltid är mätt och trygg!!! . Läs gärna mer här.
Vitsen och hemligenheten bakom metodens framgång är dels att den först och främst riktar sig till din hälsa, med sänkta blodsockervärden, sänkt blodtryck och sänkt kolesterol. Vikten kommer liksom som en bonus. 
Hemligheten är att aldrig vara hungrig, och äta väldigt mycket grönsaker får att inte kroppen ska tro att den svälter.

Nu är det dags för att ta 8/800 vidare, och min dröm har varit en digital platform och kurs för dig som vill följa metoden med inte kan ta dig till mina kurskvällar.
Till min hjälp har jag haft två personer, dels  Alexandra Nemeth, en fantastisk tjej som gått min kurs, förstått mitt budskap och dessutom är flytande i språket "schückska" och som jobbar med reklam, marknadsföring och sjukt duktig på digitala lösningar. Det är hon som byggt min digitala platsform som ligger till grund för onlinekursen. 
Behöver du också hjälp med något likande, så jag kan bara så otroligt varmt rekommendera henne och hennes team. www.grundform.se


Så för dig som är intresserad av att i lugn och ro, hemma i din egen soffhörna få låta mig coacha dig till ett hälsosammare liv och ett vikt som passar dig bättre, så tveka inte att höra av dig! 
Jag hoppas vi ses online! Klicka här!
Cathrine





 

Läs hela inlägget »

.. så kan du lika gärna göra det med mig...
 

Så här skriver Expressen...

"Låt vårvindarna fläkta bort ett kilo i veckan - till sommaren kan du vara åtta kilo lättare.

- Låt fokuset ligger på hälsa, inte på vikt. Vikten är mer som en bonus, en add-on, säger Cathrine Schück, samtalsterapeut, näringsterapeut som har utvecklat 8/800-metoden.


Att äta är både en vana och en livsnödvändighet. Men om dina matvanor gett dig en övervikt kan det vara dags att förändra dem. 
Det senaste året har Cathrine Schück hjälpt både sig själv och sina klienter att gå ner tvåsiffrigt.
Hennes hemlighet heter 8/800 - en anpassad variant av den brittiske läkaren och journalisten Michael Mosleys metod Blodsockerdieten. Genom att äta 800 kalorier om dagen i åtta veckor blir man inte bara lättare utan man får dessutom bättre blodsocker. 

- Jag är ensam om att ha fått Mosleys godkännande att använda blodsockermetoden, och från det har jag utvecklat 8/800-metoden där man dessutom tar bort mjölkprodukter, säger Cathrine Schück.
Hon är den enda i Sverige som har Michel Mosleys godkännande att ge kurser och utbildningar, och gör det kontinuerligt, både i grupp och med privata klienter. Som näringsterapeut och samtalsterapeut hjälper hon dessutom personer med typ 2-diabetes att lägga om sin kost.
- Det är en mottagning som specialiserat sig på patienter med typ 2-diabetes som remitterar patienter vidare till mig. Vi adresserar den hälsosituation som finns i form av blodsocker, blodtryck och blodfetter - det metabola syndromet.


Hur ska man då gripa sig an en så omfattande livsstilsförändring som 8/800?
För det första ska man komma ihåg att den är högst tillfällig. Åtta veckor är inte lång tid.
Men det viktigaste är att fokusera på vilka mål man har med sin hälsa, inte på vikten:
- Alla vill gå ner i vikt. Hjärnan har hört det här budskapet så många gånger förut - medan du läser den här meningen så formar hjärnan redan svaret - "Det har du ju försökt med förut och misslyckats med. Hur stor är sannolikheten att du kommer att lyckas den här gången?" I tankekedjan ingår att du kommer misslyckas eftersom hjärnan drar i gång en sannolikhetsprocess. Det här går blixtrande snabbt, det är en undermedveten kalkyl.
- Hjärnan svarar "Testa du, men det kommer inte lyckas". Men om du kan svara din hjärna att "det här gör jag inte för vikten utan att för att bli friskare" kanske den låter sig övertygas. Du får bättre hy, alla får bättre hy, tjockare hår, bättre sömn. Alla värden förbättras. Magen funkar bättre. Låt det bli dina hälsomål!
- Om du äter så här så kommer vikten av sig själv, men framför allt uppnår du allt det andra, säger Cathrine Schück.

Men hjärnans invändningar kommer inte att tystna här. 
Nästa tanke lyder oftast: "800 kalorier, är du dum i huvudet - det kommer du aldrig klara, det är för lite!"
- Den frågan måste du adressera redan innan den ställs. Svaret är att: "Jag vet att om jag äter 1/2 kilo morötter eller vitkål så kommer jag att bli proppmätt, säger Cathrine Schück.

Hur gör man för att äta 8/800?
• Man ska alltid äta dagens tre huvudmål. 
• Man ska se till att de är näringstäta - rika på vitaminer, näring, protein. 
• Man ska inte försöka underträffa de 800 kalorierna. 
• Och man ska inte plussa på det dagliga intaget för att man powerwalkat i två timmar (eller gjort någon annan aktivitet).
Måltiderna består av grönsaker och protein med små mängder fett och tillräckligt med kryddor.
- Tänk: här är min proteinkälla: Den hjälper mig att bygga muskulatur. Här är mina grönsaker. De håller mig mätt.
- Man kan äta oändliga mängder grönsaker som inte kostar överhuvudtaget i energi, säger Cathrine Schück.
Du är snål med fettet?
- Jag är väldigt snål med fettet - en tesked olivolja och en tesked kokosfett om dagen - det är vad hjärnan behöver. Dessutom hjälper fettet till med magfunktionen, annars blir kosten för torr.
För att ge tillräckligt med mättnad inom ramen för den dagliga kaloritilldelningen gör man klokt i att välja bort kaloribomberna: Godis, chips och alkohol har inte mycket plats under de här veckorna.
- Och var försiktig med nötter också. En näve motsvarar en hel måltid. En paranöt för selenbehovet är lagom.
För att skapa variation på måltiderna varvar Cathrine Schück ugnsbakat med buljonbaserad matlagning. Det är också klokt att variera texturer, färger och tänka på uppläggningen för att bli mer nöjd med måltiden och ätupplevelsen.
Eftersom kaloritilldelningen är kraftigt neddragen från vad de flesta äter behöver man ta hjälp av en app för att hålla koll på hur mycket man har stoppat i sig.
- Var noga med att hitta en bra app så att det är lätt att räkna. Och fyll på i appen allteftersom dagen går.
Lifesum eller Nutrix är appar som passar många, men det finns en uppsjö att välja på. 

Att se till att dricka ordentligt är också viktigt.
- Kroppen är dålig på att signalera om den är hungrig eller törstig. Väldigt mycket av det vi uppfattar som hungersignaler betyder egentligen "ro hit med ett glas vatten", säger Cathrine Schück.
- Jag brukar rekommendera funktionsdryck - till exempel en deciliter rödbetsjuice som är blodtrycksänkande och en deciliter lingondricka som är blodsockersänkande på morgon. I övrigt vatten, smaksatt med hallon, lingon, ingefära, kolsyra - eller alldeles vanligt kranvatten.
- Det kan också vara tomatjuicer, smoothies - röda eller gröna.
I 8/800 ersätter man alla mjölkprodukter – också de från get och får. Mjölkdrycker ersätts med växtdryck.
- Jag använder själv havre, de innehåller betaglukaner som är naturligt kolesterolsänkande.
- Det man märker är bättre mage och klarare hy.
Det är allt man behöver tänka på. Cathrine Schück själv lägger till ett vitaminpreparat i pulverform på mmorgonen och magnesium på kvällen för att hjälp kroppen till ro. 
- Dessutom använder jag kollagenprotein för hår, hur, naglar, för att du ska få bra utväxling på muskelbyggnaden när du tränar. Men det ingår inte i själva 8/800-metoden.


För personer som inte lever själva kan det kännas krångligt att lägga om kosten. Men det behöver inte vara så svårt:
- Det ska inte vara så komplicerat så att resten av familjen inte kan äta. Det finns ingen i familjen som mår dåligt av att äta kött, fisk, ägg och grönsaker. - de som inte följer dieten får ta lite mer eller komplettera med ris eller potatis.
Att röra sig varje dag är en del av att leva ett hälsosamt liv, men träning är inte en uttalad del av själva dieten.
- Jag tycker att det är bättre att man väljer lågintensiv träning - yoga, stretchning, åtminstone under de första veckorna tills kroppen hunnit vänja sig vid det nya intaget. Du ska inte ut och långdistanscykla eller belasta kroppen hårt de här veckorna.

Vad händer efter åtta veckor?
- Jag tycker att man försiktigt ska hitta en jämvikt, att man långsamt lägger till lite mer men känner efter var man behöver ligga för att bibehålla sin nya vikt.
- Går du tillbaka till din gamla livsstil så får du tillbaka din gamla kropp.
En del av Cathrine Schücks klienter har fortsatt med en omvänd variant av 5:2 – de äter 800 kalorier om dagen under veckorna och mer fritt under helgen.
Härom veckan passerade hon sin 60-årsdag, både lättare, gladare och starkare än hon känt sig på många år.
- Jag önskar att jag hade vetat att livet skulle bli så här redan för flera år sedan!

***

8 ENKLA KOM IHÅG FÖR ATT LYCKAS MED 8/800-METODEN

• Hitta dina goda hälsoargument - snarare än viktmål. Vill du bli rörligare, sova bättre, få finare hy, orka mer?
• Planera din matdag. Ät minst tre mål mat alla dagar. 
• Ät generöst med grönsaker. ”Det ger mättnaden”.
• Drick mycket vatten. ”Kroppen har svårt att skilja på hunger och törst”.
• Logga det du äter i en app allteftersom. Om man skriver in på kvällen vad du har ätit, kommer siffrorna inte att stämma. 
• Fotografera dig före och efter - det blir en otroligt stor skillnad i kroppen.
• Använd bioolja. ”Jag rekommenderar mina klienter att smörja in sig med olja. Du får en smidig, elastisk hud som följer med tillbaka in igen - du kommer att gå ner ordentligt.
• Få pepphjälp! Det finns en stödgrupp på Facebook som heter "8/800 med Schück och Mosley”.

Läs hela inlägget »

torsdagmorgon, 6:45, med kaffe i sängen. Sovit gott med magnesium och 5 HTP.

Ett galet aprilbarn är vad jag är…
Jo, faktiskt.
Ett galet, gladlynt, aprilbarn som nyss fyllt 60.
Kan det bli mycket bättre än så?
Jo, såklart.


En liten gnutta sunt förnuft eller kanske lite vett och sans vore på sin plats. (fråga min mamma eller några av de mer sansade väninnorna så kommer de att nicka energiskt)

Fast själv så trivs jag faktiskt ganska bra. Lite sådär husbehovsgalen är nog inte så dumt i alla fall.
Det är ju inte så det direkt stör eller går ut över någon annan, den där milda galenskapen.
Jag håller tider, jag skriver böcker, håller kurser och föreläsningar på löpande band och det har hittills gått alldeles utmärkt och jag har inte missat en sekund av det eller missat några deadlines.
Inte en enda gång.
Nä, det är nog inte på det professionella planet som galenskapen gör sig påmind.
Inte annat än att jag möjligen framstår som en bättre terapeut och lärare för att jag brinner och bryr mig. Då blir ju plötsligt den sk galenskapen något bra och väldigt användbart. Ett bra instrument.
Jag tror f ö att jag måste byta ord, döpa det till något rumsrenare, något mindre ”galet”. Jag s e r ju inte så tokig ut. Nä, ganska prydlig faktiskt i mina ljusa kläder, ofta ton i ton, tror ibland att jag skulle kunna smälta in i en ljusbeige tapet. Nä, jag ser nog väldigt tantigt östermalmig ut.  Och det skadar ju inte tänker jag.
Nä, tokerierna i den mån det nu verkligen är så tokigt, det sitter nog mest mellan öronen.
Jag brukar beskriva mig själv som en korsning mellan ett par olika Astrid-flickor. En nypa Pippi, en skvätt Madicken, en portion Lotta (hon på Bråkmakargatan). Mitt favorituttryck på gamla dagar har blivit något lånat från Pippi, typ ” det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra”.
För det mesta ”vill ju bli bra” som min väninna Annica brukar säga.

Sedan jag släppte taget om i stort sett allting för snart 1,5 år sedan, och plötsligt befann mig i fritt fall så har det mesta blivit förvånansvärt bra. Det är verkligen inget jag rekommenderar för dig med ett svagt hjärta eller fallenhet för svaga nerver.
Ingen bostad, inget fast jobb, ingen nödfallskärm, ingen relation.
 Nope, ingenting faktiskt.
Verkligen inget att ens önska sin egen värsta fiende. Tro mig. 

Men jag trodde faktiskt att jag var en riktig trygghetsjunkie tidigare och att det där med hus och hem var viktigt, äga ett boende var viktigt, vara gift eller i alla fall bo med någon.
Allt detta kom ju så småningom att tas ifrån mig, och det är ingen rolig sits att ha när man närmar sig 60 med stormsteg. 
Men det blev ju som sagt så himla mycket bättre istället.
Det är lustigt det där med till exempel skilsmässor och när folk skiljer sig i livet. Kvinnor skiljer sig gärna fram till 50, sedan är det svärstopp. Efter det och närmare 60 sitter de flesta kvinnor snällt ned i båten. För män kan det se annorlunda ut. Jag har mött en hel del singelkillar i min ålder som brutit upp i vår ålder. Jag undrar om det är inbyggt i oss att lugna ned oss när vi inte längre kan få barn?

 Vart vill jag komma med denna spretiga blogg? 
Ja, egentligen bara den att det nog är ok och ibland även nödvändigt att besitta en mild form av galenskap. Att fritt fall ibland är det bästa som kan hända dig även om det just i fallet inte känns så skönt i magen.
Och att det alltid ordnar sig till slut. Annars är det nämligen inte slut. 
Och att vi måste tro på det också. För framtiden har en viss förmåga att vilja forma sig efter våra tankar, så tror man att kommer att gå åt helvete, så finns det risk för det.
Klychigt, jag vet. Men du blir så mycket av vad du tänker. 
Så det kan lika gärna gå bra!

Vill du fortsätta att prata om livet, tankar, ålder, och allt annat som snurrar i huvudet, så är jag ett bra bollplank. Just nu finns det mest kvälls och helgtider för dig som vill boka en pratstund. 
Du når mig via kontaktsidan eller cathrine@schuck.se
 

Läs hela inlägget »

Andraitx (Mallorca) , i sängen, kl 07:12, med en kopp kaffe på ett litet bord bredvid.

Jahaja, så blev man då 60 till slut. I alla fall.
Det blev inte som jag trott eller tänkt mig.
Inte födelsedagen och inte livet heller för den delen. 
Det blev så himla mycket bättre!


Vi kan ju börja med själva dagen. För ett par månader sedan medan jag fortfarande hade någon form av idé om att hålla ett kalas själv så blev jag tillfrågad av en person om jag ville åka iväg med honom till en magisk plats och vandra i bergen. 
Ni känner ju mig, vem tackar nej till att fira sin sextioårsdag på en magisk plats i bergen, jag som gillar att gå?
Så det bokades, beställdes och gjordes en himla massa liv om denna resa. Så klart jag såg fram emot den, konstigt vore ju annars.... 
Det var bara den pragmatiske sonen som muttrade något om att om något låter för bra för att vara sant, så är det ofta det också.
Och så var det. För bra för att vara sant. Resan ställdes in för två veckor sedan. 
Och där satt jag. Två veckor kvar till 60 och ingen plan. olikt mig, då jag nästan alltid har en plan B. ( och C, och D).
Men jag gillar ju att ta ut saker i förskott, så lite roligt hade jag ju haft i alla fall! 

Nåväl, det var bara att samla ihop kjolarna och gå vidare, vända blad som kungen säger. 
Men iväg någonstans ville jag ju, och för min del så är ju Mallorca och mina vänner härnere en utmärkt och väl använd plan. 
Ingen dålig plan B på något sätt. 
Men man får vänja sig vid att det blir ingen tårta ( jodå jag äter faktiskt tårta) blommor eller annat ståhej, men det fick jag faktiskt hemma i Stockholm av familjen, så jag klagar absolut inte.    
Middagen har jag själv planerat och det ska bli en skaldjursrestaurang i Puerto Andraitx och jag längtar efter mollusken percebes. Det ska jag unna mig ikväll. (dyrt som fan).
Så det om själva dagen. forutom att det ska bli fint väder väder och jag ska gå en långtur ned till Puerton och tillbaka på ca 1 mil. 

Nu till insidan! Jag har sagt det ett par veckor nu, och det stämmer. Hade jag vetat hur kul det skulle bli att fylla sextio hade jag gjort det för länge sedan!
Jag har aldrig varit i den formen som jag är i nu, inte ens som 25-åring. Det går att träna sig till toppform i denna ålder och det går att forma om sin kropp. ( om det nu är det man vill). Det går att gå ned de där onödiga trivselkilona och det går utmärkt att behålla den nya vikten, i mitt fall - 12 kg. 
Det går utmärkt att äta ungefär som man vill, och ändå förbli viktstabil. Fördelen är väl den att jag för gott lagt om mitt ätmönster och gör så oändligt mycket bättre val idag, för min ålder, än vad jag gjort tidigare även om det inte var illa då heller.

Jag lever mitt liv som jag vill leva det. inte som jag trodde jag ville leva det. Jag har trott att jag så förtvivlat gärna velat leva i en relation att jag gått med på i stort sett vad som helst för att få vara det. 
Den senaste, som varade i 5 långa år, höll på att ta knäcken på både ork och självkänsla. Jag visste till slut inte längre vem jag var eller vad jag själv ville. Hade dock hjärnkoll på vad han ville...
Sedan tog det slut och sonen puttade iväg mig på min livs vandring som varade i 5 veckor. Det förändade mitt liv i grunden inser jag nu med facit i handen. 
Jag klarar vad som helst, jag duger för vem som helst, och framför allt så duger jag alldeles utmärkt för mig själv. Den viktigaste personen av alla. 

Jag bor idag väldigt bra. Otroligt bra faktiskt. och det vet jag att jag får göra i åtminstone två år till. Vilken lycka bara det. 
Jag har jobb, jag kan försörja mig. en lycka i sig, bara det. Fast anställd hos Mia Lundin och hennes nyöppnade klinik för kvinnor, HerCare. 
Dessutom har jag egen mottagning, kvällskurser och numera även egna resor, både vandringsresor till Caminon och träningsresor till Turkiet. 
Alltsammans så härligt att man får lov att nypa sig i armen. Tänk att man skulle behöva fylla sextio för att fatta och förstå hur otroligt välsignad man är, och hur tacksam man är för alltsammans. 
Tacksamheten och ödmjukheten kom helt klart på Caminon, eller själva känslan eller vetskapen, ja ni fattar....

Kärleken då? Ja, den finns. inte i den form jag hade trott eller förväntat mig, men den kommer ju inte alltid i de perfekta förpackningarna och är därför inte alltid så lätt att känna igen. Men den finns och den är stark och väldigt vacker. 

Så, nu känns det som resten av livet kan få börja. Och jag skuttar med, glad, ödmjuk, förväntantansfull, tacksam och - så jäkla happy. 
Så, våga bli 60 du också. 















  


 

Läs hela inlägget »

måndag, kl 07:28, med kaffe i sängen, på lilla brickan. glad efter härlig helg med mycket sol och kärlek. 


Funderar just nu mycket på det där med att glädja sig i förskott. 
Vår elaka jantelag säger en sak och jag säger en annan.
Nämligen gläd dig som fan i förskott, för om det går åt helvete eller inte som du vill, så har du iaf glatt dig en gång!
Besviken blir man ju ändå någon gång, förr eller senare. 


Jag har glatt mig som som sjutton åt ett par saker senaste tiden och det har inte gått som jag hade tänkt. 
Men i slutändan så hade jag väldigt roligt när när jag såg fram mot det roliga och "tog ut glädjen i förskott" som bara den, och nu när det inte blir så, så blir det bra ändå, fast på ett annat sätt. som blir kul det med!
Bara en sådan sak som att få fira sin 60-års dag med sina bästa väninnor på Mallorca om två veckor. Hurra!!
- och i slutändan, sann mot mig själv och mot mitt hjärta.

Men det finns massor av annat att se fram emot och att glädjas för, sådant som jag vet av erfarenhet kommer bli otroligt lyckat! 
Vill du också ha något roligt att se fram emot, så tycker jag du ska titta på dessa datum:


- 1 plats (ett återbud) till Hälsoresan 27/5-3/6  till gudomligt vackra Yalikavak med Eva Berggren, PT och träningscoach. Vi bor stor lyxvilla med pool, liten exklusiv grupp, yoga på taket på morgonen, superrolig utflykt varje dag med vandring eller cyckling, hamam, båtturer, roliga restauranger, supergod mat på kvällarna med matlagningskurs. Extra allt. Det finns en plats kvar!!! läs mer på hemsidan. boka här! 

- 1 plats, ett återbud, till Caminon, 3-10/9 en veckas pilgrimsvandring till Santiago de Compostela med mig. Vi bor på hotell, skickar ryggsäckarna och går bara med dagsäck. Lätta vandringar, otroligt vacker natur, en upplevelse på för alla sinnen, på alla sätt. Allt ingår, mycket bra pris. Läs med på hemsidan. Finns en plats kvar! Boka här! 

- Platser kvar inför hösten! 
- Träningsresan till Yalikavak går även i höst, 29/9-5/10.  
samma upplägg, läs på hemsidan. Även den resan kommer att bli magisk.
läs mer på hemsidan. 
- Caminon till Santiago, jag går med en mindre grupp till Santiago redan 24-31/8, en ljuvlig sensommartur i underbar natur genom Spaniens bördiga trädgårdar och buss sista biten ut mot havet och "slutet av vägen" i Finisterre. Det kommer ta andan ur dig! Så malalöst vackert och djupt på alla plan. läs mer på hemsidan. 

I pipelinen!
Licensutbildning i metoden 8/800

- Nytt för mig och för min verksamhet är en licensierad kurs för dig som vill böra jobba med metoden 8/800. hör av dig till mig om du vill veta mer! Datum, tider, upplägg osv. klicka här. 

Nya kurser i 8/800 startar 10 april. Perfekt för dig som vill komma iform inför sommaren. Både dag och kvällskurser! Det finns platser kvar! Boka här

- Till sist, den 16/4 börjar jag jobba för Mia Lundin och i början av maj så slår vi upp portarna till den mest spännande projekt ever!  
jag är så ödmjukt tacksam för att få vara en del av detta "groundbraking project" först i sitt slag! En hormonklinik för kvinnor! 

Nu ska jag börja göra mig klar för en långlång powerwalk med bästa funktionsterapeuten Fredrik Ölander, www.halsomottagningen.se och börja planera för hur vårt samarbete ska se ut i framtiden. Det blir föreläsningar, resor och mycket spännande framöver. 
So, stay tuned. 














 

 

Läs hela inlägget »
IMG_1721 IMG_1721

torsdag, kl 07:41, sängen (plus tvättstuga) kaffe på lilla plåtbrickan

Det är ju precis som väninna Annica säger, "det vill ju bli bra". 

Och det blir det ju också. 
Jag brukar beskriva mig som seriefiguren Tiger i Nalle Puh, (fast jag säger Tigger, för det brukar mina kompisar på Mallorca kalla mig för)
Ni vet den där tygtigern som hoppar upp och ned (inte så begåvad tiger) och tjoar "funfunfun". 
Iaf på engelska. 


Som jag berättade för er i bloggen igår och sedan med bästa förmåga försökte inspirera dag och kvällsgrupperna i går om ett "mindframe", ett sätt att förhålla sig till sig själv och sin omgivning. 
Att bestämma sig för om glaset är halvfullt eller halvtomt. 
I mina hälso och viktgrupper är den tanken livsviktig, det är den som kommer att avgöra om du kommer att lyckas med din medvetna livsstilsförändring. 
Tror jag på min egen förmåga till förändring (och förbättring) eller tror jag mer på att det trots allt kommer att gå åt helvete, förr eller senare?
Det är du som bestämmer. 

i somras när jag gick min första Camino så mötte jag den gladare och roligare versionen av mig själv, hon den där Tigger som var så himla glad och så himla tacksam för allt som hände henne och allt hon klarade av. 
Trodde kanske att det skulle klinga av över tid. Det visade sig fel. Hon är fortfarande lika glad.
Självklart så blir även jag ledsen och besviken när något man hoppats och trott på inte blev som jag trodde det skulle bli, och såklart hade sett fram emot och hunnit glädjas åt.
Som min något mer cyniske son brukar säga, ta inte ut glädjen i förskott, och är låter det för bra för att vara sant, så är det förmodligen inte det heller. 
Han hade ju rätt denna gång. Det blev inte så bra som det lät. Tvärtom. Ganska trist faktiskt. 
Men är jag ledsen att jag tog ut någon glädje i förskott? Nej, absolut inte! Jag är jätteglad att jag under två månader fick glädjas åt något som lät riktigt, riktigt härligt. 
Bättre det är tvärtom tänker jag. 

Nu har allt landat till det bästa och jag fått lite tid och perspektiv och ser bara glädjen och möjligheterna i det som är, inte det som inte blev. 
(halvtomt eller halvfullt, glöm inte det)

Så när jag sent i går kväll efter kurser och webbinarier med Mia Lundin fick frågan hur det såg ut i Gläntan, så blev jag bara glad, för jag fick ju en påminnelse om hur härligt det är i Gläntan, ni vet den där platsen mitt i skogen där solen lyser och det är varmt och härligt. Den där goda och varma platsen att befinna sig i.
Där man mår bra, på insida och utsida. 
Där man vill vara. 

Har du svårt att hitta till din glänta? Jag hjälper dig gärna!
Hör av dig så bokar vi en tid för att ses! 










 


 

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

Läs hela inlägget »
IMG_4044 IMG_4044

onsdag, kl 8:44, i sängen, med kaffe.

Idag känns det som huvudet skulle vara på väg att sprängas...
Visst, det finns såklart en privat sida som står för den orsaken, men det tar vi senare när vi vet mer..
Det enda jag är helt säker på att om jag vetat hur kul det är att bli 60, så hade jag blivit det för länge sedan! 
Vad som än händer, trust me.


Just nu fokuserar vi på det som vi vet, det som vi kan och det som vi vet funkar. 
Det vill säga att det faktiskt fungerar otroligt bra att äta sig till en bättre hälsa och därigenom en bättre och hälsosammare vikt. 
Jag sparkar igång en ny kurs den 10 april, och jag kan bara väldigt varmt föreslå dig att hänga med på den om du bor i Stockholm, och vill fokusera på din hälsa och hur du bäst når din målvikt . 
Bor du utanför stan så är mitt bästa förslag att vi ses online, och träffas i ett media som passar dig bäst, men fortfarande med personlig coachning. Det är på sikt det enda som faktiskt funkar och inte har en inbyggd "jag orkar inte längre" faktor inbyggd i systemet. 
Detta SKA vara den sista viljesatsning du gör för din hälsa och ditt välmående, och din vikt. Sedan ska det sitta som berg, och du  SKA vara viktstabil och du ska vara rädd om din hälsa framåt i livet. 
DET vet vi. Det vet läkare idag, och det är inget hokus pokus. 
Så. 

Mosley och mina tankar...
Vidare så tänkte jag försöka beskriva något som fortfarande är lite diffust men väldigt spännande. 
Jag hade ett bra samtal igår med min underbara pilatesfröken, ( som fö ska flytta till USA så jag letar ny PT) hon hade sett ett program med Michael Mosley på engelska BBC som i stort sett gick ut på att han beskrev sig som allt mer pesimistisk över tiden, på äldre dagar, än vad han varit tidigare och programmet handlade om hur man kan träna sina mentala förmågor att göra nya spår i hjärnan som leder oss till en positivare livssyn. Jag har ännu inte hittat programmet men pratade igår med både två kloka klienter och en väldigt klok väninna på väg hem från tidig middag igår kväll. (älskar tidiga middagar) 
Vi resonerade kring dessa frågor och jag hade tänkt ta upp detta till diskussion på de dag och kvällskurser jag har idag. 

Pippi, Caminon och jag
Jag har funderat mycket på om det går att programera om en vuxen hjärna? Till att äta på ett nytt sätt, till att tänka på ett nytt sätt, till att tacka problem och hur man ser på världen?
Går det att göra en omstart?

Jag pratade med min väninna i går kväll om min vandring. 5 veckor, varje dag, 6-8 timmars vandring varje dag. I fem veckor. Man hinner tänka en hel del. 
Jag började gå och var ganska sur och tvär. Ganska klar över att det här inte skulle kunna gå att genomföra.  jag menar., hur skulle det kunna det? Gå i 80 mil, i ett streck...
Det går ju inte. 
Fast det gick ju. Skitjobbigt,. tungt, ont, tufft. 
Och alldeles underbart. 
Jag mötte en helt extraordinär människa därute på Caminon. En modig, stark person, en äldre kvinna som inte var rädd för något och som trodde att hon skulle klara allt. Hon klarade allt. hon var dessutom glad. Hela jäkla tiden. Jag trodde att det skulle gå över. men det har det inte gjort. Jag kanske har lärt mig att programera om hjärnan. nu är jag glad hela tiden. i stort sett iaf. och när det går åt helvete, som det gjort precis nyligen, så är faktist det också helt ok, och helt och hållet till det bästa. 
Det vill bli bra, som Annica brukar säga. Det vill bli bra, vårt liv. 

En riktig Pippi. Jag älskar Pippi, en av hennes utryck, tror jag, går undefär så här, Det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra! 

Nu måste jag rusa! Tvp kurser idag och sedan spännande webbinar med Mia Lundin från USA ikväll!!

kram från Cathrine, ursäkta för mina stavfel!














 

Läs hela inlägget »
IMG_2158 IMG_2158

måndagmorgon, kl 07:49, kaffet står på lilla brickan i sängen. 
Glad efter härlig helg med Kärleken i Malmö.


Vi vill ju så gärna ha fokus på vår vikt och i de flesta fall gärna ett par kilo mindre än vad som står på vågen. 
Vi lever i ett samhälle där ALLA  vill gå ned i vikt, vare sig de behöver eller inte. 
Det är möjligt. Men vi måste få med hjärnan på tåget.


Försök som experiment att fråga tio personer idag om de är nöjda med sin vikt och se hur de svarar. 
Not happy. 

Jag säger istället, stunta i vikten och lägg fokus på hälsan, så kommer ditt nya "måbra"-liv att reglera vikten åt rätt håll.
För det MÅSTE  vara fokus på hälsan före vikten. Det är det enda argument som hjärnan kan förstå.
Nämligen att jag önskar mig själv att få må bra.

Genom att äta och leva på ett sätt som sänker vårt blodtryck, blodfetter (kolesterol) och blodsocker, det som kallas för det metabola syndromet så reglerar kroppen själv sin vikt. 
Det enda du gör är att förse kroppen med rätt bränsle.

Hjärnan hänger av någon märklig anledning också med på detta och skickar rätt sorts signaler. Trots att man äter och lever på en ganska fettsnål kost under en period så verkar det som hjärnan direkt förstår vad som pågår, nämligen att du adresserar din hälsa, och skickar alla de rätta signalerna som gör att du känner dig mätt och trygg.

För ett år sedan fick jag kontakt med en engelsk läkare, Dr Michael Mosely. 
Jag följde själv hans metod som han beskriver i boken Blodsockerkoll med en kost på 800 kcal i åtta veckor. 
Det var det bästa jag har gjort för min hälsa, och så småningom för min vikt. Jag är nu viktstabil sedan ett år och har jättefina värden.
Sedan dess har jag haft en mängd klienter som ätit och levt på samma sätt, och fått samma fina resultat. 
På kuppen har de inte bara blivit både piggare och gladare ( och ser yngre ut) de har dalat de överflödkilon de inte behövde och fått fantastiskt fina värden. 
Med hälsoargument som både kropp och hjärna förstår och gärna accepterar. 
Då funkar det.

Ny kurs för metoden 8/800 startar i 10 april, anmäl dig här, det finns både en dagkurs 11-13, och en kvällskurs 18-20. Anmäl dig här!

Nytt för våren är att jag även startar helgkurser för dig som vill gå en instruktörsutbildning, och själv kunna hålla klasser i framtiden.
Vill du gå en instruktörsutbildning i 8/800, så kontakta mig!   























 

Läs hela inlägget »

torsdag! (äntligen!) kl 08:25, sovmorgon, kaffe på lilla brickan i sängen.

Ja, jag vet! Smaskig titel, men man får ju ta i från knäna för att få folk att läsa...
Ni som läser denna blogg vet ju att jag ibland citerar Pippi. Klok flicka. Eller möjligen jag som som blir allt barnsligare. Den möjligheten finns. Bra isf.


Hon säger hur som helst något i stil med, " Det har har jag inte gjort förut, det ska bli kul"
Jag säger detsamma om 60. Det har jag aldrig varit förut, det ska bli kul.
Jag menar, hur ska man veta hur det är att bli en ny ålder, när man aldrig varit så gammal tidigare?
Hur som helst, det är roligt, väldigt roligt! 

Men för att något ska bli roligt så måste man hjälpa till själv. Genom att ge sig själv de bästa förutsättningarna och hjälpa till på traven. 
Det finns ett begrepp som hetet "fit and fierce at 40", jag säger istället...
"Get fit and fierce at 60". Du bestämmer själv..

Hur gör man då?
Ja, till och börja med så jysta till din mat. Skippa fluffet, skippa det du inte behöver iform av ris, pasta, bröd, potatis och socker i alla former. (även vin som innehåller en jäkla massa socker).
Fokusera istället på att ge din kropp den bästa möjliga näringen med en näringstät meny bestående av massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Ät dig mätt, men var försiktig med fettet. En kaloribegränsning under en period sänker dina blodfetter, blodtryck och blodsocker. Samt vikten. Det kallas för det metabola syndromet, och det står för hela din hälsa. 

Tillskott? Ja!
Vi behöver tillskott i denna ålder. Tyvärr är upptaget av näring i tarmen mycket begränsad efter 50-60 år i vår tjänst. Kroppen behöver "toppas upp" med extra tillskott i form av vitaminer,mineraler, protein och nyttigt fett för hjärnan. Bra grejer för knä och leder för att slippa värk och inflammationer. Hjärt och kärlprevention. 
Med rätt uppsättning tillskott blir du som ny. Unna dig en timme hos en bra näringsterapeut, funktioneterapeut eller hos mig. Det är värt att skräddarsy sina tillskott. 

Träning! Ja!!!!
Det är så roligt att träna idag. Jag som visserligen gick en hel del tidigare men aldrig tränade något annat, är idag en galet träningsförtjust person. 
Men det har tagit mig 1,5 år att komma från soffpotatisläget till att få vara med och medverka in en intruktionsvideo för en av de tuffaste träningsformer som finns, de sk megaformersmaskinerna. 
Så, ge det hela tid. Börja långsamt och trappa upp din träning. Börja med 1-2 timmar i veckan och gå upp till 3-4 ggr/vecka när du blir starkare. 
Jag har haft mycket nytta av tillskott och tror att min muskelstyrka har att göra med det kollagen protein tar jag. Det är svårt att bygga muskler i vår ålder, och där har jag haft stor glädje av proteintillskottet. 
Men även mycket nytta av tex rödbetsjuice som både sänker blodtryck och verkar kärlvidgande som gör att blodet kan syresättas bättre och du får mer utväxling på din träning. 
Tänk på att växla mellan styrka, smidighet (balans) och kondition. Många i vår ålder står för mycket på gym eller sitter på yogamattor och får på tok för lite syretoppar, dvs dåligt kondition. 

Och lite rejält med smörj!
Jag smörjer huden varje dag med olja från Apoteket som heter Bio oil och är från början tänkt för att hjälpa gravidmagar för att slippa fula streck när huden tänjs ut. Den fungerar utmärkt på samma sätt när vi vill ha en smidig hud som följer med " in" igen. Du får en smidig och följsam hud som inte är slapp och hänger. (läs gäddhäng).

och till sist hud....
Vi är varelser som behöver hudkontakt. Vi mår bra av att vara berörda. klappade, strukna på, och hållna i. 
Det hormonet kallas för oxytocin och utsöndras när vi blir hållna i, klappade på och älskade. Våra stresshormoner sjunker och vi mår bättre.
Om man inte blir klappad och pussad på så gå och ta massage. En utmärkt form att fylla på oxytocinförrådet. 
Är du singel, börja dejta igen. Det finns massor av roliga människor där ute, sänk dina krav och börja busa istället. Det funkar, jag lovar. 
Är du i en relation, ta fram flaskan med god olja (kanske Bio oljan)  eller kräm och be att få en massage och ge en själv. 

Det vi vet idag är att vi med största sannolikhet kommer bli äldre än våra föräldrar om vi sköter oss. 
Det är du, nu idag, som bestämmer hur du vill att dessa nästa  20-30 år ska se ut. Det är en lång tid, och värt att lägga lite extra energi på att få dem att bli så roliga som möjligt!
Våga bli lite Pippi du också!
Var en "fierce" man eller kvinna i din egen ålder! Den bästa versionen av du. 
Det är du värd.

Hör av dig om du behöver tips och pep för att nå dit. 
kram! 




 




























 

Läs hela inlägget »

måndag, kl 07:43, sängläge, kaffe (med en skvätt brainfuel, MCT olja)
Sover som en sten på 5 HTP och magnesium)


Superhärlig helg! Full av glädje och kärlek. En svängom hos underbara Madelein Månsson på Glorias i fredags, Food Tours i lördags och till sist Henrik Dorsin i Gentlemannen på Oscars. Väldigt bra! 
(stort tack till Vicky von der Lanken). 


Idag tänkte jag att det skulle handla om "knakiga knän" och ömmande leder. Det är inte konstigt att knä och höftleder börjar höra av sig, artos är väldigt vanligt hos oss 50 plussare. Inget att fundera så mycket över.
MEN det roliga är att du faktiskt själv kan påverka hur du vill må och hur ont du vill ha. 
Jag vet själv, eftersom jag har artros i alla leder, men äter mig helt besvärsfri genom kosten och tillskott. 
Det är faktist du själv som bestämmer hur du vill må och vad du vill kunna klara av. 
Ingen annan.
Mitt förslag är att lägga om kosten under en månad och sedan känna efter hur du mår efter det. En månad klarar alla av. Hjärnan kan acceptera det, då den är en "ändlig" period, inte oändlig, dvs för resten av livet. 
(fast det kanske den blir efter en månad när du upptäcker hur bra du mår!)

Så, mitt förslag är att under en månad helt undvika råvaror som kan verka inflammatoriska på din kropp, artros är ju en inflammation i leden och det är den som gör ont.
En antiinflammatorisk kost utesluter all mjölmat, dvs gluten, mao pasta och bröd. Vidare också mejeriprodukter och allt socker och sötad mat/frukt. 
Så under en månad äter du ägg, kött, fisk, kyckling och MASSOR av grönsaker i alla former. Gärna både råa och tillagade grönsaker, gärna någon form av surkål i salladen. 
De tillskott du behöver är främst är nypon och gurkmeja som verkar antiinflammatoriskt på lederna. 
Ta 1 tsk gurkmeja och 1 msk nyponpulver utrört i rödbets eller lingonjuice. (osötad).
Mitt förslag är även att under denna period ta ett kollagenprotein som bygger muskler och bildar ny broskvävnad. Detta räddade mig när jag vandrade 80 mil på 5 veckor på pilgrimsvandringen. Jag hade gjort en blandning på vitamintillskott, nypon, gurkmeja och proteinpulver som jag tog varje dag. Hade inte gått utan det, och kommer ta med det på nästa vandring för att slippa ont i lederna.
Du hittar det kollagenprotein jag använder på www.succeder.se

NYTT!
Jag tipsar gärna om Mia Lundins mottagning som öppnar 2/5. Jag lägger ut hemsidan så fort den är klar.
Det jag också gärna rekommenderar är mitt nya samarbete med den utmärkte läkaren Jörgen Boethius på mottagningen www.vegatus.se, dit du kan gå för en undersökning, blodprover och annat du behöver av en duktig läkare som tar sig tid med sina patienter. 
Det är en glädje att kunna berätta att jag ska börja arbeta där någon dag i månaden och då främst med patienter med diabetes typ 2. 

På träningsfronten har Becore (träningen från helvetet, som blev träningen från himlen) bytt namn och heter nu The Place, men ligger kvar med samma verksamhet på Kommendörsgatan. 
Denna tuffa träningsform hade aldrig varit möjlig utan antiinflammationsmat och tillskott!
Ha en bra måndag!!




 

Läs hela inlägget »
IMG_3204 IMG_3204

tisdag, kl 06:24, vaknade tidigt, svårt att sova inatt. Sånt händer. 
Med kaffe, i sängen på lilla brickan. Livet leker. 

 

Kärleken säger med sådan uppriktighet och självklarhet i rösten att han ska leva till 100. 
Fine, säger jag. Då får du väl börja äta hjärtsmart mat som gör att du blir hundra år. 


Jag träffade en väldigt trevlig (och snygg) läkare härom dagen. Han driver en mottagning i Stockholm för preventiv sjukvård, det vill säga att man genom provtagningar kan förutsäga vad som kan komma i framtiden och redan nu sätta in preventioner som gör att du kanske slipper de åkommorna i framtiden. 
Denna trevlige läkare vill att jag ska komma och hjälpa dem på mottagningen med deras diabetes typ 2 patienter, och det kommer jag att göra, med glädje! 

Men det jag egentligen tänkte på med min vän läkaren var det faktum att han såg ut som en väldigt pigg och vital man i 65-70 års åldern, men hade redan fyllt 80 år! 
Helt otroligt. 
Men så äter han helt perfekt också. Då ökar chanserna dramatiskt om man vill bli äldre - och förbli frisk! 

Hur äter man då för att hålla sig hjärtfrisk, kärlfrisk, kolesterolfrisk, blodtrycksfrisk och blodsockerfrisk?

Ja, det vi vet idag, och det som alltfler kloka och modiga läkare vägar säga, som bland annat den engelske läkaren Dr Mosley rekommenderar är ju att vi undviker det jag kallar för "fluff", det vill säga råvaror som vi faktiskt inte behöver, sådant som ris, pasta, bröd, potatis, mejeri och socker.
Viktigast att dra ned/utesluta är mjölmaten, mejeriprodukterna såsom mjölk och ost, samt självklart, socker. Undvik all sötad mat och dryck!
Det finns ingen näring eller substans i den typen av mat. Mejerierna gör oss feta och dästa och vi har svårt att bryta ned mejeri och det som inte kan brytas ned, lagras i fettcellerna. 
Vi behöver "näringstät" mat, mat som innehåller, ja är packad med näring. Sådant som gör oss pigga, friska, starka och fulla av ork och energi!

Så, fyll istället på med massor av grönsaker, med betoning på massor av grönsaker och bra proteinkällor som ljust kött,fisk, ägg och baljväxter. 
Undvik mat (och dryck) som du blir trött, däst och sömnig av, drick små mängder alkohol och kaffe helst bara 1-2 ggr/dag. 
Mer kokt än stekt mat. Mildare och skonsammare tillagning. 

Mat som det är någon mening med. Mat som håller dig ung länge. 


Här kommer ett bra recept på sådan mat!
Recepet kommer ur boken 8/800, som du kan beställa på Adlibris, följ länken här:

 
  Lammgryta med bönor
Jag gillar lammgryta för att den inte behöver så lång tid på sig för att bli mör och färdigkokt. Här tillsammans med mustiga smaker från tomat, paprika, lök, vitlök och bönor.
Här kan man med fördel variera smakerna med både de nyttiga kryddorna gurkmeja, spiskummin eller curry beroende åt vilket smakhåll man är på väg. Här har jag valt basilika på slutet så smakerna får bli medelhav denna gång.
Servera med sallad gjord på bladspenat, grönkålsblad och surkål!
 

 
1 portion
 
100 g lammbog
1 tomat
1 gul lök
1 röd paprika
2 vitlöksklyftor
½ dl kikärtor
½ dl röda bönor
½ liter lantbuljong
1 dl krossade tomater
200 g strimlad vitkål eller spetskål
färsk basilika
 
Börja med att skala lök, och grovhacka tillsammans med tomat, paprika och vitlök. Lägg i kastrull tillsammans med lambog och lantbuljong och krosssade tomater. Låt alltsammans koka på svag värme i 1 timme. Lägg i kikärtor och röda bönor efter halva tiden. Smaka av grytan med salt och peppar.
Buljongkoka den strimlade kålen, låt sedan rinna av och lägg i botten på formen. Täck med lammgrytan och toppa med färsk basilika, flingsalt och nymald svartpeppar.
 









 

Läs hela inlägget »

måndag, kl 07:58, ensam vid köksbordet, kärleken på väg söderut. 

Lek med tanken, vad skulle du skriva på vykortet till dig själv?
Ett vykort, ett meddelande till dig själv när du var yngre. 
Med kunskapen om allt det du vet idag, med tryggheten i att allt löser sig till slut. 
Vad skulle det stå på ditt vykort och till när i ditt liv skulle du skicka det?


I helgen fick jag en bild av mig själv hur jag såg ut i kroppen för ett par år sedan,för inte så väldigt många år sedan. 
(jag har ännu inte modet att lägga upp den bilden, för den är fortfarande alltför hemsk att titta på/visa upp. men det kommer, jag jobbar på det.)
Men jag vägde 12 kg mer än vad jag väger idag och var v ä l d i g t stor...
Men framför allt så var jag i ett totalt förnekande. Tyckte nog kanske att jag åt bra, tränade bra och drack lagom. 
Det gjorde jag inte. Det fanns inget lagom i det jag höll på med. 

Den underbara PT´n och min goda vän Eva Berggren (som skickade bilden) som jag håller träningsresor med i dag, var då min personliga coach och tränare för att komma i form inför vår första träningsresa tillsammans. Jag gick hos henne 3 ggr/veckan och fick början till den nya kropp jag har idag.

Det som var den stora vändningen och förändringen var kombinationen kosten och en tuffare träning. 
Den nya kosthållningen då jag under 4 månader åt enligt Dr Mosley och hans blodsockerkoll, och då började forma min egen version av metoden, det som kom att kallas för 8/800. dvs äta åttahundra kalorier i 8 veckor. 
Samtidigt höll jag på att skiljas, flytta hemifrån och för säkerhets skull så hade sonen bestämt att lilla mamseluttan non säkert behövde ett äventyr i sitt liv, och bestämde sig för att jag skulle gå pilgrimsvandringen. 
Ovanpå alltsammans pajade även ryggen och Stockholm Spine Center ville operera. 
Jag bad att få tre månader för en egen rehab och började på privat pilatesträning och den träningen som jag kom att kalla för "träningen från helvetet, Becore. 
(som för övrigt i dagarna byter namn, men ligger kvar på Kommendörsgatan i Stockholm). 
Så jag tränade totalt 4-5 ggr/vecka, plus att jag var ute 3-4 ggr/vecka och gick långlångt med sonen för att förbereda mig för Caminon och dess 800 km. 

Ungefär så här långt in i min berättelse brukar jag få frågan om det är nödvändigt att gå 30.000 steg om dagen eller träna 3-4 ggr i veckan för att må bra? Eller se ut så här i kroppen vid 60 års ålder?
Nej, absolut inte!!! Vardagsträningen duger utmärkt! 
Det jag försöker att förmedla i varenda blogg och varenda inlägg är bara att det går! Kunde jag, så kan vem som helst. Det är bara vi själva som bestämmer. 
Så mitt budskap och mitt vykort till en tidigare version av mig, skickas inte så lång bort i tiden. 
Mitt vykort till mig själv går till 15 april 2016. Då ledsen, trött och plufsig. En ledsen och trött version av mig själv. ( och väldigt rynkig)

Och på vykortet ska det bara stå en mening:
ALLT KOMMER ATT BLI BRA.

för det blev det. 


(tack till ägaren av konstverket Tom Böttiger och konstnären Mikael Richter) 
























 

Läs hela inlägget »

tisdag kl 07:11, i sängen, med kaffe. Ordningen återställd. 

Idag ska det handla om "hopp och lek". 
Hur har du det på det kontot? Fyller du på med tillräckligt mycket roligt? Har du balans mellan jobb och nöje?


Igår hörde sonen av sig kl 5 på morgonen för att kolla om inte lilla mamma vill ut och gå. Det ville hon inte. Iaf inte vid den tiden...
Jag fick respit till kl 8, men då var det bara att dra på sig träningskläder och ge sig iväg. 
Jag hade väl inte i ärlighetens namn tänkt mig att vara ute och gå i fyra timmar i går morse, men så blev det ändå. Sonen och jag gick Brunnsviken runt på fyra timmar, vilket ändå gav nästan 32.000 steg så det var väl något bra ändå.
MEN det jag funderade på medan vi traskade och pratade (man hinner prata väldigt mycket med sin älskade son på fyra timmar (!), var att detta är, även om det tar lång tid, så är det en bra balans mellan jobb och nöje. 
Och det är just balansen som är så viktig. Inte för mycket jobb, inte för mycket lek, inte för mycket träning. Men en bra balans mellan alla tre. 
Hur ser din balans ut?

Idag. nu om en stund,  ska jag har jobbmöte/social date om en stund, och då passar vi på att gå runt Djurgården samtidigt. Det passar oss båda väldigt bra, för då har man ju liksom hunnit kryssa i flera boxar samtidigt.
Känns ganska bra faktiskt. 

Mitt arbete är ju annars väldigt stillasittande. Jag sitter dagtid och coachar privat i min egenskap av kostrådgivare/psykoterapeut. 
På kvällarna har jag kurser i hälsa och må bra. Alltsammans mycket stillasittande och inomhus. 
Därför är denna balans så otroligt viktig för mig för att jag och min lilla kropp ska må bra. 
Och jag kallar det hopp och lek. 

Jag letar hela tiden efter nya och roliga sätt att fylla på i den kvoten. Jag går på zumba, jag går och discodansar hos Madelein Månsson, ni vet Gloria 50+ disco.  Det är så jäkla roligt! Man kommer dit vid 19-tiden. Hänger in ALLT i garderoben och sedan är vi två timmar ute på dansgolvet! Det blir som ett långt Friskispass och efteråt går jag hem, dyblöt och duschar och hinner ändå titta på Skavlan! 

Så min fråga till dig idag är hur det ser ut i ditt liv. Har du balans mellan stillasittande, rörelse, hopp och lek, dans, mötion, sådant som gör dig glad?
Om inte, vad kan du göra för att få en bättre balans?

Om du behöver ett bollplank eller pratkompis, hör gärna av dig så sätter vi oss ned och pratar hopp och lek!
Klicka här så når du mig!  





 









 

Läs hela inlägget »

söndag kväll, 22:17, snart med en kopp te, i sängen. 

Nyss hemskuttad efter trevlig Mappiegala, tack bästa Madelein Månsson för invitationen. 
(numera är man ödmjukt tacksam för väninnor som fortfarande är bjudna på dessa trevliga event). 

Att skriva en kväll istället för tidig morgon är ett regelbrott egentligen, men numera är väl själva livet ett enda stort regelbrott och inget som man trott eller tänkt sig, så...vem bryr sig?
Nej, inget är som jag hade tänkt mig. Ingenting faktiskt. 
Och för det är jag så otroligt ödmjukt tacksam, för allt har istället blivit så otroligt mycket bättre.
Hela helgen har jag flera gånger tittat upp i skyn och förundrat funderat över hur bra allt har blivit!
(därav bilden. den enda som finns på mig där jag inte tittar in i kameran. En bra bild för övrigt, tagen av en av bröderna Engström,döda mig men jag kan inte hålla reda på dem, Tomas tror jag att det var...
Den är hur som helst tagen för 1.6 miljoners klubbens kalender. Kalenderflicka, jojo.. det var tider det.)
Fast nu är det faktiskt bättre. 

Alla pusselbitar har, eller håller iaf på,  att falla på plats. Jättefin lägenhet, något som är på väg att bli en relation, arbete, träning, en kropp som håller...ja faktiskt allt och mer därtill som man bara kan önska sig vid snart 60 år. 
Ett bra liv. 
Något att vara ödmjukt tacksam för. 

Om man får skryta lite, och det kan man ju få unna sig numera. Ni minns ju min träning, den från helvetet, Becore. Nästa vecka spelar de in en ny demo på träningen för sin hemsida, och då är jag en av dem som ska vara med! Väldigt stolt och väldigt glad. Jäklar som jag slitit och numera så njuter jag så enormt. Idag tränade jag för Jocke en av de tränare jag var mest rädd för i början, och nu är det bara sååå kul! Träningen från helvetet som blivit träningen från himlen.

Innan vi blir för jolmiga och sätter upp för många flumiga drömfångare så ska jag passa på och puffa för två av höstens roliga resor. Dels supersuperroliga träningsresan till Bodrum i slutet av september för dig som också vill vässa mer på formen, läs mer här och även vandringsresan till Santiago i slutet av augusti, det också en höjdare. Klicka här för att läsa mer om den. 
Båda två kommer bli så otroligt roliga, spännande och utmanande, på olika sätt. 
Så, seriöst, funderar du på att göra någon form av resa med lite extra fokus på hälsa och måbra, så häng med mig!

När detta nu äntligen postas/läggs ut så har det hunnit att bli morgon och jag ska ut och powergå med sonen, som utmanat mig i stegtävling. Igår blev det modiga 20. 799 steg och nu ska jag ut på en ny sväng i minst 2 timmar, i snöyran! 
Hurra! vilken perfekt kombo, träning och tid med bästa sonen!






















 

Läs hela inlägget »
IMG_2476 IMG_2476

torsdag, kl 8:13, i sängen med kaffe på fina brickan. Väckt av det finaste plinget i telefonen..


jaja, ni fattar ju...
Det händer en hel del just nu. 
Välsignelser, om du frågar mig.
En stilla, porlande glädje att så mycket och så starkt kan hända i denna ålder. 
(en liten släng av 60-års kris kvar, men den klingar av)


Att plötsligt få fast jobb i denna ålder är en gåva, då de flesta av oss börjar fundera på pensionen. 
Jag pratade med en klok kvinna i går på mottagningen ( jag brukar säga att jag har tur och bara träffar kloka, goda människor i mitt arbete). Den damen är också terapeut och vi enades i glädjen över att sådana som vi, terapeuter, bara blir bättre med åren och det enbart är en fördel med att bli äldre.
För oss som inte kommer få så mycket i pesionskuveretet ändå, då är det ju det bästa jobbet som finns!
Stor välsignelse och glädje, med andra ord.

Det är så roligt att vakna till ett mejl från Mia Lundins duktiga verksamhetschef Annika som glatt berättar om planerana för öppning och starten av Mias och vår fina mottagning för kvinnor. Den kommer att ligga i anslutning till Danderyds sjukhus och bli hur fin som helst, och stor! 
Väldigt spännande.  
Jag är så glad att få vara en del av denna grupp och få finnas med i ett sammanhang, jag är trött på att vara ensam.
Rejält trött på att kriga själv. Nu vill jag finnas med i ett sammanhang tillsammans med kloka starka kvinnor som brinner för att hjälpa andra kvinnor. 

Igår sjösatte jag en ny grupp, en kurs i 8/800 och Mosleymetoden. 
Jag älskar uppstarten av dessa kurser för man vet hur bra de alla kommer att må snart, och hur fort det syns på alla så fort!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag har ALDRIG jobbat med något som effektivt, hälsosamt, klokt och där fokus hela tiden finns kring hälsan och inte vikten! 
Äntligen, hurra!!!

Nästa vecka är det dags för den första ( av tre) Caminoföreläsningar på klädföretaget Röhnish, det ser jag fram emot så väldigt mycket. 
Både att få träffa några av dem som ska gå med i gruppen som går i september och förhoppningsvis få några nya tjejer eller killar att bli nyfikna på att gå med i den grupp som startar i augusti. 

Ja, det finns just nu så mycket att vara tacksam för. "Count your blessing", räkna dina välsignelser var det något klok som sa...
Hur ser dina välsignelser ut, vad är du tacksam för, har du fokus på det som är bra och roligt i ditt liv eller väljer du att oroa dig (oftast tyvärr i onödan) och se det som är tungt och svårt ( där hamnar man ju också ibland)?

Själv så väljer jag idag att vara tacksam för denna otroliga kropp som lätt och glatt snart ska skutta iväg och köra ett tufft Becore-pass, tacksam för att inte ryggen gör mer ont än att det går, tacksam för att nypon, gurkmeja och kollagen-protein gör det möjligt att röra på leder som annars skulle värka av artros och utslitna diskar. 

Nu ska jag ännu en gång vända upp och ned på lägenheten, fickor, väskor och leta efter min telefonsladd som valt att gömma sig, och som jag kommer bli så sjukt glad och tacksam för när jag väl hittar igen!
Njut av din torsdag du också! 
Hoppas att vi ses i något sammanhang. 
Hör gärna av dig om du behöver någon som lyssnar.
Cathrine

Läs hela inlägget »
IMG_4065 IMG_4065

onsdag morgon, 8:12, med kaffe och morgontidning, vid köksbordet. 
 

Kärleken har precis åkt hem och det är plötsligt så väldigt tyst i lägenheten, tystade än tidigare faktiskt. 
Men allt är lugnt och bra och precis som det ska vara.
För första gången på väldigt länge. 
Väldigt länge. 


Det var dags för mig att få landa nu. Inser vilket jäkla år det varit, på gott och på ont. Men som jag skrev för ett par veckor sedan, det var "året från helvetet, som till slut blev året från himlen". 
Fast man vet ju faktiskt inte att man de facto "landat", förrän man är där, och tryggt vilar i det faktumet. 
Herregud, tror sjutton att det lilla hjärtat kört på i racerfart med tanke på allt som hänt...
Sådant har man inte råd med längre i min ålder att hålla på med...
Not. 
Nu förtjänar jag bara lugn och ro, frid i själen. Resan till Indien gav ju precis allt det där. 
(och lite till). 

Jag är ju som bekant tillbaka i full verksamhet med både dagkurser, kvällskurser i Mosley och min 8/800 metod. 
Men även klientarbete dagtid på mottagningen är nu i full fart.( det finns några sådana tider kvar, både dag, kväll och helg, för samtal och rådgivning)
Så, härom dagen ringde en väldigt trevlig kvinna för att boka tid, vi valde en sk "promenadtid", dels för att det är skönt att vara ute och röra på sig, och det såklart även blir billigare när vi inte behöver boka ett samtalsrum på mottagningen. 
Så vi ses över en sk "walk and talk", en väldigt trevlig samtalsform om du frågar mig.
Nåväl, en av de meningar hon började med, efter att ha läst min blogg under det senaste året, vad ungefär så här, "hur orkar du, varifrån kommer glädjen och orken, och hur hittar jag dit? ".

Jag tror att jag kan svara ganska rakt och tydligt på den frågan. 
Glädjen hittade jag tillbaka till på min fem veckor långa vandring.
Den där glada versionen av mig fanns ju därute, mitt ute bland de 800 milen´s vandring.
Så, börja fundera på vad kan du göra för att möta dig själv och också hitta tillbaka till den där barnsliga lyckliga bubblet som finns hos oss alla, ibland bara väldigt långt ned och duktigt tillbakahållet under lång tid?
Gå utanför din comfortzone och börja fundera på hur du hittar tillbaka till henne/honom. 
(om det är nu glad du vill bli igen. Även det en bra fråga att ställa sig!)

Orken då? Varifrån kommer den? Var bor min ork?
I din egen kropp! Genom att varje dag, dag ut och dag in, ge våra kroppar ge dem precis vad de behöver och från början faktiskt är byggda för, närmligen rörelse, motion och bra mat för vår ålder. 
Och då kan jag verkligen inte nog understryka just det sista, MAT FÖR VÅR ÅLDER!
Näringstätt, fritt från "fluff"  och skit som bara gör oss trötta och slöa. 
Vi måste ställa in kosten så att vi äter den mat som våra kroppar behöver nu, i denna ålder, oavsett vilken ålder du är i just nu. Mat för din egen ålder. Inte någon annans ålder. 
Samt en del tillskott, framför allt av sådant som våra kroppar inte längre är lika bra på att producera längre.

Kontakta mig gärna om du också vill lära dig mer om just detta, så bokar vi en tid och tar en promenad!

Och till sist, för dem av er som läste min statusuppdatering på sociala medier i förrgår så kan jag väldigt stolt få berätta att jag ska börja jobba halvtid hos Mia Lundin och hennes hälsocenter för kvinnor och hormonbekymmer. 
Så i framtiden kommer jag jobba 50/50 hos henne med hennes härliga team av duktiga barnmorskor, läkare, gynekologer, näringsterapeuter och samtalsterapeuter.
Andra halvan av min arbetstid är jag kvar på min mottagning på Artillerigatan i Stockholm. 
Samt självklart på de hälso och vandringsresor jag kommer att göra under året!
Jag hoppas vi ses!
Cathrine

Läs hela inlägget »

Fredag (äntligen fredag!) väckt av bästa plinget i telefonen, kl 08.08. 
Kaffe på sängen.
 

Ämnet för igår var ju kärlek, det kunde ingen ha missat.
Roligt att ni gillade det. Många läste bloggen igår. 
Idag fortsätter vi på temat kärlek...


Ni minns ju hur jag kom iväg på min 80 mil långa pilgrimsvandring i våras, eller hur? Ledsen, dumpad, lite för kurvig och definitivt för många "unna sig-glas" per kväll...
När sonen tar tag i mig och meddelar att alla mammor bör ha ett rejält äventyr och att det nu minsann var dags för mitt! 
Han köpte mina kängor och vandrade varje dag med mig i tre månader, och skickade sedan iväg mig med en enkel biljett till Paris! 
Via tåg till Bayonne vid franska Atlantkusten började jag där min fem veckor långa pilgrimsvandring tvärs över Spanien mot Santiago de Compostela. Mitt livs äventyr. 
Det kom att bli min livs resa. På alla plan. På plan inom mig själv som jag inte ens visste att jag hade...
Man hinner tänka en hel del och umgås väldigt mycket med sig själv under dessa veckor. Man lär känna en helt ny person, på gott och ont.
För min del, massor av gott! Jag gillade henne jag lärde känna. 
Hon var mycket modigare, ärligare och roligare än vad jag varit tidigare i mitt liv. Kul tjej att hänga med, helt enkelt. 

Nåväl. 
Caminon kallar igen. Suget finns alltid där. 

Tanken är aldrig OM jag ska gå igen, utan NÄR jag ska gå nästa gång. 
Nu har jag faktiskt svar på den frågan!
Privat så går jag nu i sommar. Jag planerar en tvåveckors vandring mellan Oporto i Portugal och till Spanien och till Santiago och sedan ut till havet, vid Finisterre. (en av de mest magiska platserna på jorden.)
Och jag tror inte jag går ensam denna gång. 

Välkommen att gå Caminon med mig i höst!  och välkommen på gratis föreläsning! 
Nu har jag fått möjligheten att få berätta om min vandring på morgonföreläsningar på klädmärket Röhnish morgonföreläsningar, och det första tillfället är redan nu i februari där jag kommer kunna bjuda in dig som är nyfiken på gratis frukost och föreläsning på torsdag 15/2 redan! Hör av dig till mig för biljett! 
Boka din plats på föreläsningen här.

Jag har två Caminovandringar spikade. Den första är redan fullbokad, men jag har några platser kvar till den turen som går från Sarria till Santiago, en vecka, ca 10 mil, sista veckan i augusti. 
Jag räknar med en ljuvlig sensommarvandring i lätt terräng som alla kan hänga med på. Är du osäker på om du inte orkar med dagsetapperna så har jag ordnat med transport för dig som vill gå kortare dagsetapper. 
Vi ordnar dessutom med transport av ditt bagage så du bara går med en lätt dagsäck. Vi sover dessutom på hotell så du slipper på på logement. 
Helpension, till ett otroligt bra pris. 
Är du nyfiken så läs mer här!

Så, tills vi ses, buen camino och trevlig helg!
Cathrine

Läs hela inlägget »

onsdagmorgon (väldigt vad denna vecka masar sin fram långsamt)
kl 06:40, med gott kaffe, i sängen. 


Jag är kär! På riktigt. 
Jag brukar bli kär i alla mina klienter och alla mina kvällskursare, men denna gång är jag på allvar kär i den energi och den kärlek som mina härliga deltagare delar med sig till varandra och den omtanke de visar varandra. 


Alla grupper jag har haft förmånen att leda under de senaste tio åren har haft sina speciella energier och egna krafter. En del grupper har såklart blivit tajtare och roligare än andra. En del deltagare har gått vidare och blivit kompisar och jag försöker hålla kontakten med alla dessa hundratals underbara människor jag har haft förmånen att träffa. 
Men ibland så händer det. 
Och då måste jag först förklara för dig som inte gått hos mig vad det handlar om, vi är en grupp på ca 8-10 pers, mest kvinnor, som möts under 3 månader vid 10 tillfällen. 
Förr om åren har fokus varit på LCHF och KBT och nu senaste året har jag använt min metod 8/800 och Michael Mosleys teorier och böcker som underlag. 
Mötet sker på min mottagning, alla får något att äta när vi börjar och först berättar jag en stund om något aktuellt och sätter en agenda för kvällen. 
Sedan berättar var och en hur det går och hur man mår just nu, en typ av sharing, dvs man delar med sig av sina erfarenheter, tankar och funderingar från veckan som gått. 
Vi håller på i exakt två timmar och det finns ett tryggt regelverk kring denna möten. 
Fokus ligger alltid primärt på hälsa före vikt och jag väger aldrig och få i grupperna delar sin vikt, även om man får göra det. Men fokus får aldrig vara på vikten, då blir vi ju bara ytterligare en fånig viktminskningsgrupp...
Helt meningslöst om du frågar mig. 

Och så plötsligt händer det...
Denna grupp jag har just nu, efter 7 möten ( tre kvar) och ett arbete som pågått sedan november, så plötsligt händer det. Magi uppstår och kärlek sprids. 
Ett samtal på två timmar där alla är aktiva, alla stödjer varandra och alla hjälps kollektivt åt att stödja och finnas där för varandra. Man berättar om sina misslyckanden, sina lyckanden, sina mål och sina drömmar. 
Vi letar gemensamt efter målbilder och hur man själv vill se sig i framtiden och hur man vill må bäst då, och framför allt hur vägen dit ser ut. 
Mitt lilla hjärta sjunger när jag skriver dessa rader. 
(och du vet ju, som brukar läsa mig, att jag inte är så himla flummig av mig.)

Målet då? Ja, de flesta går ned ca 10-12 kg på dessa månader och alla sänker sina blodfetter, sitt blodsocker och sitt blodtryck. Alla får bättre hy, starkare hår och naglar.
Och förhoppningsvis ett starkare sjävförtroende om att allt faktist är möjlig, bara man tillåter det att hända. 

Vill du också vara med på en kurs som denna, hör av dig, så ser vi när det finns en ny grupp som startar.

Nu ska jag skutta iväg till ny träningsfröken. Min älskade Leana ska stänga sin pilatesstudio efter 15 år och jag letar nu efter en privattränare som tillskott till de tre dagarna av Becore som jag unnar och gläder mig själv med varje vecka! Så på med träningskläderna och ut i duggregnet! 

(och för dig som ville läsa något mer mellan raderna i rubriken, så läste du helt rätt...:-) 

kramkram!




 


 

Läs hela inlägget »
soppa soppa

tisdagmorgon, kl 06:13, i sängen, med kaffe. 
Fortfarande med indisk tid i kroppen, dvs tidiga kvällar och tidiga mornar. inget bekymmer.
 

Tidskillnaden på 4,5 timmar sitter fortfarande kvar i kroppen, men det stör mig inte. Jag gillar att somna tidigt och vakna tidigt. 
Igår fick jag frågan om vad 8/800 betyder och de nya böckerna handlar om. Så det handlar bloggen om idag.


Bra fråga, eftersom man lätt blir hemmablind i sitt eget lilla hörn av världen och tycker att alla borde väl veta vad man pysslar med vid det här laget. Så klar man inte gör. 

För ett år sedan, lite drygt så läste jag den engelske läkaren Michael Mosleys bok om Blodsockerkoll. Den handlar om att på ett mycket effektivt sätt  genom kosten, sänka sitt blodsocker, sitt blodtryck och sitt kolesterol samt minska på det väldigt skadliga vicerala fettet, det vill säga det inre "osynliga" fettet som ligger runt de inre organen i kroppen och faktiskt är det farligaste fettet för oss. 

Han menar på att genom att sänka fettintaget och lägga om kosten till 800 kcal om dagen i 8 veckor och sedan efteråt äta en mer medelhavsinspirerad kost med inslag av hans tidigare metod, 5/2, så får man en mängd hälsoeffekter. 
En av dem är en minskad vikt. 

På åtta veckor går alla människor ned ca 8-12 kg. Man dalar i lagom takt med ca 1 kg i veckan och förutsatt att man efter de åtta veckorna fortsätter att äta sunt så behåller man den nya vikten och förblir viktstabil. 
Jag testade jag att fortsätta att äta 800 under ytterligare 8 veckor för att se om det gör någon skillnad. För mig gjorde det inte det, men jag väger nu 67-68 kg till mina 178 cm och ska inte gå ned mer i vikt och är nu viktstabil sedan i mars. 
När jag läste Michael Mosleys bok blir jag väldigt inspirerad och bestämde mig för att börja jobba med hans metod. Jag såg också tidigt att hans engelska recept är inte lika bra som hans metod och då var det enkelt för mig att börja göra egna kokböcker, i samarbete med Expressen. 
Det är jag idag ensam om att få göra, med ett medgivande från England och Mosley själv. 
Jag kallar denna metod för 8/800.

Den frågan jag alltid får är blir jag mätt?
Det är en existensiell fråga, det vill säga en fråga huruvida jag kommer att överleva, och det är den enda frågan vi alltid ställer oss, från det att vi kom till världen och började gallhojta just den frågan! Kommer jag att överleva????
Tricket och hemligheten bakom denna kost är att äta massor av grönsaker, och då menar jag verkligen massor av grönsaker! Massor av grönsaker som håller dig mätt hela tiden. 

Mätt blir du helt säkert. En 8/800 frukost innehåller gärna ett ägg och någon form av grönsakssmoothie. Då landar man tryggt och säkert på ca 150 kcal för en frukost och blir mätt och trygg fram till lunch. Vill man snacka på lite morötter och minitomater på förmiddagen så är det ju inget bekymmer. 
Lunchen som man ofta äter ute får bli en stor sallad, gärna även där med ett kokt ägg, jag brukar beställa en stor räksallad utan dressing, det blir supergott med räkor, ägg och grönsaker. 
Äter du på krogen så funkar det ju alltid att beställa kokt fisk och grönsaker, råa eller kokta, sådant finns ju överallt. 
Har du hushållat under dagen med dina 800 kcal så kan en middag bestå av en riktigt matig soppa/gryta med en buljongbas och massor av grönsaker, färska örtkryddor, kokt kyckling, torsk, räkor eller vad du nu gillar och har hemma. 
På kvällen brukar jag ta en bytta hummus och ett par morötter och ha som kvällsgodis tillsammans med te, kokosvatten eller tomatjuice.
Vill du dricka kaffe, vin eller annat under denna period, inga problem. Det enda man bör tänka på är dock att vinet blir "dyrt", och man blir snabbt full, då man äter mindre fett, så ett glas brukar räcka för de flesta. :-)

Jag brukar rekommendera att under denna period även undvika mejeriprodukter för att få till en så hälsosam period som möjligt. De flesta av mina klienter upplever då en betydligt lugnare mage när man utesluter mejeri tillsammans med ris, pasta, bröd, potatis och socker (frukt). 
En lugn platt mage blir till sist nästan vanebildande och lusten att gå tillbaka till en kost där magen blir tjock, svullen, bullrig och gasig känns inte så lockande längre. 

Tanken är ju liksom att denna nya kost ska bli en livsstil som ska vara enklare och lättare att leva efter, då hälsoeffekterna är så otroligt stora, och så väldigt tydliga. 
Lägre blodsocker, dvs mindre insulinpåslag, lägre blodtryck, lägre blodfetter och framför allt en smidigare och starkare kropp som får tillbaka sin styrka och smidighet när den har ett nytt och mindre format. 

Så, svaret på din fråga, om du blir mätt. Ja, det blir du. 
(glad blir du liksom på köpet!) 
Och kär i din nya hälsa och din nya kropp.

Vill du hänga med på min kurs som startar nästa vecka så finns det plats kvar. Vill du köra den via Skype eller telefon/FaceTime, så går det lika bra!
Kontakta mig här
Vi ses!
Cathrine


recept nedan!

1.   Burksoppa med nudlar och grönsaker
Det fina med burksoppa är att man kan ta med den till jobbet, man kan förbereda den i god tid och det är helt enkelt intelligent snabbmat när det är som bäst.
Tricket är här att packa burken smart. Bottna med nudlar, fortsätta med bladspenat, sedan fint strimlade grönsaker som med fördel kan vara köpta färdigstrimlade/hackad i påse, för att avsluta med böngroddar på toppen.
Nudlarna kallas för shiratake eller sk konjaksnudlar och säljs i mjuka påsar. Bara att spola av och värma.
Sedan är det bara att hälla på en smakrik buljong med doft av vitlök och färsk ingefära, låta det hela stå och dra ett par minuter och sedan mumsa i sig innehållet i burken. Soppa på burk, helt enkelt.

 
1 portion
 
2–3 dl buljong, gärna lantbuljong eller god hönsbuljong
1 dl avrunna nudlar
1 näve bladspenat
1 näve finskuren morot eller annan hårdare grönsak
1 näve böngroddar
till topping, böngroddar, rödkål, koriander
till smaksättning, pressad vitlök, riven färsk ingefära, finhackad chili, lime eller citronjuice, färsk koriander
 
Börja med att packa burken med väl avrunna nudlar i botten, fortsätt sedan med bladspenat, låt nästa lager vara strimlade morötter och sist böngroddar. Koka upp buljongen och smaka av med vitlök, chili, riven färsk ingefära, limejuice och koriander. Smaka av och slå den hela buljongen över innehållet i burken. Låt stå ett par minuter och njut sedan av den godaste av alla soppor.
 
140 kcal








 








 

Läs hela inlägget »

I sängen, med kaffe, kl 06:43 (vaknade vid 5-tiden, svårt att sova efter Indien) 

Det är lite svårt att ta sig ur "Indien-bubblan" och frågan är väl kanske om man verkligen vill kliva ur den?
Så bra, så trevligt, så berikande, på alla sätt och på alla plan. Åker helt klart med nästa år igen.
 

På en resa av denna typ hinner/ska man man tänka massor. Det var min plan och det var också precis vad jag gjorde. 
Bort med sådant i mitt liv som skavde och gjorde mig ledsen och in med sådant som gör mig glad och får mitt hjärta att sjunga. 
Så för mig blev resan till Indien precis det reningsbad som jag hade hoppats på. Jag reste dit med många frågor och kom hem med de bästa svaren. 
Det jag inte hade räknat med var att jag även kom att adressera min härliga 60-årskris som jag vadat omkring i de senaste månaderna. 

Jo, jag väljer faktiskt att kalla den för härlig, för jag tänker såhär: klart att man kliver över en tidstolpe i livet (vilket 60 faktiskt är) så vore det väl konstigt om man inte reflekterade och funderade på hur det känns i hjärtat, magen och huvudet. 
Och gudarna ska veta att jag vadat runt i denna kris, upp till anklarna faktiskt. 
Riktigt roligt, handen på hjärtat! och seriöst, hur ska man veta hur det känns att vara i den här åldern, när man aldrig varit det förr!

Det senaste året har väl för dig som följer mig här på bloggen inte kunnat undgå den "resa" jag gjort, och  vad som har hänt i livet. 
Med kroppen, med vikten, med träningen -  med hela förändringen från ledsen och dumpad - till pigg, frisk, singel, glad och lycklig.  
Resan har inte varit lätt eller enkel. Tror man att man lär sig något på en "enveckas charterresa till Mallis", så har jag nyheter för dig. Så enkelt är det inte, och så lätt går det inte. 
Men det är ju resan och inte målet som är det roliga, tänker jag.
Och når man någonsinn målet? Egentligen? 

Nåväl, det jag försöker komma fram till är väl egentligen att jag valt en ny strategi att förhålla mig till den här nya fasen i livet, och det är att fira den! 
Fira (jag fick ordet celebrera i huvudet) det faktum att kroppen är fantastisk och det finns så mycket roligt att göra med den!
Som mina väninnor på Mallorca brukar säga, " Age is only a matter of mind, and if you don´t mind, it doesn´t matter" .
Och efter resan till Indien där jag träffade så fantastiska kvinnor ( och några ganska fantastiska män också, faktiskt ) så inser jag ju också att det sitter i huvudet, själen, kroppen, hjärtat. 
Åldern sitter i huvudet - och inte i huden.  
Så nu firar jag! Allra mest den 4 april, såklart,  då jag på riktigt blir 60, men varenda dag hela året. 
För det är jag värd. 


vill du också fira dig själv?
Häng då med mig på någon av mina hälsoresor, vandringsresor eller träningsresor under året.
- Det finns fortfarande plats på en veckas magisk pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, i slutet av augusti, läs mer här. 
- Det finns också plats kvar på träningsresan till Bodrum i oktober, då det blir både träning, vandring och matlagningskurs på kvällarna. Sååå roligt!! Läs mer här. 
- Vill du nå din hälsovikt under 2018 och komma i din livs form ( som jag gjorde) så börjar nästa kurs redan 7/2, det finns plats kvar där, läs mer här.

Dags att vi börjar fira oss själva
kram, Cathrine












 

Läs hela inlägget »
IMG_3908 IMG_3908

tidig morgon i sängen, kaffet balanserar på nya brickan, och lyckan sprider sig i hjärtat..

Tillbaka från Indien och något litet jetleggad, men inte farligt. Det är 4,5 tim tidsskillnad med Kerala och det går faktiskt utmärkt. 
Här är ett tillfälligt tillskott av melatonin, (det sömnhormon som vi naturligt producerar i tallkottkörteln) utmärkt att hjälpa hjärna putta sig i rätt fas igen.

Vilken resa vi har haft! Stort tack till Yvonne Fuch som donade med våra hjärtan och hjärnor och hade väldigt givande worksshops på kvällarna med hjälp av hennes metod The Work, baserat på Byron Katies teknik. 
(gillar egentligen Yvonne Fuch egna tankar kring tankar och känslor bättre än själva tekniken kring The Work, men det ena utesluter inte det andra).
Stort tack även till Mariann Klint på Enjoy travel som fixat så fint för oss och även deltog själv i resan. 
Den började med fyra dagar på väldigt bra ayurvedacenter Somatheeram utanför Kovalam i Kerala. Ett riktigt bra ställe som hade en bra balans av både resort och hälsocenter. 
Sjukt god mat, se bilden. Jag åt en hälsomusli på morgonen bestående av färska groddade mungbönor, granatäpplekärnor, kokosflingor och små druvor utan kärnor. 
till lunch blev det ofta som på bilden, olika sorterts juicer samt råa och kokta grönsaker. 
Egentligen samma sak till middag också, när jag tänker närmare efter..
Urgott, hur som helst

Rutinen blev att gå upp tidigt, tidigt på morgonen och powergå en timme på stranden innan frukost. 
(jodå, man kunde faktiskt smyga in på restaurangen och få en kopp kaffe innan turen)
Sedan var det dags, efter frukost att tassa upp till ayurvedacentret och få dagens tvåtimmars behandling. Helt galet magiskt och underbart. 
Efter den var man tillsagt att vila och låta olja och diverse inpackningar få verka i lugn och ro. Det var inte svårt att sitta på verandan till sitt lilla hus och se sina kompisar hasa förbi i våra gröna rockar. 
Se gärna bilder på det på FB. 
(lyckades skrämma min lilla mamma halft från vettet när jag med oljeinpackning på ena knät och röd gegga i ansiktet)
Sedan kunde man i lugn och ro hasa ned, i grön rock och allt, ned till restaurangen och njuta av en härlig vegolunch. 
Tanken var väl egentligen att man skulle äta enligt sin sk doscha, det vill säga vilken människotyp man var, vata, pitta eller kappa) men jag plockade från det mesta och valde en egen meny bestående av råa och kokta grönsaker. 
Gick ned 2 kg på fyra dagar, mycket nöjd med det. 
Självklart inget vin eller öl. Mycket nöjd med det också, och det har hållit i sig sedan dess. mycket nöjd med det också...

Sedan var det dags att via ett ashram (Ammas) åka till Keralas sk backwater, en gigantiskt deltasystem och där åka husbåt i två dagar. 
Kanske det mest givande, rofyllda, kärleksfulla, energitätaste och bästa två dagarna i mitt liv, på väldigt, väldigt länge. 
Hamnade (såklart) på bästa båten och fick båtkompisar för livet. Stort tack till Lasse, Carolyn och Charlotte om ni läser detta. Och såklart Mariann som styrde och ställde med van reseledarhand. 

Sista dygnet innan hemresan bodde vi utanför Cochin på ett sk homestay, där man bor hemma hos en fin indisk familj och lever med dem ett dygn i deras vackra hus. En glädje och ett möte som kommer finnas med mycket länge. Ett måste när du besöker Indien och speciellt Kerala. 

Sista dagen var ledig och jag och en mycket god vän passade på att softa på egen hand och träffa goda vänner från Expressentiden, äta god lunch och softa vid en pool på bra hotell ett par timmar innan det var dags att ge sig av mot flygplats och ett par timmars vila på flygplatshotell. 

Om jag skulle knyta ihop säcken och sumera mina tankar och intryck?
Jag åkte för att få vila, slippa bestämma något och få tid över att fundera över vilka beslut jag skulle behöva ta när jag kom hem.
Den önskan blev med råge infriad. 
Genom alla goda samtal, tid för mig själv på stranden på eftermiddagarna under ett parasoll, genom att lyssna på andra kloka kvinnor (och en man) som gjort likande inre resor så formade sig ett beslut som landat så bra i magen.  
Jag är så glad att jag åkte med på denna resa. Det kändes så instinktivt rätt när Yvonne la ut den, och den har givit mig så väldigt mycket. Både nyttig mat, nyttiga tankar och tid för reflektion. 
Jag har redan bokat in mig för samma resa nästa år vid samma tid. 
Ska du med? 

Nu känns det som jag landat här hemma och tar med mig all den kraft och energi jag laddat upp med och lägger dem kärleksfullt i de projekt som ligger framför mig. 
Främst så så startar jag nya kurser i 8/800 nästa vecka, där finns det fortfarande någon plats ledig. 
Sedan har jag ett rum kvar på hälsoresan till Turkiet i vår och plats på vandringen till Santiago i höst. 
Följ med mig så pratar vi vidare...
Gå in på denna länk, så hörs vi!
kram!























 

Läs hela inlägget »
alka greens: alka greens:

onsdag, 8:42, i sängen, med kaffe, det blev sent i natt)

Är du också stressad av människor i din omgivning som nu i januari ivrigt kastar sig över sina vita veckor eller detoxprogram som det gällde livet?
Befinner man sig i min värld (hälsosvängen) så finns det ingen, jag säger ingen, som inte kör någon form av vit period eller skojar till det med diverse gröna pulver och en tallrik grönsallad per dag.

Tanken kör naturligtvis runt i mitt huvud, borde även jag ägna januari åt att rädda det som är kvar av levern (vita veckor) eller boosta någon form av system för att stödja de inre organen?
Självklart mår kroppen bättre av mindre belastning (läs låt bli att dricka alkohol), men jag funderar mer kring frågor som synd, skam, förbättring, syndernas förlåtelse osv..
En  detox betyder ju avgiftning, det betyder ju att man är förgiftad och nu ska rena sig. Ganska skuldbeläggande om du frågar mig..
Blir då dessa veckor en form av "avlatsbrev" för mina synder och jag nu får dem förlåtna genom ett par vita veckor?
Jag har verkligen all respekt för dem som tar en vit månad och visst sjutton gör det nytta, säkert ingen tvekan om det!
Själv så tänker jag att för min del så är en del av mina nyårönskningar till mig själv att kanske bara dricka vin till helgen, och skippa det där veckoblaskandet? Det är en tanke, iaf..

När det gäller detox och grönsaksdrinkar så vispar jag ju redan ihop dessa drinkar dagligen och äter mer grönt och syrade grönsaker som är möjligt, och äter mycket små mängder kött. 
Så det är väl någon form av detox redan tänker jag....
Gick förbi en hälsokostbutik igår och såg att de säljer femdagars-paket, dvs fasta i fem dagar och detoxa måndag till fredag...
Jag tar mig för pannan...

Oavsett vad man tycker om januari, vita veckor och diverse reningskurer så får det aldrig vara med ett skuldbeläggande på hur jag levt eller vad jag stoppat i mig, utan med en acceptans och förståelse för vad som hände och någon form av förlåtelse. (låter det för flummigt?) 
Kanske även en vänlig egenkram och en önskan om att året som kommer ska vara så omhändertagande och självsnällt,  även på dessa fronter att januari 2019 inte behöver starta med bot och bättring?
Det vill säga, var snäll mot dig hela året, inte bara i januari. 

Själv ska jag om ett par dagar vara otroligt snäll mot mig själv och åka iväg i 10 dagar på ayurvediskt retreat med yoga och mindfullness i massor. 
Tankarna kring relationen (som jag hade lovat mig själv att tänka)  är redan färdigtänkta och landade på en bra plats. i Gläntan. 
Hoppas jag. 
Att få möta kärlek i "vår" ålder är en gåva, i vilken form den än har. Inte alltid som man har tänkt sig, men alltid vad man behöver.
Det finns ett uttryck på Caminon som säger, " The Camino provides, not always what you want, but always what you need.
Så är det nog. 

För övrigt så kommer nya boken ut nästa vecka, nr 3 i ordningen av "8/800 succemetoden", håll utkik, den tog slut blixtrande snabbt förra gången. Den produceras ju av Expressen och säljs på Pressbyråer och ligger bara ute i 3 månader, plus Adlibris. 

Nya dag och kvällskurser i 8/800 börjar onsdag 7 februari, läs mer här. 

Caminoresan nr 2 har redan börjat att fylla på, så vill du vandra med mig sista veckan i augusti, så häng på direkt! Läs mer här! 

Vill du däremot hoppa, skutta och åka på världens roligaste träningsläger med mig och världens bästa PT, Fru Eva Berggren, så ska du inte tveka en sekund. Vi lovar dig minus 5 kg på en vecka och ditt livs toppform ( och skrattform, för vi har så himla kul!)  läs mer här! 














 

Läs hela inlägget »
19May2011_3186 19May2011_3186

tisdag (tänk vad tiden går.. kl 8.34, i sängen, med kaffe och ny och bättre bricka...


De flesta av er som läser och följer mig vet ju att jag är brutalt ärlig och transparent. (genomskinlig) kanske för mycket ibland. 
Mest om mig själv, och någon enstaka gång om fd sambon. Fast nu är han så himla mkt fd att det inte längre ens är kul...
Dålig karma är det dessutom. 

(om man nu till äventyrs skulle vilja vara lite flummig, och det kan ju vara kul det också tänker jag, ibland) 

Jag har ju också berättat om min älskade metafor, Gläntan. Den där ljuvliga plats där allt plötsligt faller på plats och det känns som alla stjärnor ställer sig på rad på himlen och det där varma, milda ljuset vänligt lyser ned på en.
Med Glänta menar jag platsen där det plötsligt finns jobb, ett flow och en allmänt flyt i livet. 
Ja, du vet precis vad jag menar. 

I mitt fall det är det en plats att få bo på, efter många år i kappsäck ( inget jag rekommenderar för folk i vår ålder) där jag under ett par år verkligen får en chans att rota mig och kalla det för mitt. En välsignelse, om du frågar mig. 
Men det är också att äntligen fått ordning på en kropp som inte alltid gjort det jag bett den om. Numera tränar den som en liten iller och har på ett år låtit sig formas om till något riktigt funktionellt och ändamålsenligt. 
Idag så hoppar, skuttar, klättrar, springer och går den, precis som jag vill att den ska göra. Väger också lagom mycket för att leverera allt det där. Att äntligen, vid min ålder, hitta en vikt som man verkligen trivs med är ett stilla ljubel i sig.  
Behöver du någon att hålla i handen när det gäller att få ordning på kroppen så hjälper jag dig gärna. 
Alltså check på boende, kropp, träning och vikt. 

Nu har jag också hittat en perfekt plats att få jobba på, ett sk kontorshotell som är det raraste, finaste och trivsammaste man kan tänka sig!
Där får jag hyra små rum för samtal, lite större rum för kvällskurserna ( nya kursstarter i februari) och stora rum för föreläsningar ( två nya på gång i helgen!).
Helt perfekt med andra ord. 
(Selected office, Artillerigatan 6, stockholm) Kan verkligen varmt rekommenderas. Hälsa Nina från mig!

Sedan har vi ju mina älskade kurser och resor!
(jag gillar verkligen grupper) 
Dels en träningsresa med bästa, bästa vännen och PT´s Eva Bergggren. Vi åker två ggr (!) i år till ljuvliga lilla Yalikavak i Bodrum och tränar tillsammans med små och exklusiva gruppen om 12-14 pers. Det blir morgonyoga på taket, spännande utflykter varje dag, vandringar, biking, hiking, lite tabata på efermiddagen och sedan kvällsmatlagningskurser med mig varje kväll. 
Detta är en vecka som du INTE vill missa, tro mig!. läs mer här. 

Vidare så blir det ju en andra vandring längs Caminon, helt otroligt att första veckan redan är full, jag kan knappt tro det!
Den veckan vandrar vi från Sarria till Santiago, i lugn och ro, de sista 10 milen mot Santiago och sedan vidare ut mot havet och möter det stora blåa i Finisterre, vid slutet av världen. 
en magisk vecka för dig som är nyfiken på vandringar och speciellt pilgrimsvandring.
Mer info hittar du här.

Men om det ändå skaver i hjärtat och trots goda tankar, drömmar och förhoppningar om det goda livet och den stora kärleken och det inte blir som man tänkt sig i den lilla delen av Gläntan?
Ja, jag vet inte om det finns något bra svar på den frågan.
Själv så gör jag som flera av mina klienter som kommer till mig i enskild samtalsterapi, vänder mig till till en människa som jag har förtroende för och kan prata med. 
Jag pratar, pratar och pratar. 
Sedan så går jag. går och går och går...
Den är väl ungefär som jag skrev i rubriken, när det blir tufft för de tuffa, så går jag, och går...
( och tränar som en galning, glömde jag att säga det?) 
Vill du också gå och vädra dina tankar och bekymmer så har jag något jag tänker lansera mer under våren, nämligen ett sk "walk and talk, dvs vi går och pratar.
En typ av vandrande terapi.
Efter min egen caminovandring på 80 mil förra året så har jag märkt att det är oslagbart.
Vill du hänga med mig i vår?
Hör av dig här, så pratar vi vidare.

kram, Cathine

ps, tack till finaste kollegan Maria Helander, på bilden, för att lyssna och bry genom åren! love you. 



 

Läs hela inlägget »

2018

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

torsdag em, kl 15.25, med en burk kimchi vid köksbordet..

På bilden, min favvosallad med syrade bönor, ägg, surkål, kimchi, avokado, böor och champinjoner.

Man måste våga bryta sina mönster, som att bara blogga på morgonen, i sängen tex...
Så, Wild and Crazy tänkte jag nu skriva ett par rader om min älskade surkål och vad jag använder den i och med, och till vad.

Varför skriver jag om surkål nu?
Jo, jag fick frågan på min FB grupp "8/800 med Schück och Mosley" om varför surkål och den syrade koreanska kålen kimchi är så himla nyttig. Och god.

Traditionen att syra grönsaker är väldigt gammal och gjordes från början först och främst för att bevara och konservera grönsakerna. Men när man syrar något så bildas även olika bakteriekulturer som i sin tur har visat sig vara rena underverket för vårt immunförsvar.
Syrade grönsaker är särklit bra om du har en inflammation i kroppen. Det är då som immunförsvaret behöver all hjälp det kan få. Genom att äta några matskedar surkål till varje måltid förser du tarmarna med nyttiga bakterier som t ex laktobaciullus planetarium. Denna bakterie främjar T-cellerna i kroppen som behövs vid alla läkningsprocesser. Dessutom behövs denna typ av bakterier för att utmana immunförsvaret så att det blir mer tåligt vid inflammationer och andra attacker. Man kan se det som en sparringpartner i boxning. Om immunförsvaret aldrig utmanas så blir det inte heller allert när det väl gäller.
Att göra sin egen surkål är både lätt och komplicerat. Lätt på så vis att det endast är två ingredienser som du sätter ihop. Komplicerat för att det kräver lite pyssel och du måste också vänta in laktobaciullus planetarium i tre veckor. Det vill säga du måste ha lite framförhållning om du vill börja äta surkål.
Detta kan du naturligtvis kringgå genom att köpa färdig surkål på burk. Det finns en hel del att välja bland, men se upp så att surkålen är opastöriserad bara. Om man har pastöriserat den så har man dödat av de viktiga bakterierna. Då blir det bara en ”sur kål ”som många gillar till t ex korv i Österrike och Tyskland. Men inte den magiska surkålen som vi är ute efter.

Jag avänder surkål och kimchi i allt, soppor, grytor, i sallader och som tillbehör. 
Är du känslig för syran så börja med att blanda ned en liten mängd i sallad. Jag gör gärna en sallad med färsk bladspenat, strimlade rädisor, skivade färska jordgubbar och vänder ned lite surkål, olivolja, salt och peppar. Superenkelt och väldigt gott. 

Så här gör du egen surkål
(
jag köper min färdig, för mig passar det bättre. min favoritsort är Syrat och Tistelvind, men ställen som Paradiset i Stockholm har många olika sorter).

Ingredienser
1 kg Vitkål
10 -15 gram Salt
1Hink eller bunke
5 stKonservburkar, ta gamla gurkburkar eller sillburkar t ex.


GÖR SÅ HÄR:
1)
Strimla vitkålen på valfritt sätt. Kör i matberedare, skär fint med kniv eller riv med rivjärn.
2)
Lägg i en hink eller en bunke och tillsätt saltet. Knåda sedan ur vätskan ur kålen med knytnävarna eller med en mortel/träpåk. Det ska bli en hel del vätska.
3)
Lägg upp kålen i glasburkar och tryck till igen så att alla bubblor försvinner. Vätskan ska täcka kålen när du är klar. Sätt på lock och skruva åt. 
4)
Nu ska surkålen bilda bakteriekultur och det gör den bäst i rumstemperatur. Ställ burkarna på tidningspapper för det kommer att pysa över lite.
5)
Efter tre veckor är surkålen färdig. Du kan äta den tidigare, men den bästa bakterien, laktobaciullus planetarium, bildas sent i syrningsprocessen.
6)
Ät en eller två matskedar surkål till varje måltid för att boosta immunförsvaret.

tisdag, kl 07:10, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Många skryter om sina bloggar, alla sina följare, sina överfyllda Instagram-konton eller smarta twitterkommentarer.
Jag är stolt över min FB grupp. Jag är sprickfärdig av stolthet över dess medlemmar. Jag dör av stolthet över deras omsorg, vänlighet, goda ton och stora kärlek. 
Gruppen heter 8/800 med Schück och Mosley.


ca 800 (!) personer som har en sak gemensamt, de vill ha fokus på sin hälsa och är intresserade av min metod 8/800 och den engelske läkaren Michael Mosley som inspirerat mig till denna metod.
Många i gruppen kör dessutom sina sk 8 veckor med 800 kcal och använder gruppen för att berätta om sina upp och nedgångar.
Igår var det en dam som menade att nu hade hon tappat sugen och att det kändes tungt. 
Genast så kom ett par andra i gruppen till hennes stöd och peppade. 
Utom en. Hon skrev istället "bryt ihop, och kom igen".
Den kommentaren berörde mig så starkt. 

Det är ju så livet fungerar. Vi bryter ihop, och vi kommer igen. Släpp taget, gör det där avsteget som din hjärna surrat runt kring. Det brukar hända efter ett par veckor in i metoden. Hjärnan vill prötsligt inte alls samma sak som vi hade bestämt. Plötsligt så hänger livet på om jag äter den där grejen som jag gått och funderat på så länge nu..
Ja, men gör det då! Stoppa i dig det där! Det är faktiskt ofta väldigt bra med något avsteg lite då och då för då känner man väldigt tydligt vad som händer i kroppen när man äter något man faktiskt inte mår så bra av.

Ett avsteg (jag kallar det för avsteg, inte misslyckande) mår man faktiskt riktigt bra av, så länge man kan skaka av sig den där sekunden av ångest över det man stoppade i munnen och istället lära sig något av situationen.
Vad hände? Var jag hungrig? Då borde jag ätit tidigare. Var jag inte mätt? Ät då ännu mera grönsaker, och se till att aldrig vara hungrig under dessa 8 veckor. Viktigt!
Sätt dig ned och skriv, beskriv det som hände, hur du kände och framför allt, vad skulle du råda dig själv till att göra nästa gång det händer? För det gör det. Jag lovar. 

Bryt ihop. Och gå vidare. 
Är det inte precis det vi gör i hela livet. I alla situationer. Det handlar kanske bara om att inte sitta kvar där nere i det där svarta brythålet för länge, utan precis som vi säger till våra barn, ställ dig upp igen, borsta av dig, klättar upp för stegen, ur hålet, och kom igen. Gå vidare. 
Och förlåt dig själv, för det är ju mänsligt att släppa taget för en sekund, tappa sugen, bryta ihop. Vi människor fungerar så.

Själv så håller jag precis på att klättra upp ur hålet igen. Det arbete och samarbete med Mia Lundin och HerCare jag hade räknat med och hoppats på gick ju om intet som jag skrev tidigare. Jag tappade verkligen styrfarten där ett tag och tyckte rejält synd om mig själv. 
Men ibland är det verkligen så tydligt vad som egentligen är menat, och så fort man stänger en dörr så öppnas en ny. Fortare än man tror faktiskt. 
Det handlar egentligen bara om modet att våga. Våga tappa taget, våga bryta ihop, våga stänga den där dörren.
För att något annat, nytt och bättre ska öppna sig. 

Vill du läsa om några som tappade sugen, ett par gånger till och med, men faktiskt körde ända in i kaklet och idag mår så himla bra med ny hälsa och ny vikt, läs om dem här. 

Vill du hänga med på FB gruppen, så är det bara att söka upp 8/800 med Schück och Mosley och be att få gå med, välkommen!!!


Själv så har jag sovmorgon idag. 
(imorgon är det 7.30 igen...)
Jag ska inte vara på Djursgårdsbron förrän kl 10.00 idag och möta dagens första klient i sommarens roligare hälsoprojekt, Sommarkollo!
Jag möter mina klienter utomhus just nu, vi går, pratar och tränar. Kommer iform, förblir i god form och njuter av sommaren och allt härligt som man möter - utomhus.
Vill du också hänga på? Kontakta mig här.



 

tisdag, kl 12:50, med en lunchsallad bredvid datorn. ( inte i sängen)

Det är mycket anti nu. Anti-ageing och anti-inflammatoriskt...
Egentligen så hänger de ju faktiskt ihop när man tänker efter.
Äter du anti-inflammatoriskt så bromsar du ju faktiskt upp föråldringsprocessen. 
Så, allt hänger ihop. Iaf i den bästa av världar.

Äter du mat som kroppen mår bra av, håller ned vikt, blodtryck, blodsocker och kolesterol så är möjligheten större till ett längre och friskare liv.
Så är det någonstans jag skulle börja leta efter ungdomens källa så är det i den anti inflammatoriska maten.
Det är mycket snack om anti-inflam mat just nu ( btw, måste hitta på ett bättre ord)  de duktiga Food Pharmacyflickorna snackar om det, kloke Stig Bengmark skriver om det och Maria Borelius har skrivit en otroligt bra bok om hela den anti inflammatoriska livet, inte bara om maten. Ett måste i bokväg!!!!

Tanken till dagens blogg, om än något sent på dagen, är den klient jag träffade i morse på min Hälsokollo/Sommarkollo. Vi pratade om orsaker till utebliven viktminskning och vi kom efter någon timme tillsammans fram till att det var dags att börja först och främst ha fokus på det som gjorde ont, ett knä där leden är inflammerad och därför är ju lusten att röra sig mycket mindre. Därför först och främst fokus på en anti inflammatorisk kost.  Sedan tar vi kalorier senare. 

Det jag märker hos mina klienter, är ju att efter bara ett par veckor på denna kost så mår ju alla så mycket bättre. Allt funkar bättre. Hela kroppen. Träffade en ny klient igår som bara gått hos mig i 2-3 veckor och det var redan nu en ny kvinna jag träffade. Bindväven var mjukare och gjorde inte ont längre, lederna var mycket mindre stela, magen plattare och fungerade perfekt, sömnen var bättre än på många år och hela hon var liksom 10 år yngre, redan...
Jag fattar fortfarande inte riktigt allt, men ser dessa resultat och blir lika överlycklig varenda gång!

Ok, here goes... 
 

Antiinflammatoriska livsmedel – och vilka du bör undvika

Bra antiinflammatoriska livsmedel

·Grönsaker, bladgrönsaker är toppen, liksom avokado och oliver, tänk ovanjordgrönsaker.
Sötpotatis, är undantaget
Sjögrönsaker, alger, tång, all sjömat är nyttig
Alla bär, samt någon frukt under säsong
Fisk, helst fet som lax, helst vildfångad, makrill, sill (inte inläggningar med socker).
 Skaldjur
Fågelkött
 Fermenterad mat, som surkål, ät färsk (inte burk) surkål eller kimchi varje dag!  
· Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, nypon
 Kallpressad olivolja, rapsolja, kokosolja, kokosmjölk.
·Te: grönt, rött och vitt.
 

Ät måttligt av dessa råvaror
De kallas för nattskatteväxter och anses ha inflammationsdrivande egenskaper. 

· Potatis, aubergine, paprika, tomater och chili.
· Ägg.
· Baljväxter, nötter och frön.

      

Undvik helt eller dra ner på följande livsmedel
· Allt som innehåller gluten: vete, havre, råg och korn.
· Annat korn, som ris.
· Mjölkprodukter.
· Rött kött.
· Socker och alternativ till socker.
· Torkad frukt.
· Transfetter, solrosolja, majsolja, vindruvskärnolja (omega-6-oljor).
· Färgämnen och smakförstärkare.
· Vinäger (jäst) ta citron i stället 
· Kaffe och svart te, där det går...
· Alkohol, uhum.. där det går...

Det var nog allt för idag!
kram!
Cathrine




 

måndag, (äntligen riktig vecka igen) kl 06:38, i sängen, men kaffe på lilla brickan. 

I går morse gick jag längs Strandvägen i Stockholm på väg till "jobbet", min 2-timmars runda på Djurgården med ett gäng Camino-damer (vi ska gå pilgrimsvandring tillsammans i höst) och passerade en skylt på en fin salong, där man erbjöd någon form av anti-ageing behandlingar. 

Konstigt, egentligen. Anti-ageing går ju till utomhus, inte inne på en salong. 
Stanna tiden och stoppa klockan gör du ju varje gång du rör din kropp. Och det gör man ju helst utomhus så här års.
Jag funderade då på min morgonpromenad på två saker. Dels min underbara kollega Eva Berggren, den lilla figuren på bilden, hon är ett par år äldre än jag men den mest vältränade och allerta kvinna jag känner.Man blir alltid glad tillsammans med henne.  Alltid superpigg, superglad och supersnäll. Tre av de mest "anti-ageing" egenskaper jag känner till...
Och hon rör på sig h e l a tiden. 
Alltså ett strålande bevis för att hälsa och ungdom finns att hämta i att vi håller oss i gång och i form. 
De som känner mig länge vet att jag inte alltid har varit en sådan tråkig hurtbulle som idag, men få vet att det faktiskt var Eva som startade alltsammans för min del, för 3-4 år sedan då jag började träna på allvar. 
Det är jag ruskigt glad för idag. 

Det andra jag tänkte på där igår när jag traskade bort mot Djursgårdsbron, ( jag ska dit idag också, (ny klient kl 9.00) var hur otroligt mycket yngre mina klienter som går på 8/800 blir efter ett par veckor. 
Jag har funderat mycket på vad som gör det där nya skimret i hyn och släthet i ansiktet. Det kan ju inte bara vara viktminskning, det måste vara något mer. 
Ju mer jag läser om mejeri, bland annat just nu väldigt aktuella Stig Bengmark och det han skriver om mejeriprodukter så lutar jag allt mer åt det hållet. 

Vi vet ju idag att det går att göra väldigt mycket åt både acne och rosascea genom att utesluta gluten och mejeriprodukter och det jag ser hos mina klienter är resultat som inte går att försvara på något annat sätt än en väldigt tydlig koppling mellan vad du äter och hur din hy ser ut. 
Jag brukar säga såhär, vad har du att förlora att testa själv under ett par veckor, vad är det värsta som kan hända? 
Är du missnöjd med din hy så testa att äta glutenfritt, mejerifritt och helst sockerfritt i en månad och titta dig själv i spegeln. 
Du kommer garanterat att gilla det du ser!

Vad och hur äter jag själv då? Den frågan får jag ofta. 
Jo, det berättar jag gärna. För att slippa ont i leder och artos så undviker jag alla former av gluten, laktos (mejerier) och socker i alla former. Vädligt försiktig med snabba kolhydrater som ris, pasta, bröd, potatis, socker och mejeri för blodtryck, blodsocker och kolesterol. 
Det blir en aniinflammatorisk kost som bygger på massor av grönsaker, fisk, ägg och ljust kött. Gärna en skvätt havremjölk i kaffet. Självklart dricker jag vin. 
Vill du få hjälp med kosten och hur du enkelt kan förändra den, så kontakt mig, så hjälper jag dig. 

Hursomhelst, jag har massor av goda nyheter!
Så fort en dålig dörr stängdes för min del så öppnades en hel hel glasverandra med fönster på vid gavel! Så mycket nytt och spännande i pipelinen. 
Nya möten i veckan som kommer att leda till mycket roligt, nyttigt och hälsosamt till hösten. 
Nästan så man får nypa sig i armen, faktiskt. Eftersom jag varit väldigt ledsen över allt som hänt senaste tiden. 

Dessutom hoppas jag att kunna ha mer fokus på antiinflammatorisk mat i framtiden, kanske i bokform, och helt säkert i väldigt bra sällskap. Väldigt gott sällskap. 

So, stay tuned.
Vill du hänga med mig på Hälsokollo i sommar så är det bara att hojta och hänga på, för nu kör vi!

Cathrine





 








 

onsdag, kl 07:51, i sängen med kaffe på lilla brickan. Business as usual, med andra ord. 

Midsommar närmar sig. Panik utbryter för dem som följer någon form av kolhydrat och fettreducerad kost. (läs, de flesta)
Då ska jag be att få komma med mycket goda nyheter!
Det är nämligen bara Midsommarafton en gång om året!
Då äter man en bit sill och någon potatis. Punkt.


Så här är det. Det är hur vi äter och hur vi lever de 364 andra dagarna som räknas och det vi då stoppar i oss då som påverkar vår vikt, vårt blodsocker, vårt kolesterol och vårt blodtryck. 
INTE det vi äter en gång per år. 

MEN, kommer jag att bli påverkad av sockret i sillen, ja absolut. Din hjärna kommer att slå volter och be om mera sötsaker i form av paj, tårta, jordgubbar osv...
Kommer mitt blodsocker att reagera på potatisen och sillen. Såklart! 
Kommer min brödknarkande hjärna att triggas av knäckemackan med ost? Självklart!
Visst kommer systemet att påverkas och alla dina happyfaktorer i hjärnan kommer att fira så det står härliga till! Var så säker på det. 

Det är där du är tvungen att göra ett medvetet val. Klarar jag att gå tillbaka till en kost som jag faktiskt mår väldigt bra på, går ned i vikt av och känner mig bättre av i kroppen, trots detta avsteg?
Jag väljer avsteg ibland och har jättesvårt att få min lilla socker och kolhydratknarkande hjärna att acceptera fröknäcke när den åter fått smak på surdegsknäcke. 
Skit, men så är det.
Kommer jag äta en bit matjesill, gräddfil, gräslök och färskpotatis på midsommar? Ja, var så säker.
Nu ska iof jag och lilla mamma fira midsommar på en Waxholmsbåtskryss till lunch och jag tror faktiskt inte att vi får sill. Men det finns ju fler dagar under helgen.
Men på frågan, ska jag göra ett medvetet avsteg? Ja, absolut. 
på det jag verkligen inte vill avstå ifrån. Däremot blir det inga tårtor, kakor eller annat sött för min del. Där kan jag säga nej tack. Men det är å andra sidan inte min grej, sötsakerna. 
Så mitt förslag är att unna dig det du verkligen vill ha på ditt midsomarbord. 
Men gå genast tillbaka nästa dag till den kosthållning du håller för närvarande.
Blir det flera avsteg så blir du bara ledsen på dig själv och förlorar (återigen) förtroendet för dig själv och dina egna krafter och förmågor. 
Och det är inte en kul situation. Där har vi alla varit. Flera gånger.

Jag skickar för säkerhets skull med ett recept på en alldeles ljuvlig ugnsbakad sommarkål med svampstuvning (gjord på havregrädde). Supergott!
Kanske ett allternativ till den feta såsen till det grillade köttet på kvällen?

Annar så önskar jag dig en glad midsommar och många goda matval. ( och massor av rörelse!).
Själv ska jag vara hemma hela sommaren och kör mitt sommarkollo för dem som bor i Stockholm och vill hänga på!
kram! Cathrine

Ugnsbakad spetskål och rödkål med stuvade champinjoner
Har du testat att ugnsbaka kål ännu? Om inte så har du något väldigt gott framför dig. Tänk på att hålla nere värmen och titta till kålen i ugnen. Både vitkål, spetskål och rödkål kan precis som grönkålen lätt bränna.
Servera med en krämig svampstuvning gjord på Imat, havregrädde.
 
1 portion
 
en handfull champinjoner
½ dl Imat
ett par klyftor spetskål och rödkål
1 tsk olivolja, soja, salt och peppar
färsk krydda, gärna basilika
 
Sätt ugnen på 150 grader. Lägg kålen i en ugnsfast form och gnugga in olivolja, salt och peppar runt om. Baka i ca 20 minuter eller tills kålen känns mjuk och har fått fin färg. Höj gärna temperaturen mot slutet om du vill att kålen ska ha en finare färg. Täck med folie om den ser bränd ut.
Skiva svampen och bryn i teflon i pyttelitet smör eller olja. Häll på grädden och låt det hela koka ihop i några minuter. Smaka av med soja, salt och peppar.
Servera de bakade klyftorna med såsen, toppa med färska örter, flingsalt och nymald svartpeppar.
 
 

Måndag, kl 07:35, i sängen, med kaffe (utan havremjölk, snyft) på brickan.

home sweet home. (ja, eller vems hem det nu är...) efter en spännade och hektisk helg. 
Först superroligt kalas i Kalmar och sedan buss till Västervik och häng med bästa väninnan och hennes familj. 
Alltsammans väldigt, väldigt trevligt.

Jag har fått en hel del frågor på mina glädjedroppar och vilka tillskott jag tar. 
De som följer mig på sociala medier och är med i FB gruppen 8/800 vet att jag gärna pratar tillskott och varför jag tror att det är så viktigt att "toppa upp" med extra näring, för att må optimalt. 
Jag tar även en del tillskott för att toppa upp humör och välbefinnande. 
Men det finns ju ingen "one size" som passar alla. Not one size fits all, som vi vet. Man behöver hjälp med att skräddarsy de tillskott just jag behöver för det behovet som är mitt.
Det beror ju på en mängd faktorer som ålder, kön, mat (det handlar jättemycket om vilken typ av mat jag äter) och vilken träning jag håller på med.
Det handlar faktiskt nästan mest om vilken mat och vilken träning jag håller på med, tänker jag, medan jag skriver. 
Kroppen fattar ju vad jag vill säga och vad jag vill ge den, genom den maten/näringen jag förser den med. 
Ger jag den skitmat, skräp fullt av meningslöst fluff så är det ju det budskap jag skickar till kroppen...
Genom att förse min kropp med näringstät mat som det är någon mening med, som är fylld av sådant som min kropp behöver så skickar jag ett väldigt starkt och tydligt budskap till min kropp, JAG BRYR MIG OM DIG. 
Vi och våra kroppar får oftast för lite bry. 

Med bryet och glädjen finns ju lika mycket i vad vi gör med kroppen. Hur vi sköter den, och vilken träning vi ger den.
Det ligger ju så otroligt mycket glädje i att få och kunna röra på kroppen. Så jäkla mycket glädje. ( och lite ont i knäna ibland).

Ja, när det gäller själva dropparna då, hur ska vi göra med dem?
Mitt förslag är att du hör av dig till mig, så tar vi ett möte på tel eller i verkliga livet och listar ut vad just du behöver för att bli sprudelglad igen. 
För det förjänar du!
Skriv till mig, cathrine@schuck.se eller via kontakt här så förklar jag vad jag tror att du behöver.

För övrig så berättar jag gärna att jag avslutat mitt samarbete md Mia Lundin och hennes klinik HerCare då vår samsyn på hur ett samarbete ser ut i Sverige är olika.
Jag gillar både henne och hennes ambition att hjälpa svenska kvinnor att må bätte.
Cathrine





 

torsdag,kl 07:31,  lite på språng, mot tandhyggis och sedan iväg på kalas till Kalmar! hurra! Men nu först kaffe! 

Jag vet inte vad du gör till vardags, men själv har jag världens bästa jobb!
Jag får nämligen männskor att må bra och börja gilla sg själva igen.
Enkelt va? Not.
Men väldigt, väldigt roligt. 


Jag brukar få tre frågor. Det är nästan alltid samma tre frågor. 

1. Vad gör du, e g e n t l i g e n?
Svar är enkelt. jag är kock i grunden. skrivit 35 kokböcker. Ubildad kock, jobbat som matskribent. Utbildad kostrådgivare, samtalsterapeut och KBT-coach. 
Mycket bra verktygslåda för att hjälpa människor att må bättre med sig själva. Inifrån och ut. Kropp - och själ. Jag har börjat med att hjälpa mig själv. Det gick bra. 

2. Är jag hungrig hela tiden om jag följer dina rekommendationer?
Frågan ställs utifrån den metod jag jobbar med, nämligen 8/800. En metod jag lärt mig av Dr Michael Mosley och tagit ett steg längre, arbetat om, och gjort till min. (varumärkesskyddad)
Anledningen till frågan är de 800 kcal under 8 veckor. 
Svaret är NEJ, du är inte hungrig en enda dag på dessa åtta veckor. Det lovar jag. Men jag kan också lova att du kommer må så otroligt mycket bättre om bara 2-3 veckor...
Det du. 

3. Jaha, vad gör jag sedan då?
Det är alltid den tredje frågan jag får. Vi människor har nämligen en elak liten gubbe i huvudet som sitter och hittar på dumma saker om oss själva. Det absolut dummaste han där uppe brukar säga är att du inte kommer att lyckas med något du förutsatt dig, så du kan lika bra ge upp. Helt säker är han ju på att du inte kommer att kunna fortsätta att leva på ett sätt som gör att du förblir vikt och hälsostabil efter dessa åtta veckor. Du har ju aldrig lyckats med något sådant projekt tidigare och alltid "fallit dit" igen. Så?

Svaret på den frågan är enkelt, du fortsätter ditt liv, ca 10 kg lättare, med bättre blodsocker, bättre blodtryck, bättre kolesterol, helt antiinflamatorisk i kroppen. 
Kroppen fattar du bra du mår. Alla mina kunder är viktstabila. Kroppen fattar.
Jag hjälper dig att sätta ihop en livsstilsmeny, för resten av livet. 
För du vill ju fortsätta att må så här bra, eller hur?

Så på frågan om vad jag gör till vardags, så vet du nu vad jag pysslar med!
Nu ska jag susa iväg och få fina (re) tänder! 
Och sedan blir det kalas, Albert och Calle, vi är på väg!!!
kram, Cathrine

foto: Zara Daly
 

onsdag morgon,  klockan har hunnit bli 8:02, min bästa tid med kaffe och dator i sängen. 

Jo, jag vet att det kan låta lite pretto att erbjuda ett recept på glädje...
Men, vänta och lyssna en sekund.


Jag var ute på litet födelsekalas i går kväll efter kvällskursen. 
Träffade två sköna kvinnor som jag slog följe med en bit hem.
Vi stannade utanför min port och den ena såg litet blek om nosen ut när jag berättade att jag faktiskt inte har något "eget" hem utan hyr i andra hand, visserligen på flera år, men iaf. Nästa fråga om jag hade "egna" möbler, ( och det har jag ju inte) och man kunde se en pytteliten rysning av obehag hos damerna i fråga.
Mitt i det samtalet kunde jag inte annat än brista ut i ett stort glädjeleende och verkligen försöka få dessa damer att förstå att det inte var ett dugg synd om mig och inte så hemskt att inte äga sitt eget boende eller sina egna möbler. 
Att jag verkligen och genuint är jättelycklig, att jag väljer glädjen och i detta fall en jättestor portion tacksamhet över mitt fina (om än tillfälliga) boende. 
Jag väljer glädje. ( och det är ta mig sjutton ett val man är tvungen att göra!) 
Ja menar,, vem har en springbrunn mitt på gården som porlar så ljuvligt hela dagarna, bara en sådan sak...

Bor man själv och är både ensamstående och enastående så ligger det i sakens natur att behöva betala alla räkningar själv. ingen annan att lita på där inte.
Så när jag i våras fick ett erbjudande av Mia Lundin att få jobbar fast hos henne så tackade jag ja, med stor glädje! 
Tänk att för första ggr på många år ha ett fast jobb! På ett sådant härligt ställe dessutom och med så fina arbetskamrater! 
Nu blev det inte så, Mia och hennes styrelse ändrade sig och mina anställningsförhållanden förändrades. Inte till min fördel får jag väl lov att lägga till. Inget fast jobb. 
Här finns det två sätt att förhålla sig till det faktum att man fortfarande måste betala hyran och sina räkningar. Gå ned i källaren och deppa. Eller välja glädjen.
Jag valde glädjen.
Just nu så bubblar jag av lycka över att få möjligheten att kunna erbjuda det jag kallar Sommarkollo för alla som är kvar i stan och vill träna och äta rätt och behöver bli coachade i det. Så tre dagar per vecka så håller jag utbildning och träning utomhus i just det jag kan bäst! Vilken glädje är inte det?

Är det enkelt eller lätt? Nä, inte en enda dag i veckan. Att välja glädje är ett aktivt val och inget som kommer på en kafferast. 
Jag tränar på det varje dag. Jag tränar på bubbelglädjen varje dag.
Men som bla Dr Phil sa en gång, "fake it until you make it". 
Och nu bubblar jag av mig själv. 

Jag tror jag hittade min inre "sprudeltjej" på Caminon förra sommaren. Och hon sitter kvar där inne i bröstet. 

Jag är dock väldigt noga med både mat, motion, träning och jag äter och hur jag lever. Jag sköter mig väldigt bra. Det är en förutsättning för mig att må bra. Äta bra, dricka lite vin. 
Jag är också noga med mina tillskott. 
just nu lite extra "glädjedroppar" (inte vin :-) som piggar upp och bidrar till lycka och välbefinnande. 

Behöver du också en hälso eller glädjeboost just nu?
Hör av dig, så slår vi följe ett slag och jag berättar för dig hur du hittar tillbaka till den den där sprundlande personen igen. 

 



















 

hemma i sängen, 06:39, med mitt älskade kaffe på en liten bricka i sängen..


Skriver "hemma" i sängen, för det har blivit mycket farande sista tiden. Förra veckan kom vi ju hem efter en galet bra, lyckat och väldigt rolig resa till Turkiet och det vi kallar för Hälsoresa med fokus på träning och god mat som vi varje kväll lagar tillsammans.

Missa inte höstens hälsoresa, vi åker sista veckan i september. Läs mer här, och missa det inte om du har tid att unna dig en vecka av träning, skratt, bergsvandring, mer skratt, cykelurer, båtutflykter, besök på marknaden och så självklart Evas otroligt bra träningstimme på eftermiddagarna. Jag har fortfarande träningsvärk! 
(anmäl dig på stubben, för de 12 platserna går fort!)

Sedan var jag ett par dagar i Fiskebäckskil på Västkusten och bara laddade batterierna och pussades. Vi behöver sådant också ibland. 

Men idag ska det handla om kärleksbrev. Jag får inte så många av dem och är verkligen inte bortskämd med dem, men när de kommer så sjunger ju hjärtat och man blir sååå lycklig. Sååå lycklig. 

Jag ska saxa ur dem så förstår du varför man blir så otroligt happy!

"Då gick jag i mål då!
Något lättare men framförallt piggare och starkare än vad jag har varit på länge. Resan har varit rolig och det har förvånat mig att jag inte har känt mig hungrig en enda gång Jag kommer fortsätta att leva så här. Det är ett förhållningssätt till livet, framförallt har kokboken inspirerat mig och jag har förbättrat mina luncher som har ett helt annat innehåll idag. Jag vill också önska er alla lycka till på er resa"


"Jag ville endast gå ner ett par-tre kilo - och det har jag gjort. Dvs jag ligger nu stadigt på min idealvikt!
Känner mig skitsnygg och supersund!!
Känner mig som när jag var 20 - och nu är jag snart 60!!!
Yuippiiieee!!!‍♀️❤️‍♀️‍♂️
(När jag var 20 var jag fotomodell o bodde i Paris, och var ”lite väl tunn” - Nu är min kropp Perfekt!)"


När man efter 8 veckor får dessa brev så blir hjärtat alldeles varmt och mjukt. Så jäkla tacksam att "mina" tjejer idag mår så bra och trivs med sina nya kroppar och framför allt är viktstabila. 
Att få känna sig "skitsnygg" vid 60 är väl inte en dag för tidigt tänker jag...

För snyggare blir man på något märkligt sätt.
Igår träffade jag ett par som tillsammans gått ned 18 kg (!) på 6 veckor. De åt tillsammans, peppade varandra och framför allt hade de båda två blivit så snygga när kroppen blivit lättare, värdena blivit så mycket bättre (han hade diabetes, det var därför de kom till mig) och det strålande om detta fina par. 

Kollo - jag är så himla taggad! 
Och till sist då, ja, jag är ju hemma i Stockholm i sommar och tänkte därför köra ett "kollo" för dem av oss som är kvar i stan och vill komma iform under tiden.
Jag kallar det för sommarkollo, eller hälsokollo. 
Min tanke är att erbjuda powerwalks, träning med gummiband, 7-minutes-träning utomhus samt såklart miniföreläsningar om hälsa, träning, vikt och hur du kommer i ditt livs form - på sommaren.
Mitt mål är att jobbbyxan (kjolen) ska sitta riktigt löst i augusti!
Vid regn och dåligt väder är vi på min mottagning vid Strandvägen i Stockholm, annars blir vårt gym, träningslokal och klassrum ute på det vackra Djurgården.
Jag planerar att köra månd/onsd/ fredag, med start kl 9.00 vid Djursgårdsbron, kanske börjar  vi med en kaffe på KMK först. Det är ju semester iaf...

Fast jag känner mig precis som Tigger i Nalle Puh, happy, happy, happy! 
 
Klicka här för lämna intresseanmälan!

kram, Cathrine







 

Min kollega, hopp och skuttfröken, Eva Berggren brukar säga att den enda träningen som gör någon nytta är den som blir av.
Klokt sagt..
Ungefär på samma sätt tänker jag när det gäller maten. Den enda nyttiga mat som blir uppäten är den som är god!
Allt annat kan faktiskt kvitta.
Hur nyttigt det än är.
 

Jag får ofta frågan om jag ”syndar” eller om det slinker ned någon glass någon gång.
Uppriktigt förvånad (och kanske en smula dum) ser jag nog ut, när jag svarar sanningsenligt, att det gör jag faktiskt inte. Av den enkla anledningen att jag inte är sugen på sötsaker, godis, bröd, mejeri eller annat som jag vet kroppen inte mår så bra av.
OM jag håller mig mätt, äter regelbundet, inte hoppar över några mål, och äter stora portioner så jag alltid är mätt och trygg.
DÅ funkar det. Annars inte.

Däremot så unnar jag mig ett glas vin till maten men är supernoga med att inte fortsätta efter måltiden och absolut inte ha mer vin hemma.
Samma sak med sötsaker. Mycket noga med att inte ha saker hemma som jag kan triggas att överäta av.
Men framför allt, det måste vara gott, och det måste vara kul.
Annars tröttnar min hjärna och går då automatiskt i baklås.
 
Kul är för mig flera olika saker. Det är kul när det smakar gott. Jag gillar chili, vitlök, ingefära och starka kryddor. Det är kul när det många färger och smaker, då blir min hjärna intresserad. Jag har alltså flera olika små högar/rätter på tallriken, även när jag äter ensam.
Det är kul när jag märker att kroppen svarar på maten genom att fungera bättre, prestera bättre och magen fungerar som den ska.
Jag får ont i magen, den blir svullen och gasig av gluten (mjölmat) och mejeri (mjölk, grädde, ost) alltså låter jag bli det när jag kan.
Det är enkelt att avstå det som jag märker att kroppen inte gillar. Jag vill ju ha en glad mage och en glad kropp som har glada och smärtfria leder utan ont från artros och annat tråkigt.
 
Allt det får jag ju genom att äta en kost som är antiinflammatorisk.
Det vill säga, jag undviker ris, pasta, bröd, potatis, socker (fruktos, laktos) och mejeriprodukter.
Men, jag äter också tillskott i form av gurkmeja och nyponpulver för att motverka artros. Jag äter extra vitaminer via ett kosttillskott i pulverform, jag äter även i pulverform kollagenprotein för hår, hud, naglar och nytt brosk i lederna. Jag tar extra probiotika i form av symbiotics från Food pharmacy.
Alltsammans rör jag ut i ett glas med funktionsjuice i form av 1 dl rå rödbetsjuice (sänker blodtryck) och 1 dl  lingonjuice (sänker blodsocker).
Detta tillsammans med D-vitamin, omega 3 och en skvätt MCT-olja sk bränsle för hjärnan.
 
Det ska vara roligt att äta nyttigt!  Annars kan det kvitta!
Cathrine
 
 

måndagmorgon, kl 08:13, (sovmorgon) på terrassen på Lavanta.

Hjärtat sjunger. Det låter som en hel svärm av kvittrande småfåglar i bröstet. 
Mysko, eller hur?
Hälsoveckan är slut och jag kan ärligt säga att det här är nog det bästa vi har gjort, Eva Berggren och jag.


Sitter på terrassen, i skuggan och funderar över livet. Lyckan över en son som hjälper, stöder, supporterar och numera arbetar med mig,  är en gåva och en välsignelse. en önskan som gått i uppfyllelse och en så stor välsignelse för ett litet mammahjärta.


Nu när hälsoveckan lider mot sitt slut och en efter en så droppar deltagarna av, en och en, och åker hem till Sverige (och Norge). 
Alla har fått göra en utvärdering av veckan, så jag tänkte att det var väl inte mer än rätt att jag också fick skriva en sådan...
So, here goes.  

Boendet på www.lavantahouse.com hos Margareta har varit helt magiskt. Letar du efter en stor villa att hyra till familj eller vänner är detta det mest perfekta du kan önska dig. Komplett med ett otroligt gulligt par, Hassan och Gulsa som städar, tvättar, lagar mat om du vill och pysslar om oss hela tiden. 
Margareta förgyllde dessutom vår morgon med ljuvlig yoga, vilket var ett perfekt sätt att starta dagen på. 

Träningen som Eva har satt ihop åt oss varje dag har varit så lyckad och så perfekt och passade alla.
Jag har kunnat följa våra deltagare under veckan och bokstavligt se hur de har smält bort under dessa otroligt roliga och ibland rktigt tuffa pass. 
Eva har också den unika förmågan att gå utanför sin comfortzone, och när något mer om ett vattengympa pass så sätter hos snabbt ihop ett åt oss, utan att ha gjort detta någongång tidigare i livet. jag kan dessutom lova att hennes mycket uttrycksfulla egna rörelser och miner var HELT obetalbara och vi vek oss dubbla i vattnet över hennes gester och inlevelseförmåga!!!

Våra utflykter har varit roliga - och utmanande. Fast inte alltid som man tänker sig. 
Tanken var bergsvandring och cykeltur. Så blev det också. när Eva och jag fick styra upp det. 
Vår turkiske guide hade kanske en dålig dag, men slutet blev i alla fall mycket lyckat. 
Den utflykt vi ordnade helt själva - båtutflykt med massor av sol, bad och god mat, blev helt perfekt. En skön vilodag i mitten på veckan, välbehövlig för både gäster och reseledare. .-)

Maten då, undrar du säkert? Hur gick det med maten? Jo, helt perfekt. Varje kväll lagade två av deltagarna mat med mig. Vi gjorde massor av spännade rätter, och lyckades på en timme blankt ro iland med en hel buffé av olika sallader, lagade gröna rätter, fisk eller kött och roliga såser och dressingar. 
Utmaningen denna vecka har varit att laga med utan mejeri, socker och gluten och det har vi lyckats med, med råge!! 
Jag har lärt mig massor av alla mina kockar och middagarna har varit fester varje kväll med färger, smaker och ibland oväntade kombinationer. Alltsammans med en turkiskt twist iform av kryddor och lite yoghurt. 

Ja, hjärtat sjunger verkligen. 
Nu väntar ett lugnt dygn för Eva och mig innan vi åker hemåt. Lyckliga i tanken på att snart få vara tillbaka i detta paradis i lilla lugna fina Yalikavak. 

Är du sugen på att hänga med oss till hösten, läs då gärna mer här.  
Vill du börja träna med Eva och komma i ditt livs form, så hittar du massor av bra info på hennes hemsida, www.takeyourtime.se 
Vill du börja smyga igång din vikt och hälsoresa, så titta gärna på onlinekursen, som du hittar här. 

Stor kram från Cathrine .

IMG_4239 IMG_4239

yalikavak, fredag, kl 06:57, med kaffe och utsikt. 

Sista dagen för hälsoresan närmar sig och man kan inte annat än nypa sig i armen och säga, jäklar så himla bra det blev! 
vi har cyklat, vi har vandrat, vi har tränat, vi har yogat - och vi har ätit massor av god (och nyttig) mat.
 

En klok god vän sa till mig att vill du berätta hur bra ni har det så låtsas att du berättar det för din syrra. 
(om du nu vill att din syrra ska hänga med, vill säga) och det vill man ju.
 
Det är fjärde resan Eva Berggren och jag gör denna typ av resor. Små, exklusiva men inte dyra, personliga och med en brinnande lust för det vi gör! Vi älskar nämligen rörelse lika mycket. Skriver man ordet träning, så blir det så flåshurtigt, men det rätta ordet är rörelse. Vi älskar nämligen att vara i rörelse. Gå, vandra, träna, simma, cykla, ja göra roliga saker med kroppen. Och det är vad vi försöker förmedla med dessa resor. Det kanske syns på bilden, föresten?  :-)
Som för övrigt togs på stranden i Bodrum där vi åt lunch i vattenbrynet efter 3 timmar underbar cykeltur runt staden, bergen och stränderna.   

Maten då, undrar du nu säkert, eller hur?
Vi äter gemensam frukost efter yogan, och där finns det något för alla. Massor av ägg, grönsaker och yoghurt. Inget bröd, men självklart både skinka och turkist fetaost. Massor av roliga nötter, frön, torkade bär och lite färsk frukt för den som önskar.
Lunch äter vi alltid ute på våra utflykter och det blir nästan alltid meze och sallad. gott, rikligt och bästa, godaste turkiska maten! Jag älskar alla de turkiska smakerna, massor av färska örter, citron, yoghurt, grönsaker och superfräscht!
På kvällarna sätter jag på mig förklädet och har matlagningskurs med två gäster i taget. Vi lagar då 8/800 inspirerat med härligt smakrik mat, massor av grönsaker i olika former, fisk, kött, kyckling och härliga såser utan mejeri och alltför mycket fett. 
Vi lyckas varje kväll göra bufféer som gör mig stolt och tårögd av lyckal. Så jäkla gott!

Känner du dig sugen på att hänga med på höstens resa, så kontakta gärna mig för mer info, eller läs mer här.
Vill du passa på att komma i form redan nu med hjälp av den goda 8/800-maten och mina bästa råd och dåd, så titta gärna på min lilla introfilm här och kör ett sommarryck med mig.
Allt är ju möjligt, det är du som bestämmer.

Nu är det dags för veckans sista goding. Vi packar snart ihop oss i våra hyrbilar och var iväg till fina Gumusluk och restaurang Limon, ett ascoolt hippechick ställe där vi sitter ute på en stor äng på tuffa gamla möbler. (låter superkonstigt, men det är såå fint och läckert. Men först blir det en tvåtimmarsvandring runt bergen, lite bad för den som önskar och sedan stor meze-lunch! 
Hurra!!!!
Cathrine 



















 

yalikavak, kl 06:58, i sängen, med en kopp kaffe..

Idag skolkar jag från yogan.
Jo jag vet att yogafröken tillika vår fina värdinna här på Lavanta house i Yalikavak, kommer bli ledsen.
Men hela min kropp skriker AJ!!!
Skönt, men ont. 
Träning har blivit min nya drog.
 

(men jag vill ju hinna hänga med er en stund)
 
Igår stod det "hopp och lek" på schemat för vår hälsoresa som jag och min kollega Eva just nu håller i undersköna lilla Yali. Vi hade hyrt en båt för hela vårt sköna gäng och dagen tillbringades i plurret! 

Men väl av båten kl 16.00, så hade vi en timme på oss innan Eva skulle dra igång sitt (ganska tuffa) träningspass på gräsmattan. 
De flesta av våra gäster valde att ta sig hem med biltransport men jag och Eva valde att gå den väldigt branta vägen upp till huset. 
Egentligen bara av en enda anledning. Vi visste båda två att våra kroppar behöver den pulshöjningen och konditionsboosten efter en hel dags stillasittande på båten. Bara och ta vattenflaskan och börja gå med andra ord! 

Låt mig då får berätta när Eva och jag var här för 2,5 år sedan för att reka inför vår första hälsoresa.
Det var i  november 2015 och inte alls så varmt som nu. Vi gick natiurligtvis både upp och ned från huset ned till byn. På vägen upp, i den sjukt branta backen så skuttar Eva förbi och upp för backen som en liten (och väldigt söt) bergsget. knappt utan flås heller.
Behöver jag berätta för er vem som flåsade, pustade, stannande, flåsade och trodde hon skulle dö? Moi...
Kondis visste min kropp inte ens hur det stavades till. 
jag förstod att det var dags för en radikal förändring i mitt liv. Inget mer puffande och pustande! 
Nu, 2,5 år senare så går Eva och jag upp för backen tillsammans, i samma takt och jag är självklart påverkad av den raska promenaden rakt uppåt, men det är inte obehagligt. 
Det som fortfarande spökar är de gamla tankarna. "det blir för jobbigt, det här klarar jag inte av". för så har ju min hjärna tänkt i hela mitt vuxna liv.

Så min tanke med detta inlägg är egentligen att ställa frågan, vad är det som hindrar din träning eller rättare sagt den träningen som inte blir av?
För som Eva brukar säga, den enda träningen som det är någon nytta med är den som blir av. 

I avsnitt nr 5 i min nya onlinekurs 8/800 pratar jag om träning och varför träningen har blivit så viktigt för mig. Du får också några väldigt bra råd om hur du skräddarsyr din kostym för att bästa passa din nya kropp efter en viktminskning. 
Glöm inte att det faktiskt går alldeles utmärkt att träna under tiden du går på 8/800 så länge du äter rätt saker och ger kroppen det den behöver.

Själv har jag, vid fyllda 60 (!) hittat till mitt livs bästa form. En sätt att leva och med en kropp som känns bra att bli äldre i. 
Kan jag, så kan du!  

Blir du sjukt nyfiken på vår roliga hälsoresa så hittar du mera info här.

Nu ska jag ta en andra kopp kaffe, äta lite äggröra sedan är det dags att ge sig av för dagens spännande träning, vi ska cykla mountainbikes i Bodrum. 
Rapport följer! 

Kram från en något ledbruten med otroligt taggad Cathrine








 

onsdag, kl 06:23, i lilla Yalikavak, Turkiet. Med kaffe och en utsikt som heter duga...

För dig som följer mig på sociala medier så vet du redan att jag är på det jag kallar för "hopp och skuttresa" med min superduktiga kollega Eva Berggren.
På papper kallar vi detta för en hälsoresa och det är just begreppet hälsa som jag tycker är så spännande, för det ordet betyder så otroligt mycket olika för oss alla.
Vad betyder ordet hälsa för dig?


För mig reviderades det begreppet helt och hållet för ungefär 1,5 år sedan. Det var när jag trött, svullen och rödvinsplufsig bestämde mig för att testa en ny metod som jag precis läst en bok om. Det var Michael Mosleys bok Blodsockerkoll som slog ned som en (välbehövlig) bomb i mitt liv. 
Jag la om kosten, inte för att den varit så förfärligt dålig eller onyttig innan, men det blev ändå en stor förändring när jag började räkna kalorier och till 100% skippade all ris, pasta, bröd, potatis, socker - och mejeriprodukter. 
Jag dalade sakta men säkert 10 kg på 8 veckor, och tog sedan de sista 2 kg under min 5 veckor långa pilgrimsvandring. 
Låt oss säga att jag började i januari förra året och var i mål med mitt (nya) liv till sommaren förra året. 
Ett år sedan nu. konstigt att tänka sig. 
Jag som trott att jag levt hyggligt hälsosamt ändå...  tidigare alltså. 

Förutom maten, den nya väldigt näringstäta maten, kosten med de stora mängder grönsakerna,( mindre vin)  så blev den stora förändringen egentligen kroppen och träningen.
För jag insåg ju snabbt att vid 59 års ålder så kommer inte kroppen att se ut som jag vill om jag inte hjälper den på traven.
Och det gjorde jag rejält. 
Många timmar av powerwalks blev det. Bästa träningen för hjärnan som behöver få tid att tänka och reflektera. Det lärde sig på kroppen och hjärnan på min pilgrimsvandring. 

Många timmar av hård fysisk träning blev det. Jag hittade till något som kallas för megaformers, eller Legree fitness, en hård form av pilates på bänkar som rör sig med fjärdrar som motstånd. Kolla gärna på www.theplacestockholm.se 
Otroligt spännande, utmanande och otroligt kroppsformande, för att säga det minsta...
(jag brukade kalla det för träningen från helvetet, som sedan kom att bli träningen från himlen för mig)

Varför har jag då gjort detta och framför allt varför skriver jag om det?
Ja, dels för att det i grunden förändrade mitt liv och för att jag äntligen hittat en kropp som jag trivs med och en kropp som jag är beredd att åldras tillsammans med. En kropp som ska bli riktigt roligt att åldras i. En kropp som är rolig att vara i och göra massa kul ihop med, och en livsstil som håller mig pigg, frisk, smärtfri och stark.
Egentligen i vilken ålder man än befinner sig i. 

Nu ska jag skutta iväg och göra morgonyoga på taket tillsammans med vår värdinna och yogaguru, och se solen gå upp över taket.
För smidighet står nu som nästa punkt på mitt program. 
Namaste!
Cathrine

För dig som undrar vad vi gör på våra hälsoresor, kan jag berätta att det står både bergsvandring, morgonyoga, cyckeltur längs havet och utflykter på programmet, läs mer här, vi har en resa till  oktober. 
För dig som likt mig vill hitta ditt livs form så kontakta mig, så hjälper jag dig gärna på vägen dit. Bor du utanför Stockholm så skypar jag gärna eller kanske vill du börja i lugn och ro med maten, då passar onlinekursen dig bättre. 













 

.fredag morgon, kl 07:02, med kaffe i sängen, på lilla brickan...

Om ett par timmar bär det av mot Turkiet och den första av årets två hälso och träningsresor. 
(det finns plats kvar på den andra i höst).
Men först tänkte jag ge er en rar liten historia om sonen och hur det går när man lyssnar på sin lilla mamma.


Sonen är 30 år och en stor kille. Tränar massor, går 1 mil om dagen och går på gym flera gånger i veckan. Lagt ned massor av pengar på dyra PT-råd om kost. Jag hjäpte honom att göra matlådor med mycket noggrant vägd mat enligt konstens alla regler. 
Ingenting bet på denna stora 100-kilos kille. 
Så för en månad sedan, utan att säga något till mig, så bestämde han sig för att testa 8/800 på egen hand. Han läste på själv, frågade inte mig om något, och körde 800 kcal i en månad. Träningen var densamma. 6 km på morgonen och 6 km på kvällen. Hård gymträning 3 ggr/vecka. 
En månad senare ser han ut som hälsan själv. Mår bättre, sover bättre, trivs med sin nya 7 kg mindre kropp och är tillbaka i sina gamla jeans. 

Så, det funkar att träna trots att man äter mindre mängd energi. Kroppen använder det bränsle den går och bär på. 
Man tappar olika mycket beroende på ålder och kön. 
Bra mår man oavsett.

En glad och stolt mamma får man på köpet!
 

 

Tidigt på morgonen, 06:01, med kaffe på lilla brickan, i sängen.

Det är tidigt på morgonen men jag kan inte sova. 
Ligger och tänker på hur roligt det är att det går så bra för så många som testat metoden, 8/800. Inklusive jag själv.
Tänker på hur många jag hjälpt att bli friska och pigga igen efter att ha gett upp om sin hälsa. 
Glad över den fina present jag fick av nöjda klienter igår. 
Tänker på hur gärna jag skulle velat träffa Michael Mosley som kommer till Stockholm på söndag för en  diabeteskonferens.
Tänker också på hur otroligt populär hans och min metod blivit på senaste tiden och hur många som känner sig kallade att kopiera den.
Och på kuppen ett par stycken som valt att ondgöra sig över den på sociala medier. 
Det betyder ju bara att det funkar!  Hurra, tänker jag! 


Jag brukar säga, 800 är Mosley och 8/800 är min vidareutveckling av metoden. Den metod som jag valt att varumärkesskydda, och som går ut på att likt Mosley äta en näringstät kost på 800 kcal under åtta veckor. Min tvist på det hela är att även utesluta mejeriprodukter för att verkligen låta tarmen läka och bli frisk från all komjölk, grädde och ost. 
Det blir som att skicka sin lilla mage och tarmar på spa. De blir så friska och glada!

Jäklar så bra det funkar! Alla mina klienter, och det har blivit ett par hundra på detta senaste år, har i lagom takt dalat med ca 1 kg i veckan i 8 veckor. En del går ned mer, andra något mindre.
Jag har online, haft kontakt under 9-10 veckor  med ett underbart par som tillsammans gått ned 26 kg. Så glada, pigga, fina och friska de blev! ( de såg dessutom väldigt nykära ut på bilderna) 

Det som är lika för alla, är alla hälsoeffekter man får genom att äta så nyttigt och näringstätt. Det är egentligen hemligheten bakom hela metoden. Du får i dig massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Din kost blir fiberrik, näringstät och innehåller massor av mat som gör gott för din kropp. Den är ju dessutom naturligt antiinflamatorisk och jag ser ju resultat på just det varje dag på min mottagning. Klienter som blir av med värk i leder, inflamerad bindväv, får en mage som fungerar, sover bättre och får ett humör som är på topp!
Alla blir glada och och så himla snygga ( tack vare att man undviker mejeri som slammar och slaggar igen kroppen). 
Sedan är ju de uppenbara hälsovinsterna såklart ett lägre blodtryck, ett bättre kolesterol och stabilt lågt blodsocker. Allt det som tillsammans kallas för det metabola syndromet. Vårt tids folksjukdom.
Utmärkt mao för de flesta av oss!  
jo, glömde jag nämna det vicerala fettet, det fett som ligger inne i buken, runt organen, det fettet blir du ju också av med på köpet. Bara goda hälsoeffekter med andra ord!

Så, det är ju egentligen är det ju inte ett dugg konstigt att metoden blir kopierad och att man plötsligt ser många sk bantningsgurus som börjar marknadsföra Michael och min metod. Inte konstigt alls!
Och jag tänker såhär, ändamålet helgar medlet. Det viktigaste är att så många blir friska och pigga igen. 
Så, tillsammans kan vi göra nytta. Både dem som kopierar min metod - och vi som får jobba med den, på riktigt. 
Till hösten tänkte jag börja utbilda riktiga licensierade hälsocoacher, som blir specialiserade i just 8/800.

Vill du testa metoden, tryggt och säkert hemma i din egen soffa, så har jag nu spelat in och skrivit ned hela metoden åt dig, under åtta program. Du får massor av hjälp, stöd, recept och pepp. Det finns även en sluten FB grupp ( 8/800 med Schück och Mosley) med över 800 medlemmar dit du kan ansluta dig för tips, råd och frågor. 

kramkram! 

Nu ska jag sätta mig en timme och göra min egen hemläxa, sonen har nämligen skickat mig ett antal länkar om hur sociala mediet fungerar, (himlar lite med ögonen) och som jag lovat att jag ska läsa igenom. 
Sedan blir det packning inför Turkiet och årets första Hälsoresa imorgon! 
Som jag längtar till lilla fina Yalikavak. 

7 minutes är nu installerad. men ännu inte skuttad till! Men nu ska det bli ordning även på det. 





 

Med ett vandringssuget hjärta...

Caminon kallar..
Vi är många, nästan 5.000 svenskar som är med i FB gruppen "Camino de Santiago - swedish pilgrims."
Vi som längar dit, längtar tillbaka och drömmer om vår nästa Camino.


Jag får ofta frågan, vad som är så magiskt med pilgrimsvandringen till Santiago.
Det närmar sig årsdagen för tiden förra året då jag gav mig iväg på min 80 mil långa vandring under 5 veckor tvärs över Spanien.

Vid jultid förra året var jag ledsen, låg och dumpad efter ett långt förhållande. Min kloke son kastade en snabb blick på sin ledsna lilla mamma och konstaterade torrt, det är dags för ett litet äventyr för denna mamma, det är faktiskt hög tid för ditt livs äventyr, lilla mor.
Sagt och gjort. Vi köpte kängor och började att gå.
Han kom och hämtade mig varje morgon i tre månaders tid och såg till att jag kom i form igen. Morgon efter morgon.
När det närmade sig tid för avresa så tjatade han tills jag verkligen köpt min enkelbiljett till Paris för vidarebefodran med tåg till Biarritz och lilla bergsbyn St Jean Pied de la Port. 
Jag kan verkligen inte med handen på hjärtat säga att jag just då, där i det ögonblicket var så supertriggad på vandringen. Jag var rädd för vad som skulle komma av härbärgen, sovsalar, snark, prutt och delad dusch och toa. 
Ganska rejält skakig faktiskt. 

Första veckan är milt sagt en pärs. En rolig upplevelse med alla ingredienser i form av nya vänner, nya natthärbärgen varje kväll, blaskiga bönsoppor, såriga hälar, värkade rygg, blåsor och extremt tidiga mornar. 
Och alldeles, alldeles underbart. 
Friheten, vidderna, scenerierna, ödmjukheten, glädjen,vänskapen, stoltheten...
Alltsammans och allt på en gång. 
De fem veckorna swishade iväg, den ena efter den andra som pärlor på ett band. 
Varje vecka helt olik den andra. Alla helt galet underbara och helt galna. Och oförglömliga. 
Det går fortfarande inte en dag utan att jag längtar tillbaka till den livet. Det enkla, glada endorfinhöga vandringarna och kroppens egen inneboende kraft. 

I höstas hade jag förmånen att få vandra med ett gäng damer (och en herre) för tidningen Taras räkning och upptäckte där att en veckovandring från Sarria till Santiago blir helt perfekt som smakprov för den som vill testa på Caminon. 
Vi bor dessutom i fina enkla hotell och får får packning skickad mellan vår nattlogi.
På stående fot bestämde jag mig där och då att börja göra dessa vandringar på egen hand, och nu är det ett faktum.
Så i höst gör jag två vandringar, och nu finns det bara 2 platser kvar på den sista turen, 24-3/8. 
Är en av platserna din? Vill du vandra med mig? läs mer här.
kram, Cathrine







 

måndag, kl 06:18, i sängen, med kaffe ( en och skvätt MCT-olja, sk Brain fuel i kaffet)


Jag erkänner det gärna. Man är inte 50 längre!
Liite mör är man allt efter en intensiv helg med utbilding/kurs för ett helt stort gäng blivande näringsterapeuter hela helgen - och nu måndag morgon är det jakt mot klockan för att vara på jobbet kl 08.00!
Jag har bara en fråga just nu, när farao tränar man???


Sköter iaf maten på jobbet, även om det ofta blir sk plocklåda från butiken, men även det kan bli väldigt bra, med rätt val..

Som ni kanske minns så har jag pratat mycket om Michael Mosley och hans metod som jag numera både följer och gjort till min egen, det jag kallar 8/800. (varumärkesskyddad är det nu också gudbevars, men jag vet faktiskt inte hur man skriver ett pyttelitet TM bakom siffrorna, så det får vara just nu). 
Hur som helst så pratar ju både Mosley och jag om de tre M:en, de tre benen man måste stå på för att få balans och struktur på alltsammans. Nämligen Maten, Motionen och Mindfulness. Tre M som alla är lika viktiga och som inte blir lika bra utan varandra.

Lättare sagt än gjort, säger jag då. 
Nuförtiden så jobbar jag halvtid, månd till onsdag hos Mia Lundin på hennes hormoncenter för kvinnor, HerCare i Danderyd. 
Otroligt spännande, otroligt viktigt för kvinnor. Väldigt spännande. Min roll är att träffa våra patienter i egenskap av samtalsterapeut.
Jag börjar kl 08, och slutar 17, och därefter har jag oftast mina egna kurser, grupper eller enskilda klienter på kvällarna. 
Hur farao ska man får till det, med framför allt motionen????

Maten går ju fortfarande väldigt efter min omläggning för trygt ett år sedan väldigt bra. Jag är viktstabil och är väldigt noga med vad jag äter.
Fortfarande inget ris, bröd, pasta, potatis och socker - eller mejeriprodukter. Det går faktiskt helt utmärkt och det är aldrig något jag saknar. (även om jag gärna hade tagit en pasta Vongole på favoritstället Fiore härom kvällen. Men avstod.)
Suget efter brödet och osten är borta, men man får alltid vara på sin vakt så man inte triggar igång det igen, det är lätt gjort...
Nä, maten går utmärkt och jag är nöjd med kroppen och den är numera både snäll och artrossmärtfri så länge jag äter på detta vis. För mig har hälsoeffekterna av min kostomläggning varit så stora så det är värt allt det man numera helst inte äter. 


Men träningen... och när sjutton ska jag hinna ta hand om min stress och vara så där mindfull som jag borde?
Jag och framför allt min kropp är ju van vid att gå och träna många gånger per vecka, och nu med allt jobb så blir det mindre av den varan...
Hur gör man egentligen??

Förstå mig rätt. Jag älskar mitt jobb och det är en välsignelse att i min ålder både få driva en egen liten verksamhet och få vara del av en så viktig kvinnorörelse som vi jobbar med ute hos Mia Lundin.
Men hur farao hinner man...

Jag tror att jag ska börja lyssna på min kloka väninna Eva Berggren som jag åker på träningsresa med till helgen, när hon tipsar om en app som heter 7 minutes, som jag visserligen har nedladdad på mobilen men nu ska börja köra!
So here goes, veckan hälsolöfte till mig själv, 2x 7 minuter med träningsappen, 7 minutes. 
Eller börja cykla till jobbet....

jag hör av mig och berättar hur det går! Nu mot gruvan!!!!

kram från Cathrine





















 

söndagmorgon,07.38  i sängen, med kaffe på lilla brickan, som vanligt...

13 maj, strålande sol och om en stund ska jag iväg och gå en 2-timmars Caminovandring med några ur den grupp jag ska vandra med i höst, på den riktiga pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. 
Det finns plats kvar om du är sugen på att hänga på!

Men det som fyller mitt hjärta mest just nu, i dessa dagar är det faktum att en dröm faktiskt går i uppfyllelse. 
På många olika sätt faktiskt. 
De av er som följt mig här på bloggen det senaste året vet vilken resa jag gjort med boken Blodsockerkoll av den engelske läkaren Michael Mosley. 
Hur jag började följa den själv, gick det 12 kg och så småningom adapterade hans metod till en egen variant som jag kallar 8/800, och numera även fått det begreppet varumärkesskyddat.
Metoden går ut på att du under 8 veckor äter väldigt näringstätt och hälsosamt och håller dig till 800 kcal per dag, och alltid är mätt och trygg!!! . Läs gärna mer här.
Vitsen och hemligenheten bakom metodens framgång är dels att den först och främst riktar sig till din hälsa, med sänkta blodsockervärden, sänkt blodtryck och sänkt kolesterol. Vikten kommer liksom som en bonus. 
Hemligheten är att aldrig vara hungrig, och äta väldigt mycket grönsaker får att inte kroppen ska tro att den svälter.

Nu är det dags för att ta 8/800 vidare, och min dröm har varit en digital platform och kurs för dig som vill följa metoden med inte kan ta dig till mina kurskvällar.
Till min hjälp har jag haft två personer, dels  Alexandra Nemeth, en fantastisk tjej som gått min kurs, förstått mitt budskap och dessutom är flytande i språket "schückska" och som jobbar med reklam, marknadsföring och sjukt duktig på digitala lösningar. Det är hon som byggt min digitala platsform som ligger till grund för onlinekursen. 
Behöver du också hjälp med något likande, så jag kan bara så otroligt varmt rekommendera henne och hennes team. www.grundform.se


Så för dig som är intresserad av att i lugn och ro, hemma i din egen soffhörna få låta mig coacha dig till ett hälsosammare liv och ett vikt som passar dig bättre, så tveka inte att höra av dig! 
Jag hoppas vi ses online! Klicka här!
Cathrine





 

.. så kan du lika gärna göra det med mig...
 

Så här skriver Expressen...

"Låt vårvindarna fläkta bort ett kilo i veckan - till sommaren kan du vara åtta kilo lättare.

- Låt fokuset ligger på hälsa, inte på vikt. Vikten är mer som en bonus, en add-on, säger Cathrine Schück, samtalsterapeut, näringsterapeut som har utvecklat 8/800-metoden.


Att äta är både en vana och en livsnödvändighet. Men om dina matvanor gett dig en övervikt kan det vara dags att förändra dem. 
Det senaste året har Cathrine Schück hjälpt både sig själv och sina klienter att gå ner tvåsiffrigt.
Hennes hemlighet heter 8/800 - en anpassad variant av den brittiske läkaren och journalisten Michael Mosleys metod Blodsockerdieten. Genom att äta 800 kalorier om dagen i åtta veckor blir man inte bara lättare utan man får dessutom bättre blodsocker. 

- Jag är ensam om att ha fått Mosleys godkännande att använda blodsockermetoden, och från det har jag utvecklat 8/800-metoden där man dessutom tar bort mjölkprodukter, säger Cathrine Schück.
Hon är den enda i Sverige som har Michel Mosleys godkännande att ge kurser och utbildningar, och gör det kontinuerligt, både i grupp och med privata klienter. Som näringsterapeut och samtalsterapeut hjälper hon dessutom personer med typ 2-diabetes att lägga om sin kost.
- Det är en mottagning som specialiserat sig på patienter med typ 2-diabetes som remitterar patienter vidare till mig. Vi adresserar den hälsosituation som finns i form av blodsocker, blodtryck och blodfetter - det metabola syndromet.


Hur ska man då gripa sig an en så omfattande livsstilsförändring som 8/800?
För det första ska man komma ihåg att den är högst tillfällig. Åtta veckor är inte lång tid.
Men det viktigaste är att fokusera på vilka mål man har med sin hälsa, inte på vikten:
- Alla vill gå ner i vikt. Hjärnan har hört det här budskapet så många gånger förut - medan du läser den här meningen så formar hjärnan redan svaret - "Det har du ju försökt med förut och misslyckats med. Hur stor är sannolikheten att du kommer att lyckas den här gången?" I tankekedjan ingår att du kommer misslyckas eftersom hjärnan drar i gång en sannolikhetsprocess. Det här går blixtrande snabbt, det är en undermedveten kalkyl.
- Hjärnan svarar "Testa du, men det kommer inte lyckas". Men om du kan svara din hjärna att "det här gör jag inte för vikten utan att för att bli friskare" kanske den låter sig övertygas. Du får bättre hy, alla får bättre hy, tjockare hår, bättre sömn. Alla värden förbättras. Magen funkar bättre. Låt det bli dina hälsomål!
- Om du äter så här så kommer vikten av sig själv, men framför allt uppnår du allt det andra, säger Cathrine Schück.

Men hjärnans invändningar kommer inte att tystna här. 
Nästa tanke lyder oftast: "800 kalorier, är du dum i huvudet - det kommer du aldrig klara, det är för lite!"
- Den frågan måste du adressera redan innan den ställs. Svaret är att: "Jag vet att om jag äter 1/2 kilo morötter eller vitkål så kommer jag att bli proppmätt, säger Cathrine Schück.

Hur gör man för att äta 8/800?
• Man ska alltid äta dagens tre huvudmål. 
• Man ska se till att de är näringstäta - rika på vitaminer, näring, protein. 
• Man ska inte försöka underträffa de 800 kalorierna. 
• Och man ska inte plussa på det dagliga intaget för att man powerwalkat i två timmar (eller gjort någon annan aktivitet).
Måltiderna består av grönsaker och protein med små mängder fett och tillräckligt med kryddor.
- Tänk: här är min proteinkälla: Den hjälper mig att bygga muskulatur. Här är mina grönsaker. De håller mig mätt.
- Man kan äta oändliga mängder grönsaker som inte kostar överhuvudtaget i energi, säger Cathrine Schück.
Du är snål med fettet?
- Jag är väldigt snål med fettet - en tesked olivolja och en tesked kokosfett om dagen - det är vad hjärnan behöver. Dessutom hjälper fettet till med magfunktionen, annars blir kosten för torr.
För att ge tillräckligt med mättnad inom ramen för den dagliga kaloritilldelningen gör man klokt i att välja bort kaloribomberna: Godis, chips och alkohol har inte mycket plats under de här veckorna.
- Och var försiktig med nötter också. En näve motsvarar en hel måltid. En paranöt för selenbehovet är lagom.
För att skapa variation på måltiderna varvar Cathrine Schück ugnsbakat med buljonbaserad matlagning. Det är också klokt att variera texturer, färger och tänka på uppläggningen för att bli mer nöjd med måltiden och ätupplevelsen.
Eftersom kaloritilldelningen är kraftigt neddragen från vad de flesta äter behöver man ta hjälp av en app för att hålla koll på hur mycket man har stoppat i sig.
- Var noga med att hitta en bra app så att det är lätt att räkna. Och fyll på i appen allteftersom dagen går.
Lifesum eller Nutrix är appar som passar många, men det finns en uppsjö att välja på. 

Att se till att dricka ordentligt är också viktigt.
- Kroppen är dålig på att signalera om den är hungrig eller törstig. Väldigt mycket av det vi uppfattar som hungersignaler betyder egentligen "ro hit med ett glas vatten", säger Cathrine Schück.
- Jag brukar rekommendera funktionsdryck - till exempel en deciliter rödbetsjuice som är blodtrycksänkande och en deciliter lingondricka som är blodsockersänkande på morgon. I övrigt vatten, smaksatt med hallon, lingon, ingefära, kolsyra - eller alldeles vanligt kranvatten.
- Det kan också vara tomatjuicer, smoothies - röda eller gröna.
I 8/800 ersätter man alla mjölkprodukter – också de från get och får. Mjölkdrycker ersätts med växtdryck.
- Jag använder själv havre, de innehåller betaglukaner som är naturligt kolesterolsänkande.
- Det man märker är bättre mage och klarare hy.
Det är allt man behöver tänka på. Cathrine Schück själv lägger till ett vitaminpreparat i pulverform på mmorgonen och magnesium på kvällen för att hjälp kroppen till ro. 
- Dessutom använder jag kollagenprotein för hår, hur, naglar, för att du ska få bra utväxling på muskelbyggnaden när du tränar. Men det ingår inte i själva 8/800-metoden.


För personer som inte lever själva kan det kännas krångligt att lägga om kosten. Men det behöver inte vara så svårt:
- Det ska inte vara så komplicerat så att resten av familjen inte kan äta. Det finns ingen i familjen som mår dåligt av att äta kött, fisk, ägg och grönsaker. - de som inte följer dieten får ta lite mer eller komplettera med ris eller potatis.
Att röra sig varje dag är en del av att leva ett hälsosamt liv, men träning är inte en uttalad del av själva dieten.
- Jag tycker att det är bättre att man väljer lågintensiv träning - yoga, stretchning, åtminstone under de första veckorna tills kroppen hunnit vänja sig vid det nya intaget. Du ska inte ut och långdistanscykla eller belasta kroppen hårt de här veckorna.

Vad händer efter åtta veckor?
- Jag tycker att man försiktigt ska hitta en jämvikt, att man långsamt lägger till lite mer men känner efter var man behöver ligga för att bibehålla sin nya vikt.
- Går du tillbaka till din gamla livsstil så får du tillbaka din gamla kropp.
En del av Cathrine Schücks klienter har fortsatt med en omvänd variant av 5:2 – de äter 800 kalorier om dagen under veckorna och mer fritt under helgen.
Härom veckan passerade hon sin 60-årsdag, både lättare, gladare och starkare än hon känt sig på många år.
- Jag önskar att jag hade vetat att livet skulle bli så här redan för flera år sedan!

***

8 ENKLA KOM IHÅG FÖR ATT LYCKAS MED 8/800-METODEN

• Hitta dina goda hälsoargument - snarare än viktmål. Vill du bli rörligare, sova bättre, få finare hy, orka mer?
• Planera din matdag. Ät minst tre mål mat alla dagar. 
• Ät generöst med grönsaker. ”Det ger mättnaden”.
• Drick mycket vatten. ”Kroppen har svårt att skilja på hunger och törst”.
• Logga det du äter i en app allteftersom. Om man skriver in på kvällen vad du har ätit, kommer siffrorna inte att stämma. 
• Fotografera dig före och efter - det blir en otroligt stor skillnad i kroppen.
• Använd bioolja. ”Jag rekommenderar mina klienter att smörja in sig med olja. Du får en smidig, elastisk hud som följer med tillbaka in igen - du kommer att gå ner ordentligt.
• Få pepphjälp! Det finns en stödgrupp på Facebook som heter "8/800 med Schück och Mosley”.

torsdagmorgon, 6:45, med kaffe i sängen. Sovit gott med magnesium och 5 HTP.

Ett galet aprilbarn är vad jag är…
Jo, faktiskt.
Ett galet, gladlynt, aprilbarn som nyss fyllt 60.
Kan det bli mycket bättre än så?
Jo, såklart.


En liten gnutta sunt förnuft eller kanske lite vett och sans vore på sin plats. (fråga min mamma eller några av de mer sansade väninnorna så kommer de att nicka energiskt)

Fast själv så trivs jag faktiskt ganska bra. Lite sådär husbehovsgalen är nog inte så dumt i alla fall.
Det är ju inte så det direkt stör eller går ut över någon annan, den där milda galenskapen.
Jag håller tider, jag skriver böcker, håller kurser och föreläsningar på löpande band och det har hittills gått alldeles utmärkt och jag har inte missat en sekund av det eller missat några deadlines.
Inte en enda gång.
Nä, det är nog inte på det professionella planet som galenskapen gör sig påmind.
Inte annat än att jag möjligen framstår som en bättre terapeut och lärare för att jag brinner och bryr mig. Då blir ju plötsligt den sk galenskapen något bra och väldigt användbart. Ett bra instrument.
Jag tror f ö att jag måste byta ord, döpa det till något rumsrenare, något mindre ”galet”. Jag s e r ju inte så tokig ut. Nä, ganska prydlig faktiskt i mina ljusa kläder, ofta ton i ton, tror ibland att jag skulle kunna smälta in i en ljusbeige tapet. Nä, jag ser nog väldigt tantigt östermalmig ut.  Och det skadar ju inte tänker jag.
Nä, tokerierna i den mån det nu verkligen är så tokigt, det sitter nog mest mellan öronen.
Jag brukar beskriva mig själv som en korsning mellan ett par olika Astrid-flickor. En nypa Pippi, en skvätt Madicken, en portion Lotta (hon på Bråkmakargatan). Mitt favorituttryck på gamla dagar har blivit något lånat från Pippi, typ ” det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra”.
För det mesta ”vill ju bli bra” som min väninna Annica brukar säga.

Sedan jag släppte taget om i stort sett allting för snart 1,5 år sedan, och plötsligt befann mig i fritt fall så har det mesta blivit förvånansvärt bra. Det är verkligen inget jag rekommenderar för dig med ett svagt hjärta eller fallenhet för svaga nerver.
Ingen bostad, inget fast jobb, ingen nödfallskärm, ingen relation.
 Nope, ingenting faktiskt.
Verkligen inget att ens önska sin egen värsta fiende. Tro mig. 

Men jag trodde faktiskt att jag var en riktig trygghetsjunkie tidigare och att det där med hus och hem var viktigt, äga ett boende var viktigt, vara gift eller i alla fall bo med någon.
Allt detta kom ju så småningom att tas ifrån mig, och det är ingen rolig sits att ha när man närmar sig 60 med stormsteg. 
Men det blev ju som sagt så himla mycket bättre istället.
Det är lustigt det där med till exempel skilsmässor och när folk skiljer sig i livet. Kvinnor skiljer sig gärna fram till 50, sedan är det svärstopp. Efter det och närmare 60 sitter de flesta kvinnor snällt ned i båten. För män kan det se annorlunda ut. Jag har mött en hel del singelkillar i min ålder som brutit upp i vår ålder. Jag undrar om det är inbyggt i oss att lugna ned oss när vi inte längre kan få barn?

 Vart vill jag komma med denna spretiga blogg? 
Ja, egentligen bara den att det nog är ok och ibland även nödvändigt att besitta en mild form av galenskap. Att fritt fall ibland är det bästa som kan hända dig även om det just i fallet inte känns så skönt i magen.
Och att det alltid ordnar sig till slut. Annars är det nämligen inte slut. 
Och att vi måste tro på det också. För framtiden har en viss förmåga att vilja forma sig efter våra tankar, så tror man att kommer att gå åt helvete, så finns det risk för det.
Klychigt, jag vet. Men du blir så mycket av vad du tänker. 
Så det kan lika gärna gå bra!

Vill du fortsätta att prata om livet, tankar, ålder, och allt annat som snurrar i huvudet, så är jag ett bra bollplank. Just nu finns det mest kvälls och helgtider för dig som vill boka en pratstund. 
Du når mig via kontaktsidan eller cathrine@schuck.se
 

Andraitx (Mallorca) , i sängen, kl 07:12, med en kopp kaffe på ett litet bord bredvid.

Jahaja, så blev man då 60 till slut. I alla fall.
Det blev inte som jag trott eller tänkt mig.
Inte födelsedagen och inte livet heller för den delen. 
Det blev så himla mycket bättre!


Vi kan ju börja med själva dagen. För ett par månader sedan medan jag fortfarande hade någon form av idé om att hålla ett kalas själv så blev jag tillfrågad av en person om jag ville åka iväg med honom till en magisk plats och vandra i bergen. 
Ni känner ju mig, vem tackar nej till att fira sin sextioårsdag på en magisk plats i bergen, jag som gillar att gå?
Så det bokades, beställdes och gjordes en himla massa liv om denna resa. Så klart jag såg fram emot den, konstigt vore ju annars.... 
Det var bara den pragmatiske sonen som muttrade något om att om något låter för bra för att vara sant, så är det ofta det också.
Och så var det. För bra för att vara sant. Resan ställdes in för två veckor sedan. 
Och där satt jag. Två veckor kvar till 60 och ingen plan. olikt mig, då jag nästan alltid har en plan B. ( och C, och D).
Men jag gillar ju att ta ut saker i förskott, så lite roligt hade jag ju haft i alla fall! 

Nåväl, det var bara att samla ihop kjolarna och gå vidare, vända blad som kungen säger. 
Men iväg någonstans ville jag ju, och för min del så är ju Mallorca och mina vänner härnere en utmärkt och väl använd plan. 
Ingen dålig plan B på något sätt. 
Men man får vänja sig vid att det blir ingen tårta ( jodå jag äter faktiskt tårta) blommor eller annat ståhej, men det fick jag faktiskt hemma i Stockholm av familjen, så jag klagar absolut inte.    
Middagen har jag själv planerat och det ska bli en skaldjursrestaurang i Puerto Andraitx och jag längtar efter mollusken percebes. Det ska jag unna mig ikväll. (dyrt som fan).
Så det om själva dagen. forutom att det ska bli fint väder väder och jag ska gå en långtur ned till Puerton och tillbaka på ca 1 mil. 

Nu till insidan! Jag har sagt det ett par veckor nu, och det stämmer. Hade jag vetat hur kul det skulle bli att fylla sextio hade jag gjort det för länge sedan!
Jag har aldrig varit i den formen som jag är i nu, inte ens som 25-åring. Det går att träna sig till toppform i denna ålder och det går att forma om sin kropp. ( om det nu är det man vill). Det går att gå ned de där onödiga trivselkilona och det går utmärkt att behålla den nya vikten, i mitt fall - 12 kg. 
Det går utmärkt att äta ungefär som man vill, och ändå förbli viktstabil. Fördelen är väl den att jag för gott lagt om mitt ätmönster och gör så oändligt mycket bättre val idag, för min ålder, än vad jag gjort tidigare även om det inte var illa då heller.

Jag lever mitt liv som jag vill leva det. inte som jag trodde jag ville leva det. Jag har trott att jag så förtvivlat gärna velat leva i en relation att jag gått med på i stort sett vad som helst för att få vara det. 
Den senaste, som varade i 5 långa år, höll på att ta knäcken på både ork och självkänsla. Jag visste till slut inte längre vem jag var eller vad jag själv ville. Hade dock hjärnkoll på vad han ville...
Sedan tog det slut och sonen puttade iväg mig på min livs vandring som varade i 5 veckor. Det förändade mitt liv i grunden inser jag nu med facit i handen. 
Jag klarar vad som helst, jag duger för vem som helst, och framför allt så duger jag alldeles utmärkt för mig själv. Den viktigaste personen av alla. 

Jag bor idag väldigt bra. Otroligt bra faktiskt. och det vet jag att jag får göra i åtminstone två år till. Vilken lycka bara det. 
Jag har jobb, jag kan försörja mig. en lycka i sig, bara det. Fast anställd hos Mia Lundin och hennes nyöppnade klinik för kvinnor, HerCare. 
Dessutom har jag egen mottagning, kvällskurser och numera även egna resor, både vandringsresor till Caminon och träningsresor till Turkiet. 
Alltsammans så härligt att man får lov att nypa sig i armen. Tänk att man skulle behöva fylla sextio för att fatta och förstå hur otroligt välsignad man är, och hur tacksam man är för alltsammans. 
Tacksamheten och ödmjukheten kom helt klart på Caminon, eller själva känslan eller vetskapen, ja ni fattar....

Kärleken då? Ja, den finns. inte i den form jag hade trott eller förväntat mig, men den kommer ju inte alltid i de perfekta förpackningarna och är därför inte alltid så lätt att känna igen. Men den finns och den är stark och väldigt vacker. 

Så, nu känns det som resten av livet kan få börja. Och jag skuttar med, glad, ödmjuk, förväntantansfull, tacksam och - så jäkla happy. 
Så, våga bli 60 du också. 















  


 

måndag, kl 07:28, med kaffe i sängen, på lilla brickan. glad efter härlig helg med mycket sol och kärlek. 


Funderar just nu mycket på det där med att glädja sig i förskott. 
Vår elaka jantelag säger en sak och jag säger en annan.
Nämligen gläd dig som fan i förskott, för om det går åt helvete eller inte som du vill, så har du iaf glatt dig en gång!
Besviken blir man ju ändå någon gång, förr eller senare. 


Jag har glatt mig som som sjutton åt ett par saker senaste tiden och det har inte gått som jag hade tänkt. 
Men i slutändan så hade jag väldigt roligt när när jag såg fram mot det roliga och "tog ut glädjen i förskott" som bara den, och nu när det inte blir så, så blir det bra ändå, fast på ett annat sätt. som blir kul det med!
Bara en sådan sak som att få fira sin 60-års dag med sina bästa väninnor på Mallorca om två veckor. Hurra!!
- och i slutändan, sann mot mig själv och mot mitt hjärta.

Men det finns massor av annat att se fram emot och att glädjas för, sådant som jag vet av erfarenhet kommer bli otroligt lyckat! 
Vill du också ha något roligt att se fram emot, så tycker jag du ska titta på dessa datum:


- 1 plats (ett återbud) till Hälsoresan 27/5-3/6  till gudomligt vackra Yalikavak med Eva Berggren, PT och träningscoach. Vi bor stor lyxvilla med pool, liten exklusiv grupp, yoga på taket på morgonen, superrolig utflykt varje dag med vandring eller cyckling, hamam, båtturer, roliga restauranger, supergod mat på kvällarna med matlagningskurs. Extra allt. Det finns en plats kvar!!! läs mer på hemsidan. boka här! 

- 1 plats, ett återbud, till Caminon, 3-10/9 en veckas pilgrimsvandring till Santiago de Compostela med mig. Vi bor på hotell, skickar ryggsäckarna och går bara med dagsäck. Lätta vandringar, otroligt vacker natur, en upplevelse på för alla sinnen, på alla sätt. Allt ingår, mycket bra pris. Läs med på hemsidan. Finns en plats kvar! Boka här! 

- Platser kvar inför hösten! 
- Träningsresan till Yalikavak går även i höst, 29/9-5/10.  
samma upplägg, läs på hemsidan. Även den resan kommer att bli magisk.
läs mer på hemsidan. 
- Caminon till Santiago, jag går med en mindre grupp till Santiago redan 24-31/8, en ljuvlig sensommartur i underbar natur genom Spaniens bördiga trädgårdar och buss sista biten ut mot havet och "slutet av vägen" i Finisterre. Det kommer ta andan ur dig! Så malalöst vackert och djupt på alla plan. läs mer på hemsidan. 

I pipelinen!
Licensutbildning i metoden 8/800

- Nytt för mig och för min verksamhet är en licensierad kurs för dig som vill böra jobba med metoden 8/800. hör av dig till mig om du vill veta mer! Datum, tider, upplägg osv. klicka här. 

Nya kurser i 8/800 startar 10 april. Perfekt för dig som vill komma iform inför sommaren. Både dag och kvällskurser! Det finns platser kvar! Boka här

- Till sist, den 16/4 börjar jag jobba för Mia Lundin och i början av maj så slår vi upp portarna till den mest spännande projekt ever!  
jag är så ödmjukt tacksam för att få vara en del av detta "groundbraking project" först i sitt slag! En hormonklinik för kvinnor! 

Nu ska jag börja göra mig klar för en långlång powerwalk med bästa funktionsterapeuten Fredrik Ölander, www.halsomottagningen.se och börja planera för hur vårt samarbete ska se ut i framtiden. Det blir föreläsningar, resor och mycket spännande framöver. 
So, stay tuned. 














 

 

IMG_1721 IMG_1721

torsdag, kl 07:41, sängen (plus tvättstuga) kaffe på lilla plåtbrickan

Det är ju precis som väninna Annica säger, "det vill ju bli bra". 

Och det blir det ju också. 
Jag brukar beskriva mig som seriefiguren Tiger i Nalle Puh, (fast jag säger Tigger, för det brukar mina kompisar på Mallorca kalla mig för)
Ni vet den där tygtigern som hoppar upp och ned (inte så begåvad tiger) och tjoar "funfunfun". 
Iaf på engelska. 


Som jag berättade för er i bloggen igår och sedan med bästa förmåga försökte inspirera dag och kvällsgrupperna i går om ett "mindframe", ett sätt att förhålla sig till sig själv och sin omgivning. 
Att bestämma sig för om glaset är halvfullt eller halvtomt. 
I mina hälso och viktgrupper är den tanken livsviktig, det är den som kommer att avgöra om du kommer att lyckas med din medvetna livsstilsförändring. 
Tror jag på min egen förmåga till förändring (och förbättring) eller tror jag mer på att det trots allt kommer att gå åt helvete, förr eller senare?
Det är du som bestämmer. 

i somras när jag gick min första Camino så mötte jag den gladare och roligare versionen av mig själv, hon den där Tigger som var så himla glad och så himla tacksam för allt som hände henne och allt hon klarade av. 
Trodde kanske att det skulle klinga av över tid. Det visade sig fel. Hon är fortfarande lika glad.
Självklart så blir även jag ledsen och besviken när något man hoppats och trott på inte blev som jag trodde det skulle bli, och såklart hade sett fram emot och hunnit glädjas åt.
Som min något mer cyniske son brukar säga, ta inte ut glädjen i förskott, och är låter det för bra för att vara sant, så är det förmodligen inte det heller. 
Han hade ju rätt denna gång. Det blev inte så bra som det lät. Tvärtom. Ganska trist faktiskt. 
Men är jag ledsen att jag tog ut någon glädje i förskott? Nej, absolut inte! Jag är jätteglad att jag under två månader fick glädjas åt något som lät riktigt, riktigt härligt. 
Bättre det är tvärtom tänker jag. 

Nu har allt landat till det bästa och jag fått lite tid och perspektiv och ser bara glädjen och möjligheterna i det som är, inte det som inte blev. 
(halvtomt eller halvfullt, glöm inte det)

Så när jag sent i går kväll efter kurser och webbinarier med Mia Lundin fick frågan hur det såg ut i Gläntan, så blev jag bara glad, för jag fick ju en påminnelse om hur härligt det är i Gläntan, ni vet den där platsen mitt i skogen där solen lyser och det är varmt och härligt. Den där goda och varma platsen att befinna sig i.
Där man mår bra, på insida och utsida. 
Där man vill vara. 

Har du svårt att hitta till din glänta? Jag hjälper dig gärna!
Hör av dig så bokar vi en tid för att ses! 










 


 

För att redigera denna text, peka här och klicka på knappen ”Redigera text”. Bilden kan du ändra eller ta bort i ”Ändra bild”. För att dra in nya block klickar du först på knappen ”Skapa innehåll” och väljer sedan vad du vill ha.

IMG_4044 IMG_4044

onsdag, kl 8:44, i sängen, med kaffe.

Idag känns det som huvudet skulle vara på väg att sprängas...
Visst, det finns såklart en privat sida som står för den orsaken, men det tar vi senare när vi vet mer..
Det enda jag är helt säker på att om jag vetat hur kul det är att bli 60, så hade jag blivit det för länge sedan! 
Vad som än händer, trust me.


Just nu fokuserar vi på det som vi vet, det som vi kan och det som vi vet funkar. 
Det vill säga att det faktiskt fungerar otroligt bra att äta sig till en bättre hälsa och därigenom en bättre och hälsosammare vikt. 
Jag sparkar igång en ny kurs den 10 april, och jag kan bara väldigt varmt föreslå dig att hänga med på den om du bor i Stockholm, och vill fokusera på din hälsa och hur du bäst når din målvikt . 
Bor du utanför stan så är mitt bästa förslag att vi ses online, och träffas i ett media som passar dig bäst, men fortfarande med personlig coachning. Det är på sikt det enda som faktiskt funkar och inte har en inbyggd "jag orkar inte längre" faktor inbyggd i systemet. 
Detta SKA vara den sista viljesatsning du gör för din hälsa och ditt välmående, och din vikt. Sedan ska det sitta som berg, och du  SKA vara viktstabil och du ska vara rädd om din hälsa framåt i livet. 
DET vet vi. Det vet läkare idag, och det är inget hokus pokus. 
Så. 

Mosley och mina tankar...
Vidare så tänkte jag försöka beskriva något som fortfarande är lite diffust men väldigt spännande. 
Jag hade ett bra samtal igår med min underbara pilatesfröken, ( som fö ska flytta till USA så jag letar ny PT) hon hade sett ett program med Michael Mosley på engelska BBC som i stort sett gick ut på att han beskrev sig som allt mer pesimistisk över tiden, på äldre dagar, än vad han varit tidigare och programmet handlade om hur man kan träna sina mentala förmågor att göra nya spår i hjärnan som leder oss till en positivare livssyn. Jag har ännu inte hittat programmet men pratade igår med både två kloka klienter och en väldigt klok väninna på väg hem från tidig middag igår kväll. (älskar tidiga middagar) 
Vi resonerade kring dessa frågor och jag hade tänkt ta upp detta till diskussion på de dag och kvällskurser jag har idag. 

Pippi, Caminon och jag
Jag har funderat mycket på om det går att programera om en vuxen hjärna? Till att äta på ett nytt sätt, till att tänka på ett nytt sätt, till att tacka problem och hur man ser på världen?
Går det att göra en omstart?

Jag pratade med min väninna i går kväll om min vandring. 5 veckor, varje dag, 6-8 timmars vandring varje dag. I fem veckor. Man hinner tänka en hel del. 
Jag började gå och var ganska sur och tvär. Ganska klar över att det här inte skulle kunna gå att genomföra.  jag menar., hur skulle det kunna det? Gå i 80 mil, i ett streck...
Det går ju inte. 
Fast det gick ju. Skitjobbigt,. tungt, ont, tufft. 
Och alldeles underbart. 
Jag mötte en helt extraordinär människa därute på Caminon. En modig, stark person, en äldre kvinna som inte var rädd för något och som trodde att hon skulle klara allt. Hon klarade allt. hon var dessutom glad. Hela jäkla tiden. Jag trodde att det skulle gå över. men det har det inte gjort. Jag kanske har lärt mig att programera om hjärnan. nu är jag glad hela tiden. i stort sett iaf. och när det går åt helvete, som det gjort precis nyligen, så är faktist det också helt ok, och helt och hållet till det bästa. 
Det vill bli bra, som Annica brukar säga. Det vill bli bra, vårt liv. 

En riktig Pippi. Jag älskar Pippi, en av hennes utryck, tror jag, går undefär så här, Det här har jag aldrig gjort förut, det ska nog gå bra! 

Nu måste jag rusa! Tvp kurser idag och sedan spännande webbinar med Mia Lundin från USA ikväll!!

kram från Cathrine, ursäkta för mina stavfel!














 

IMG_2158 IMG_2158

måndagmorgon, kl 07:49, kaffet står på lilla brickan i sängen. 
Glad efter härlig helg med Kärleken i Malmö.


Vi vill ju så gärna ha fokus på vår vikt och i de flesta fall gärna ett par kilo mindre än vad som står på vågen. 
Vi lever i ett samhälle där ALLA  vill gå ned i vikt, vare sig de behöver eller inte. 
Det är möjligt. Men vi måste få med hjärnan på tåget.


Försök som experiment att fråga tio personer idag om de är nöjda med sin vikt och se hur de svarar. 
Not happy. 

Jag säger istället, stunta i vikten och lägg fokus på hälsan, så kommer ditt nya "måbra"-liv att reglera vikten åt rätt håll.
För det MÅSTE  vara fokus på hälsan före vikten. Det är det enda argument som hjärnan kan förstå.
Nämligen att jag önskar mig själv att få må bra.

Genom att äta och leva på ett sätt som sänker vårt blodtryck, blodfetter (kolesterol) och blodsocker, det som kallas för det metabola syndromet så reglerar kroppen själv sin vikt. 
Det enda du gör är att förse kroppen med rätt bränsle.

Hjärnan hänger av någon märklig anledning också med på detta och skickar rätt sorts signaler. Trots att man äter och lever på en ganska fettsnål kost under en period så verkar det som hjärnan direkt förstår vad som pågår, nämligen att du adresserar din hälsa, och skickar alla de rätta signalerna som gör att du känner dig mätt och trygg.

För ett år sedan fick jag kontakt med en engelsk läkare, Dr Michael Mosely. 
Jag följde själv hans metod som han beskriver i boken Blodsockerkoll med en kost på 800 kcal i åtta veckor. 
Det var det bästa jag har gjort för min hälsa, och så småningom för min vikt. Jag är nu viktstabil sedan ett år och har jättefina värden.
Sedan dess har jag haft en mängd klienter som ätit och levt på samma sätt, och fått samma fina resultat. 
På kuppen har de inte bara blivit både piggare och gladare ( och ser yngre ut) de har dalat de överflödkilon de inte behövde och fått fantastiskt fina värden. 
Med hälsoargument som både kropp och hjärna förstår och gärna accepterar. 
Då funkar det.

Ny kurs för metoden 8/800 startar i 10 april, anmäl dig här, det finns både en dagkurs 11-13, och en kvällskurs 18-20. Anmäl dig här!

Nytt för våren är att jag även startar helgkurser för dig som vill gå en instruktörsutbildning, och själv kunna hålla klasser i framtiden.
Vill du gå en instruktörsutbildning i 8/800, så kontakta mig!   























 

torsdag! (äntligen!) kl 08:25, sovmorgon, kaffe på lilla brickan i sängen.

Ja, jag vet! Smaskig titel, men man får ju ta i från knäna för att få folk att läsa...
Ni som läser denna blogg vet ju att jag ibland citerar Pippi. Klok flicka. Eller möjligen jag som som blir allt barnsligare. Den möjligheten finns. Bra isf.


Hon säger hur som helst något i stil med, " Det har har jag inte gjort förut, det ska bli kul"
Jag säger detsamma om 60. Det har jag aldrig varit förut, det ska bli kul.
Jag menar, hur ska man veta hur det är att bli en ny ålder, när man aldrig varit så gammal tidigare?
Hur som helst, det är roligt, väldigt roligt! 

Men för att något ska bli roligt så måste man hjälpa till själv. Genom att ge sig själv de bästa förutsättningarna och hjälpa till på traven. 
Det finns ett begrepp som hetet "fit and fierce at 40", jag säger istället...
"Get fit and fierce at 60". Du bestämmer själv..

Hur gör man då?
Ja, till och börja med så jysta till din mat. Skippa fluffet, skippa det du inte behöver iform av ris, pasta, bröd, potatis och socker i alla former. (även vin som innehåller en jäkla massa socker).
Fokusera istället på att ge din kropp den bästa möjliga näringen med en näringstät meny bestående av massor av grönsaker, fisk, kött och ägg. Ät dig mätt, men var försiktig med fettet. En kaloribegränsning under en period sänker dina blodfetter, blodtryck och blodsocker. Samt vikten. Det kallas för det metabola syndromet, och det står för hela din hälsa. 

Tillskott? Ja!
Vi behöver tillskott i denna ålder. Tyvärr är upptaget av näring i tarmen mycket begränsad efter 50-60 år i vår tjänst. Kroppen behöver "toppas upp" med extra tillskott i form av vitaminer,mineraler, protein och nyttigt fett för hjärnan. Bra grejer för knä och leder för att slippa värk och inflammationer. Hjärt och kärlprevention. 
Med rätt uppsättning tillskott blir du som ny. Unna dig en timme hos en bra näringsterapeut, funktioneterapeut eller hos mig. Det är värt att skräddarsy sina tillskott. 

Träning! Ja!!!!
Det är så roligt att träna idag. Jag som visserligen gick en hel del tidigare men aldrig tränade något annat, är idag en galet träningsförtjust person. 
Men det har tagit mig 1,5 år att komma från soffpotatisläget till att få vara med och medverka in en intruktionsvideo för en av de tuffaste träningsformer som finns, de sk megaformersmaskinerna. 
Så, ge det hela tid. Börja långsamt och trappa upp din träning. Börja med 1-2 timmar i veckan och gå upp till 3-4 ggr/vecka när du blir starkare. 
Jag har haft mycket nytta av tillskott och tror att min muskelstyrka har att göra med det kollagen protein tar jag. Det är svårt att bygga muskler i vår ålder, och där har jag haft stor glädje av proteintillskottet. 
Men även mycket nytta av tex rödbetsjuice som både sänker blodtryck och verkar kärlvidgande som gör att blodet kan syresättas bättre och du får mer utväxling på din träning. 
Tänk på att växla mellan styrka, smidighet (balans) och kondition. Många i vår ålder står för mycket på gym eller sitter på yogamattor och får på tok för lite syretoppar, dvs dåligt kondition. 

Och lite rejält med smörj!
Jag smörjer huden varje dag med olja från Apoteket som heter Bio oil och är från början tänkt för att hjälpa gravidmagar för att slippa fula streck när huden tänjs ut. Den fungerar utmärkt på samma sätt när vi vill ha en smidig hud som följer med " in" igen. Du får en smidig och följsam hud som inte är slapp och hänger. (läs gäddhäng).

och till sist hud....
Vi är varelser som behöver hudkontakt. Vi mår bra av att vara berörda. klappade, strukna på, och hållna i. 
Det hormonet kallas för oxytocin och utsöndras när vi blir hållna i, klappade på och älskade. Våra stresshormoner sjunker och vi mår bättre.
Om man inte blir klappad och pussad på så gå och ta massage. En utmärkt form att fylla på oxytocinförrådet. 
Är du singel, börja dejta igen. Det finns massor av roliga människor där ute, sänk dina krav och börja busa istället. Det funkar, jag lovar. 
Är du i en relation, ta fram flaskan med god olja (kanske Bio oljan)  eller kräm och be att få en massage och ge en själv. 

Det vi vet idag är att vi med största sannolikhet kommer bli äldre än våra föräldrar om vi sköter oss. 
Det är du, nu idag, som bestämmer hur du vill att dessa nästa  20-30 år ska se ut. Det är en lång tid, och värt att lägga lite extra energi på att få dem att bli så roliga som möjligt!
Våga bli lite Pippi du också!
Var en "fierce" man eller kvinna i din egen ålder! Den bästa versionen av du. 
Det är du värd.

Hör av dig om du behöver tips och pep för att nå dit. 
kram! 




 




























 

måndag, kl 07:43, sängläge, kaffe (med en skvätt brainfuel, MCT olja)
Sover som en sten på 5 HTP och magnesium)


Superhärlig helg! Full av glädje och kärlek. En svängom hos underbara Madelein Månsson på Glorias i fredags, Food Tours i lördags och till sist Henrik Dorsin i Gentlemannen på Oscars. Väldigt bra! 
(stort tack till Vicky von der Lanken). 


Idag tänkte jag att det skulle handla om "knakiga knän" och ömmande leder. Det är inte konstigt att knä och höftleder börjar höra av sig, artos är väldigt vanligt hos oss 50 plussare. Inget att fundera så mycket över.
MEN det roliga är att du faktiskt själv kan påverka hur du vill må och hur ont du vill ha. 
Jag vet själv, eftersom jag har artros i alla leder, men äter mig helt besvärsfri genom kosten och tillskott. 
Det är faktist du själv som bestämmer hur du vill må och vad du vill kunna klara av. 
Ingen annan.
Mitt förslag är att lägga om kosten under en månad och sedan känna efter hur du mår efter det. En månad klarar alla av. Hjärnan kan acceptera det, då den är en "ändlig" period, inte oändlig, dvs för resten av livet. 
(fast det kanske den blir efter en månad när du upptäcker hur bra du mår!)

Så, mitt förslag är att under en månad helt undvika råvaror som kan verka inflammatoriska på din kropp, artros är ju en inflammation i leden och det är den som gör ont.
En antiinflammatorisk kost utesluter all mjölmat, dvs gluten, mao pasta och bröd. Vidare också mejeriprodukter och allt socker och sötad mat/frukt. 
Så under en månad äter du ägg, kött, fisk, kyckling och MASSOR av grönsaker i alla former. Gärna både råa och tillagade grönsaker, gärna någon form av surkål i salladen. 
De tillskott du behöver är främst är nypon och gurkmeja som verkar antiinflammatoriskt på lederna. 
Ta 1 tsk gurkmeja och 1 msk nyponpulver utrört i rödbets eller lingonjuice. (osötad).
Mitt förslag är även att under denna period ta ett kollagenprotein som bygger muskler och bildar ny broskvävnad. Detta räddade mig när jag vandrade 80 mil på 5 veckor på pilgrimsvandringen. Jag hade gjort en blandning på vitamintillskott, nypon, gurkmeja och proteinpulver som jag tog varje dag. Hade inte gått utan det, och kommer ta med det på nästa vandring för att slippa ont i lederna.
Du hittar det kollagenprotein jag använder på www.succeder.se

NYTT!
Jag tipsar gärna om Mia Lundins mottagning som öppnar 2/5. Jag lägger ut hemsidan så fort den är klar.
Det jag också gärna rekommenderar är mitt nya samarbete med den utmärkte läkaren Jörgen Boethius på mottagningen www.vegatus.se, dit du kan gå för en undersökning, blodprover och annat du behöver av en duktig läkare som tar sig tid med sina patienter. 
Det är en glädje att kunna berätta att jag ska börja arbeta där någon dag i månaden och då främst med patienter med diabetes typ 2. 

På träningsfronten har Becore (träningen från helvetet, som blev träningen från himlen) bytt namn och heter nu The Place, men ligger kvar med samma verksamhet på Kommendörsgatan. 
Denna tuffa träningsform hade aldrig varit möjlig utan antiinflammationsmat och tillskott!
Ha en bra måndag!!




 

IMG_3204 IMG_3204

tisdag, kl 06:24, vaknade tidigt, svårt att sova inatt. Sånt händer. 
Med kaffe, i sängen på lilla brickan. Livet leker. 

 

Kärleken säger med sådan uppriktighet och självklarhet i rösten att han ska leva till 100. 
Fine, säger jag. Då får du väl börja äta hjärtsmart mat som gör att du blir hundra år. 


Jag träffade en väldigt trevlig (och snygg) läkare härom dagen. Han driver en mottagning i Stockholm för preventiv sjukvård, det vill säga att man genom provtagningar kan förutsäga vad som kan komma i framtiden och redan nu sätta in preventioner som gör att du kanske slipper de åkommorna i framtiden. 
Denna trevlige läkare vill att jag ska komma och hjälpa dem på mottagningen med deras diabetes typ 2 patienter, och det kommer jag att göra, med glädje! 

Men det jag egentligen tänkte på med min vän läkaren var det faktum att han såg ut som en väldigt pigg och vital man i 65-70 års åldern, men hade redan fyllt 80 år! 
Helt otroligt. 
Men så äter han helt perfekt också. Då ökar chanserna dramatiskt om man vill bli äldre - och förbli frisk! 

Hur äter man då för att hålla sig hjärtfrisk, kärlfrisk, kolesterolfrisk, blodtrycksfrisk och blodsockerfrisk?

Ja, det vi vet idag, och det som alltfler kloka och modiga läkare vägar säga, som bland annat den engelske läkaren Dr Mosley rekommenderar är ju att vi undviker det jag kallar för "fluff", det vill säga råvaror som vi faktiskt inte behöver, sådant som ris, pasta, bröd, potatis, mejeri och socker.
Viktigast att dra ned/utesluta är mjölmaten, mejeriprodukterna såsom mjölk och ost, samt självklart, socker. Undvik all sötad mat och dryck!
Det finns ingen näring eller substans i den typen av mat. Mejerierna gör oss feta och dästa och vi har svårt att bryta ned mejeri och det som inte kan brytas ned, lagras i fettcellerna. 
Vi behöver "näringstät" mat, mat som innehåller, ja är packad med näring. Sådant som gör oss pigga, friska, starka och fulla av ork och energi!

Så, fyll istället på med massor av grönsaker, med betoning på massor av grönsaker och bra proteinkällor som ljust kött,fisk, ägg och baljväxter. 
Undvik mat (och dryck) som du blir trött, däst och sömnig av, drick små mängder alkohol och kaffe helst bara 1-2 ggr/dag. 
Mer kokt än stekt mat. Mildare och skonsammare tillagning. 

Mat som det är någon mening med. Mat som håller dig ung länge. 


Här kommer ett bra recept på sådan mat!
Recepet kommer ur boken 8/800, som du kan beställa på Adlibris, följ länken här:

 
  Lammgryta med bönor
Jag gillar lammgryta för att den inte behöver så lång tid på sig för att bli mör och färdigkokt. Här tillsammans med mustiga smaker från tomat, paprika, lök, vitlök och bönor.
Här kan man med fördel variera smakerna med både de nyttiga kryddorna gurkmeja, spiskummin eller curry beroende åt vilket smakhåll man är på väg. Här har jag valt basilika på slutet så smakerna får bli medelhav denna gång.
Servera med sallad gjord på bladspenat, grönkålsblad och surkål!
 

 
1 portion
 
100 g lammbog
1 tomat
1 gul lök
1 röd paprika
2 vitlöksklyftor
½ dl kikärtor
½ dl röda bönor
½ liter lantbuljong
1 dl krossade tomater
200 g strimlad vitkål eller spetskål
färsk basilika
 
Börja med att skala lök, och grovhacka tillsammans med tomat, paprika och vitlök. Lägg i kastrull tillsammans med lambog och lantbuljong och krosssade tomater. Låt alltsammans koka på svag värme i 1 timme. Lägg i kikärtor och röda bönor efter halva tiden. Smaka av grytan med salt och peppar.
Buljongkoka den strimlade kålen, låt sedan rinna av och lägg i botten på formen. Täck med lammgrytan och toppa med färsk basilika, flingsalt och nymald svartpeppar.
 









 

måndag, kl 07:58, ensam vid köksbordet, kärleken på väg söderut. 

Lek med tanken, vad skulle du skriva på vykortet till dig själv?
Ett vykort, ett meddelande till dig själv när du var yngre. 
Med kunskapen om allt det du vet idag, med tryggheten i att allt löser sig till slut. 
Vad skulle det stå på ditt vykort och till när i ditt liv skulle du skicka det?


I helgen fick jag en bild av mig själv hur jag såg ut i kroppen för ett par år sedan,för inte så väldigt många år sedan. 
(jag har ännu inte modet att lägga upp den bilden, för den är fortfarande alltför hemsk att titta på/visa upp. men det kommer, jag jobbar på det.)
Men jag vägde 12 kg mer än vad jag väger idag och var v ä l d i g t stor...
Men framför allt så var jag i ett totalt förnekande. Tyckte nog kanske att jag åt bra, tränade bra och drack lagom. 
Det gjorde jag inte. Det fanns inget lagom i det jag höll på med. 

Den underbara PT´n och min goda vän Eva Berggren (som skickade bilden) som jag håller träningsresor med i dag, var då min personliga coach och tränare för att komma i form inför vår första träningsresa tillsammans. Jag gick hos henne 3 ggr/veckan och fick början till den nya kropp jag har idag.

Det som var den stora vändningen och förändringen var kombinationen kosten och en tuffare träning. 
Den nya kosthållningen då jag under 4 månader åt enligt Dr Mosley och hans blodsockerkoll, och då började forma min egen version av metoden, det som kom att kallas för 8/800. dvs äta åttahundra kalorier i 8 veckor. 
Samtidigt höll jag på att skiljas, flytta hemifrån och för säkerhets skull så hade sonen bestämt att lilla mamseluttan non säkert behövde ett äventyr i sitt liv, och bestämde sig för att jag skulle gå pilgrimsvandringen. 
Ovanpå alltsammans pajade även ryggen och Stockholm Spine Center ville operera. 
Jag bad att få tre månader för en egen rehab och började på privat pilatesträning och den träningen som jag kom att kalla för "träningen från helvetet, Becore. 
(som för övrigt i dagarna byter namn, men ligger kvar på Kommendörsgatan i Stockholm). 
Så jag tränade totalt 4-5 ggr/vecka, plus att jag var ute 3-4 ggr/vecka och gick långlångt med sonen för att förbereda mig för Caminon och dess 800 km. 

Ungefär så här långt in i min berättelse brukar jag få frågan om det är nödvändigt att gå 30.000 steg om dagen eller träna 3-4 ggr i veckan för att må bra? Eller se ut så här i kroppen vid 60 års ålder?
Nej, absolut inte!!! Vardagsträningen duger utmärkt! 
Det jag försöker att förmedla i varenda blogg och varenda inlägg är bara att det går! Kunde jag, så kan vem som helst. Det är bara vi själva som bestämmer. 
Så mitt budskap och mitt vykort till en tidigare version av mig, skickas inte så lång bort i tiden. 
Mitt vykort till mig själv går till 15 april 2016. Då ledsen, trött och plufsig. En ledsen och trött version av mig själv. ( och väldigt rynkig)

Och på vykortet ska det bara stå en mening:
ALLT KOMMER ATT BLI BRA.

för det blev det. 


(tack till ägaren av konstverket Tom Böttiger och konstnären Mikael Richter) 
























 

tisdag kl 07:11, i sängen, med kaffe. Ordningen återställd. 

Idag ska det handla om "hopp och lek". 
Hur har du det på det kontot? Fyller du på med tillräckligt mycket roligt? Har du balans mellan jobb och nöje?


Igår hörde sonen av sig kl 5 på morgonen för att kolla om inte lilla mamma vill ut och gå. Det ville hon inte. Iaf inte vid den tiden...
Jag fick respit till kl 8, men då var det bara att dra på sig träningskläder och ge sig iväg. 
Jag hade väl inte i ärlighetens namn tänkt mig att vara ute och gå i fyra timmar i går morse, men så blev det ändå. Sonen och jag gick Brunnsviken runt på fyra timmar, vilket ändå gav nästan 32.000 steg så det var väl något bra ändå.
MEN det jag funderade på medan vi traskade och pratade (man hinner prata väldigt mycket med sin älskade son på fyra timmar (!), var att detta är, även om det tar lång tid, så är det en bra balans mellan jobb och nöje. 
Och det är just balansen som är så viktig. Inte för mycket jobb, inte för mycket lek, inte för mycket träning. Men en bra balans mellan alla tre. 
Hur ser din balans ut?

Idag. nu om en stund,  ska jag har jobbmöte/social date om en stund, och då passar vi på att gå runt Djurgården samtidigt. Det passar oss båda väldigt bra, för då har man ju liksom hunnit kryssa i flera boxar samtidigt.
Känns ganska bra faktiskt. 

Mitt arbete är ju annars väldigt stillasittande. Jag sitter dagtid och coachar privat i min egenskap av kostrådgivare/psykoterapeut. 
På kvällarna har jag kurser i hälsa och må bra. Alltsammans mycket stillasittande och inomhus. 
Därför är denna balans så otroligt viktig för mig för att jag och min lilla kropp ska må bra. 
Och jag kallar det hopp och lek. 

Jag letar hela tiden efter nya och roliga sätt att fylla på i den kvoten. Jag går på zumba, jag går och discodansar hos Madelein Månsson, ni vet Gloria 50+ disco.  Det är så jäkla roligt! Man kommer dit vid 19-tiden. Hänger in ALLT i garderoben och sedan är vi två timmar ute på dansgolvet! Det blir som ett långt Friskispass och efteråt går jag hem, dyblöt och duschar och hinner ändå titta på Skavlan! 

Så min fråga till dig idag är hur det ser ut i ditt liv. Har du balans mellan stillasittande, rörelse, hopp och lek, dans, mötion, sådant som gör dig glad?
Om inte, vad kan du göra för att få en bättre balans?

Om du behöver ett bollplank eller pratkompis, hör gärna av dig så sätter vi oss ned och pratar hopp och lek!
Klicka här så når du mig!  





 









 

söndag kväll, 22:17, snart med en kopp te, i sängen. 

Nyss hemskuttad efter trevlig Mappiegala, tack bästa Madelein Månsson för invitationen. 
(numera är man ödmjukt tacksam för väninnor som fortfarande är bjudna på dessa trevliga event). 

Att skriva en kväll istället för tidig morgon är ett regelbrott egentligen, men numera är väl själva livet ett enda stort regelbrott och inget som man trott eller tänkt sig, så...vem bryr sig?
Nej, inget är som jag hade tänkt mig. Ingenting faktiskt. 
Och för det är jag så otroligt ödmjukt tacksam, för allt har istället blivit så otroligt mycket bättre.
Hela helgen har jag flera gånger tittat upp i skyn och förundrat funderat över hur bra allt har blivit!
(därav bilden. den enda som finns på mig där jag inte tittar in i kameran. En bra bild för övrigt, tagen av en av bröderna Engström,döda mig men jag kan inte hålla reda på dem, Tomas tror jag att det var...
Den är hur som helst tagen för 1.6 miljoners klubbens kalender. Kalenderflicka, jojo.. det var tider det.)
Fast nu är det faktiskt bättre. 

Alla pusselbitar har, eller håller iaf på,  att falla på plats. Jättefin lägenhet, något som är på väg att bli en relation, arbete, träning, en kropp som håller...ja faktiskt allt och mer därtill som man bara kan önska sig vid snart 60 år. 
Ett bra liv. 
Något att vara ödmjukt tacksam för. 

Om man får skryta lite, och det kan man ju få unna sig numera. Ni minns ju min träning, den från helvetet, Becore. Nästa vecka spelar de in en ny demo på träningen för sin hemsida, och då är jag en av dem som ska vara med! Väldigt stolt och väldigt glad. Jäklar som jag slitit och numera så njuter jag så enormt. Idag tränade jag för Jocke en av de tränare jag var mest rädd för i början, och nu är det bara sååå kul! Träningen från helvetet som blivit träningen från himlen.

Innan vi blir för jolmiga och sätter upp för många flumiga drömfångare så ska jag passa på och puffa för två av höstens roliga resor. Dels supersuperroliga träningsresan till Bodrum i slutet av september för dig som också vill vässa mer på formen, läs mer här och även vandringsresan till Santiago i slutet av augusti, det också en höjdare. Klicka här för att läsa mer om den. 
Båda två kommer bli så otroligt roliga, spännande och utmanande, på olika sätt. 
Så, seriöst, funderar du på att göra någon form av resa med lite extra fokus på hälsa och måbra, så häng med mig!

När detta nu äntligen postas/läggs ut så har det hunnit att bli morgon och jag ska ut och powergå med sonen, som utmanat mig i stegtävling. Igår blev det modiga 20. 799 steg och nu ska jag ut på en ny sväng i minst 2 timmar, i snöyran! 
Hurra! vilken perfekt kombo, träning och tid med bästa sonen!






















 

IMG_2476 IMG_2476

torsdag, kl 8:13, i sängen med kaffe på fina brickan. Väckt av det finaste plinget i telefonen..


jaja, ni fattar ju...
Det händer en hel del just nu. 
Välsignelser, om du frågar mig.
En stilla, porlande glädje att så mycket och så starkt kan hända i denna ålder. 
(en liten släng av 60-års kris kvar, men den klingar av)


Att plötsligt få fast jobb i denna ålder är en gåva, då de flesta av oss börjar fundera på pensionen. 
Jag pratade med en klok kvinna i går på mottagningen ( jag brukar säga att jag har tur och bara träffar kloka, goda människor i mitt arbete). Den damen är också terapeut och vi enades i glädjen över att sådana som vi, terapeuter, bara blir bättre med åren och det enbart är en fördel med att bli äldre.
För oss som inte kommer få så mycket i pesionskuveretet ändå, då är det ju det bästa jobbet som finns!
Stor välsignelse och glädje, med andra ord.

Det är så roligt att vakna till ett mejl från Mia Lundins duktiga verksamhetschef Annika som glatt berättar om planerana för öppning och starten av Mias och vår fina mottagning för kvinnor. Den kommer att ligga i anslutning till Danderyds sjukhus och bli hur fin som helst, och stor! 
Väldigt spännande.  
Jag är så glad att få vara en del av denna grupp och få finnas med i ett sammanhang, jag är trött på att vara ensam.
Rejält trött på att kriga själv. Nu vill jag finnas med i ett sammanhang tillsammans med kloka starka kvinnor som brinner för att hjälpa andra kvinnor. 

Igår sjösatte jag en ny grupp, en kurs i 8/800 och Mosleymetoden. 
Jag älskar uppstarten av dessa kurser för man vet hur bra de alla kommer att må snart, och hur fort det syns på alla så fort!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag har ALDRIG jobbat med något som effektivt, hälsosamt, klokt och där fokus hela tiden finns kring hälsan och inte vikten! 
Äntligen, hurra!!!

Nästa vecka är det dags för den första ( av tre) Caminoföreläsningar på klädföretaget Röhnish, det ser jag fram emot så väldigt mycket. 
Både att få träffa några av dem som ska gå med i gruppen som går i september och förhoppningsvis få några nya tjejer eller killar att bli nyfikna på att gå med i den grupp som startar i augusti. 

Ja, det finns just nu så mycket att vara tacksam för. "Count your blessing", räkna dina välsignelser var det något klok som sa...
Hur ser dina välsignelser ut, vad är du tacksam för, har du fokus på det som är bra och roligt i ditt liv eller väljer du att oroa dig (oftast tyvärr i onödan) och se det som är tungt och svårt ( där hamnar man ju också ibland)?

Själv så väljer jag idag att vara tacksam för denna otroliga kropp som lätt och glatt snart ska skutta iväg och köra ett tufft Becore-pass, tacksam för att inte ryggen gör mer ont än att det går, tacksam för att nypon, gurkmeja och kollagen-protein gör det möjligt att röra på leder som annars skulle värka av artros och utslitna diskar. 

Nu ska jag ännu en gång vända upp och ned på lägenheten, fickor, väskor och leta efter min telefonsladd som valt att gömma sig, och som jag kommer bli så sjukt glad och tacksam för när jag väl hittar igen!
Njut av din torsdag du också! 
Hoppas att vi ses i något sammanhang. 
Hör gärna av dig om du behöver någon som lyssnar.
Cathrine

IMG_4065 IMG_4065

onsdag morgon, 8:12, med kaffe och morgontidning, vid köksbordet. 
 

Kärleken har precis åkt hem och det är plötsligt så väldigt tyst i lägenheten, tystade än tidigare faktiskt. 
Men allt är lugnt och bra och precis som det ska vara.
För första gången på väldigt länge. 
Väldigt länge. 


Det var dags för mig att få landa nu. Inser vilket jäkla år det varit, på gott och på ont. Men som jag skrev för ett par veckor sedan, det var "året från helvetet, som till slut blev året från himlen". 
Fast man vet ju faktiskt inte att man de facto "landat", förrän man är där, och tryggt vilar i det faktumet. 
Herregud, tror sjutton att det lilla hjärtat kört på i racerfart med tanke på allt som hänt...
Sådant har man inte råd med längre i min ålder att hålla på med...
Not. 
Nu förtjänar jag bara lugn och ro, frid i själen. Resan till Indien gav ju precis allt det där. 
(och lite till). 

Jag är ju som bekant tillbaka i full verksamhet med både dagkurser, kvällskurser i Mosley och min 8/800 metod. 
Men även klientarbete dagtid på mottagningen är nu i full fart.( det finns några sådana tider kvar, både dag, kväll och helg, för samtal och rådgivning)
Så, härom dagen ringde en väldigt trevlig kvinna för att boka tid, vi valde en sk "promenadtid", dels för att det är skönt att vara ute och röra på sig, och det såklart även blir billigare när vi inte behöver boka ett samtalsrum på mottagningen. 
Så vi ses över en sk "walk and talk", en väldigt trevlig samtalsform om du frågar mig.
Nåväl, en av de meningar hon började med, efter att ha läst min blogg under det senaste året, vad ungefär så här, "hur orkar du, varifrån kommer glädjen och orken, och hur hittar jag dit? ".

Jag tror att jag kan svara ganska rakt och tydligt på den frågan. 
Glädjen hittade jag tillbaka till på min fem veckor långa vandring.
Den där glada versionen av mig fanns ju därute, mitt ute bland de 800 milen´s vandring.
Så, börja fundera på vad kan du göra för att möta dig själv och också hitta tillbaka till den där barnsliga lyckliga bubblet som finns hos oss alla, ibland bara väldigt långt ned och duktigt tillbakahållet under lång tid?
Gå utanför din comfortzone och börja fundera på hur du hittar tillbaka till henne/honom. 
(om det är nu glad du vill bli igen. Även det en bra fråga att ställa sig!)

Orken då? Varifrån kommer den? Var bor min ork?
I din egen kropp! Genom att varje dag, dag ut och dag in, ge våra kroppar ge dem precis vad de behöver och från början faktiskt är byggda för, närmligen rörelse, motion och bra mat för vår ålder. 
Och då kan jag verkligen inte nog understryka just det sista, MAT FÖR VÅR ÅLDER!
Näringstätt, fritt från "fluff"  och skit som bara gör oss trötta och slöa. 
Vi måste ställa in kosten så att vi äter den mat som våra kroppar behöver nu, i denna ålder, oavsett vilken ålder du är i just nu. Mat för din egen ålder. Inte någon annans ålder. 
Samt en del tillskott, framför allt av sådant som våra kroppar inte längre är lika bra på att producera längre.

Kontakta mig gärna om du också vill lära dig mer om just detta, så bokar vi en tid och tar en promenad!

Och till sist, för dem av er som läste min statusuppdatering på sociala medier i förrgår så kan jag väldigt stolt få berätta att jag ska börja jobba halvtid hos Mia Lundin och hennes hälsocenter för kvinnor och hormonbekymmer. 
Så i framtiden kommer jag jobba 50/50 hos henne med hennes härliga team av duktiga barnmorskor, läkare, gynekologer, näringsterapeuter och samtalsterapeuter.
Andra halvan av min arbetstid är jag kvar på min mottagning på Artillerigatan i Stockholm. 
Samt självklart på de hälso och vandringsresor jag kommer att göra under året!
Jag hoppas vi ses!
Cathrine

Fredag (äntligen fredag!) väckt av bästa plinget i telefonen, kl 08.08. 
Kaffe på sängen.
 

Ämnet för igår var ju kärlek, det kunde ingen ha missat.
Roligt att ni gillade det. Många läste bloggen igår. 
Idag fortsätter vi på temat kärlek...


Ni minns ju hur jag kom iväg på min 80 mil långa pilgrimsvandring i våras, eller hur? Ledsen, dumpad, lite för kurvig och definitivt för många "unna sig-glas" per kväll...
När sonen tar tag i mig och meddelar att alla mammor bör ha ett rejält äventyr och att det nu minsann var dags för mitt! 
Han köpte mina kängor och vandrade varje dag med mig i tre månader, och skickade sedan iväg mig med en enkel biljett till Paris! 
Via tåg till Bayonne vid franska Atlantkusten började jag där min fem veckor långa pilgrimsvandring tvärs över Spanien mot Santiago de Compostela. Mitt livs äventyr. 
Det kom att bli min livs resa. På alla plan. På plan inom mig själv som jag inte ens visste att jag hade...
Man hinner tänka en hel del och umgås väldigt mycket med sig själv under dessa veckor. Man lär känna en helt ny person, på gott och ont.
För min del, massor av gott! Jag gillade henne jag lärde känna. 
Hon var mycket modigare, ärligare och roligare än vad jag varit tidigare i mitt liv. Kul tjej att hänga med, helt enkelt. 

Nåväl. 
Caminon kallar igen. Suget finns alltid där. 

Tanken är aldrig OM jag ska gå igen, utan NÄR jag ska gå nästa gång. 
Nu har jag faktiskt svar på den frågan!
Privat så går jag nu i sommar. Jag planerar en tvåveckors vandring mellan Oporto i Portugal och till Spanien och till Santiago och sedan ut till havet, vid Finisterre. (en av de mest magiska platserna på jorden.)
Och jag tror inte jag går ensam denna gång. 

Välkommen att gå Caminon med mig i höst!  och välkommen på gratis föreläsning! 
Nu har jag fått möjligheten att få berätta om min vandring på morgonföreläsningar på klädmärket Röhnish morgonföreläsningar, och det första tillfället är redan nu i februari där jag kommer kunna bjuda in dig som är nyfiken på gratis frukost och föreläsning på torsdag 15/2 redan! Hör av dig till mig för biljett! 
Boka din plats på föreläsningen här.

Jag har två Caminovandringar spikade. Den första är redan fullbokad, men jag har några platser kvar till den turen som går från Sarria till Santiago, en vecka, ca 10 mil, sista veckan i augusti. 
Jag räknar med en ljuvlig sensommarvandring i lätt terräng som alla kan hänga med på. Är du osäker på om du inte orkar med dagsetapperna så har jag ordnat med transport för dig som vill gå kortare dagsetapper. 
Vi ordnar dessutom med transport av ditt bagage så du bara går med en lätt dagsäck. Vi sover dessutom på hotell så du slipper på på logement. 
Helpension, till ett otroligt bra pris. 
Är du nyfiken så läs mer här!

Så, tills vi ses, buen camino och trevlig helg!
Cathrine

onsdagmorgon (väldigt vad denna vecka masar sin fram långsamt)
kl 06:40, med gott kaffe, i sängen. 


Jag är kär! På riktigt. 
Jag brukar bli kär i alla mina klienter och alla mina kvällskursare, men denna gång är jag på allvar kär i den energi och den kärlek som mina härliga deltagare delar med sig till varandra och den omtanke de visar varandra. 


Alla grupper jag har haft förmånen att leda under de senaste tio åren har haft sina speciella energier och egna krafter. En del grupper har såklart blivit tajtare och roligare än andra. En del deltagare har gått vidare och blivit kompisar och jag försöker hålla kontakten med alla dessa hundratals underbara människor jag har haft förmånen att träffa. 
Men ibland så händer det. 
Och då måste jag först förklara för dig som inte gått hos mig vad det handlar om, vi är en grupp på ca 8-10 pers, mest kvinnor, som möts under 3 månader vid 10 tillfällen. 
Förr om åren har fokus varit på LCHF och KBT och nu senaste året har jag använt min metod 8/800 och Michael Mosleys teorier och böcker som underlag. 
Mötet sker på min mottagning, alla får något att äta när vi börjar och först berättar jag en stund om något aktuellt och sätter en agenda för kvällen. 
Sedan berättar var och en hur det går och hur man mår just nu, en typ av sharing, dvs man delar med sig av sina erfarenheter, tankar och funderingar från veckan som gått. 
Vi håller på i exakt två timmar och det finns ett tryggt regelverk kring denna möten. 
Fokus ligger alltid primärt på hälsa före vikt och jag väger aldrig och få i grupperna delar sin vikt, även om man får göra det. Men fokus får aldrig vara på vikten, då blir vi ju bara ytterligare en fånig viktminskningsgrupp...
Helt meningslöst om du frågar mig. 

Och så plötsligt händer det...
Denna grupp jag har just nu, efter 7 möten ( tre kvar) och ett arbete som pågått sedan november, så plötsligt händer det. Magi uppstår och kärlek sprids. 
Ett samtal på två timmar där alla är aktiva, alla stödjer varandra och alla hjälps kollektivt åt att stödja och finnas där för varandra. Man berättar om sina misslyckanden, sina lyckanden, sina mål och sina drömmar. 
Vi letar gemensamt efter målbilder och hur man själv vill se sig i framtiden och hur man vill må bäst då, och framför allt hur vägen dit ser ut. 
Mitt lilla hjärta sjunger när jag skriver dessa rader. 
(och du vet ju, som brukar läsa mig, att jag inte är så himla flummig av mig.)

Målet då? Ja, de flesta går ned ca 10-12 kg på dessa månader och alla sänker sina blodfetter, sitt blodsocker och sitt blodtryck. Alla får bättre hy, starkare hår och naglar.
Och förhoppningsvis ett starkare sjävförtroende om att allt faktist är möjlig, bara man tillåter det att hända. 

Vill du också vara med på en kurs som denna, hör av dig, så ser vi när det finns en ny grupp som startar.

Nu ska jag skutta iväg till ny träningsfröken. Min älskade Leana ska stänga sin pilatesstudio efter 15 år och jag letar nu efter en privattränare som tillskott till de tre dagarna av Becore som jag unnar och gläder mig själv med varje vecka! Så på med träningskläderna och ut i duggregnet! 

(och för dig som ville läsa något mer mellan raderna i rubriken, så läste du helt rätt...:-) 

kramkram!




 


 

soppa soppa

tisdagmorgon, kl 06:13, i sängen, med kaffe. 
Fortfarande med indisk tid i kroppen, dvs tidiga kvällar och tidiga mornar. inget bekymmer.
 

Tidskillnaden på 4,5 timmar sitter fortfarande kvar i kroppen, men det stör mig inte. Jag gillar att somna tidigt och vakna tidigt. 
Igår fick jag frågan om vad 8/800 betyder och de nya böckerna handlar om. Så det handlar bloggen om idag.


Bra fråga, eftersom man lätt blir hemmablind i sitt eget lilla hörn av världen och tycker att alla borde väl veta vad man pysslar med vid det här laget. Så klar man inte gör. 

För ett år sedan, lite drygt så läste jag den engelske läkaren Michael Mosleys bok om Blodsockerkoll. Den handlar om att på ett mycket effektivt sätt  genom kosten, sänka sitt blodsocker, sitt blodtryck och sitt kolesterol samt minska på det väldigt skadliga vicerala fettet, det vill säga det inre "osynliga" fettet som ligger runt de inre organen i kroppen och faktiskt är det farligaste fettet för oss. 

Han menar på att genom att sänka fettintaget och lägga om kosten till 800 kcal om dagen i 8 veckor och sedan efteråt äta en mer medelhavsinspirerad kost med inslag av hans tidigare metod, 5/2, så får man en mängd hälsoeffekter. 
En av dem är en minskad vikt. 

På åtta veckor går alla människor ned ca 8-12 kg. Man dalar i lagom takt med ca 1 kg i veckan och förutsatt att man efter de åtta veckorna fortsätter att äta sunt så behåller man den nya vikten och förblir viktstabil. 
Jag testade jag att fortsätta att äta 800 under ytterligare 8 veckor för att se om det gör någon skillnad. För mig gjorde det inte det, men jag väger nu 67-68 kg till mina 178 cm och ska inte gå ned mer i vikt och är nu viktstabil sedan i mars. 
När jag läste Michael Mosleys bok blir jag väldigt inspirerad och bestämde mig för att börja jobba med hans metod. Jag såg också tidigt att hans engelska recept är inte lika bra som hans metod och då var det enkelt för mig att börja göra egna kokböcker, i samarbete med Expressen. 
Det är jag idag ensam om att få göra, med ett medgivande från England och Mosley själv. 
Jag kallar denna metod för 8/800.

Den frågan jag alltid får är blir jag mätt?
Det är en existensiell fråga, det vill säga en fråga huruvida jag kommer att överleva, och det är den enda frågan vi alltid ställer oss, från det att vi kom till världen och började gallhojta just den frågan! Kommer jag att överleva????
Tricket och hemligheten bakom denna kost är att äta massor av grönsaker, och då menar jag verkligen massor av grönsaker! Massor av grönsaker som håller dig mätt hela tiden. 

Mätt blir du helt säkert. En 8/800 frukost innehåller gärna ett ägg och någon form av grönsakssmoothie. Då landar man tryggt och säkert på ca 150 kcal för en frukost och blir mätt och trygg fram till lunch. Vill man snacka på lite morötter och minitomater på förmiddagen så är det ju inget bekymmer. 
Lunchen som man ofta äter ute får bli en stor sallad, gärna även där med ett kokt ägg, jag brukar beställa en stor räksallad utan dressing, det blir supergott med räkor, ägg och grönsaker. 
Äter du på krogen så funkar det ju alltid att beställa kokt fisk och grönsaker, råa eller kokta, sådant finns ju överallt. 
Har du hushållat under dagen med dina 800 kcal så kan en middag bestå av en riktigt matig soppa/gryta med en buljongbas och massor av grönsaker, färska örtkryddor, kokt kyckling, torsk, räkor eller vad du nu gillar och har hemma. 
På kvällen brukar jag ta en bytta hummus och ett par morötter och ha som kvällsgodis tillsammans med te, kokosvatten eller tomatjuice.
Vill du dricka kaffe, vin eller annat under denna period, inga problem. Det enda man bör tänka på är dock att vinet blir "dyrt", och man blir snabbt full, då man äter mindre fett, så ett glas brukar räcka för de flesta. :-)

Jag brukar rekommendera att under denna period även undvika mejeriprodukter för att få till en så hälsosam period som möjligt. De flesta av mina klienter upplever då en betydligt lugnare mage när man utesluter mejeri tillsammans med ris, pasta, bröd, potatis och socker (frukt). 
En lugn platt mage blir till sist nästan vanebildande och lusten att gå tillbaka till en kost där magen blir tjock, svullen, bullrig och gasig känns inte så lockande längre. 

Tanken är ju liksom att denna nya kost ska bli en livsstil som ska vara enklare och lättare att leva efter, då hälsoeffekterna är så otroligt stora, och så väldigt tydliga. 
Lägre blodsocker, dvs mindre insulinpåslag, lägre blodtryck, lägre blodfetter och framför allt en smidigare och starkare kropp som får tillbaka sin styrka och smidighet när den har ett nytt och mindre format. 

Så, svaret på din fråga, om du blir mätt. Ja, det blir du. 
(glad blir du liksom på köpet!) 
Och kär i din nya hälsa och din nya kropp.

Vill du hänga med på min kurs som startar nästa vecka så finns det plats kvar. Vill du köra den via Skype eller telefon/FaceTime, så går det lika bra!
Kontakta mig här
Vi ses!
Cathrine


recept nedan!

1.   Burksoppa med nudlar och grönsaker
Det fina med burksoppa är att man kan ta med den till jobbet, man kan förbereda den i god tid och det är helt enkelt intelligent snabbmat när det är som bäst.
Tricket är här att packa burken smart. Bottna med nudlar, fortsätta med bladspenat, sedan fint strimlade grönsaker som med fördel kan vara köpta färdigstrimlade/hackad i påse, för att avsluta med böngroddar på toppen.
Nudlarna kallas för shiratake eller sk konjaksnudlar och säljs i mjuka påsar. Bara att spola av och värma.
Sedan är det bara att hälla på en smakrik buljong med doft av vitlök och färsk ingefära, låta det hela stå och dra ett par minuter och sedan mumsa i sig innehållet i burken. Soppa på burk, helt enkelt.

 
1 portion
 
2–3 dl buljong, gärna lantbuljong eller god hönsbuljong
1 dl avrunna nudlar
1 näve bladspenat
1 näve finskuren morot eller annan hårdare grönsak
1 näve böngroddar
till topping, böngroddar, rödkål, koriander
till smaksättning, pressad vitlök, riven färsk ingefära, finhackad chili, lime eller citronjuice, färsk koriander
 
Börja med att packa burken med väl avrunna nudlar i botten, fortsätt sedan med bladspenat, låt nästa lager vara strimlade morötter och sist böngroddar. Koka upp buljongen och smaka av med vitlök, chili, riven färsk ingefära, limejuice och koriander. Smaka av och slå den hela buljongen över innehållet i burken. Låt stå ett par minuter och njut sedan av den godaste av alla soppor.
 
140 kcal








 








 

I sängen, med kaffe, kl 06:43 (vaknade vid 5-tiden, svårt att sova efter Indien) 

Det är lite svårt att ta sig ur "Indien-bubblan" och frågan är väl kanske om man verkligen vill kliva ur den?
Så bra, så trevligt, så berikande, på alla sätt och på alla plan. Åker helt klart med nästa år igen.
 

På en resa av denna typ hinner/ska man man tänka massor. Det var min plan och det var också precis vad jag gjorde. 
Bort med sådant i mitt liv som skavde och gjorde mig ledsen och in med sådant som gör mig glad och får mitt hjärta att sjunga. 
Så för mig blev resan till Indien precis det reningsbad som jag hade hoppats på. Jag reste dit med många frågor och kom hem med de bästa svaren. 
Det jag inte hade räknat med var att jag även kom att adressera min härliga 60-årskris som jag vadat omkring i de senaste månaderna. 

Jo, jag väljer faktiskt att kalla den för härlig, för jag tänker såhär: klart att man kliver över en tidstolpe i livet (vilket 60 faktiskt är) så vore det väl konstigt om man inte reflekterade och funderade på hur det känns i hjärtat, magen och huvudet. 
Och gudarna ska veta att jag vadat runt i denna kris, upp till anklarna faktiskt. 
Riktigt roligt, handen på hjärtat! och seriöst, hur ska man veta hur det känns att vara i den här åldern, när man aldrig varit det förr!

Det senaste året har väl för dig som följer mig här på bloggen inte kunnat undgå den "resa" jag gjort, och  vad som har hänt i livet. 
Med kroppen, med vikten, med träningen -  med hela förändringen från ledsen och dumpad - till pigg, frisk, singel, glad och lycklig.  
Resan har inte varit lätt eller enkel. Tror man att man lär sig något på en "enveckas charterresa till Mallis", så har jag nyheter för dig. Så enkelt är det inte, och så lätt går det inte. 
Men det är ju resan och inte målet som är det roliga, tänker jag.
Och når man någonsinn målet? Egentligen? 

Nåväl, det jag försöker komma fram till är väl egentligen att jag valt en ny strategi att förhålla mig till den här nya fasen i livet, och det är att fira den! 
Fira (jag fick ordet celebrera i huvudet) det faktum att kroppen är fantastisk och det finns så mycket roligt att göra med den!
Som mina väninnor på Mallorca brukar säga, " Age is only a matter of mind, and if you don´t mind, it doesn´t matter" .
Och efter resan till Indien där jag träffade så fantastiska kvinnor ( och några ganska fantastiska män också, faktiskt ) så inser jag ju också att det sitter i huvudet, själen, kroppen, hjärtat. 
Åldern sitter i huvudet - och inte i huden.  
Så nu firar jag! Allra mest den 4 april, såklart,  då jag på riktigt blir 60, men varenda dag hela året. 
För det är jag värd. 


vill du också fira dig själv?
Häng då med mig på någon av mina hälsoresor, vandringsresor eller träningsresor under året.
- Det finns fortfarande plats på en veckas magisk pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, i slutet av augusti, läs mer här. 
- Det finns också plats kvar på träningsresan till Bodrum i oktober, då det blir både träning, vandring och matlagningskurs på kvällarna. Sååå roligt!! Läs mer här. 
- Vill du nå din hälsovikt under 2018 och komma i din livs form ( som jag gjorde) så börjar nästa kurs redan 7/2, det finns plats kvar där, läs mer här.

Dags att vi börjar fira oss själva
kram, Cathrine












 

IMG_3908 IMG_3908

tidig morgon i sängen, kaffet balanserar på nya brickan, och lyckan sprider sig i hjärtat..

Tillbaka från Indien och något litet jetleggad, men inte farligt. Det är 4,5 tim tidsskillnad med Kerala och det går faktiskt utmärkt. 
Här är ett tillfälligt tillskott av melatonin, (det sömnhormon som vi naturligt producerar i tallkottkörteln) utmärkt att hjälpa hjärna putta sig i rätt fas igen.

Vilken resa vi har haft! Stort tack till Yvonne Fuch som donade med våra hjärtan och hjärnor och hade väldigt givande worksshops på kvällarna med hjälp av hennes metod The Work, baserat på Byron Katies teknik. 
(gillar egentligen Yvonne Fuch egna tankar kring tankar och känslor bättre än själva tekniken kring The Work, men det ena utesluter inte det andra).
Stort tack även till Mariann Klint på Enjoy travel som fixat så fint för oss och även deltog själv i resan. 
Den började med fyra dagar på väldigt bra ayurvedacenter Somatheeram utanför Kovalam i Kerala. Ett riktigt bra ställe som hade en bra balans av både resort och hälsocenter. 
Sjukt god mat, se bilden. Jag åt en hälsomusli på morgonen bestående av färska groddade mungbönor, granatäpplekärnor, kokosflingor och små druvor utan kärnor. 
till lunch blev det ofta som på bilden, olika sorterts juicer samt råa och kokta grönsaker. 
Egentligen samma sak till middag också, när jag tänker närmare efter..
Urgott, hur som helst

Rutinen blev att gå upp tidigt, tidigt på morgonen och powergå en timme på stranden innan frukost. 
(jodå, man kunde faktiskt smyga in på restaurangen och få en kopp kaffe innan turen)
Sedan var det dags, efter frukost att tassa upp till ayurvedacentret och få dagens tvåtimmars behandling. Helt galet magiskt och underbart. 
Efter den var man tillsagt att vila och låta olja och diverse inpackningar få verka i lugn och ro. Det var inte svårt att sitta på verandan till sitt lilla hus och se sina kompisar hasa förbi i våra gröna rockar. 
Se gärna bilder på det på FB. 
(lyckades skrämma min lilla mamma halft från vettet när jag med oljeinpackning på ena knät och röd gegga i ansiktet)
Sedan kunde man i lugn och ro hasa ned, i grön rock och allt, ned till restaurangen och njuta av en härlig vegolunch. 
Tanken var väl egentligen att man skulle äta enligt sin sk doscha, det vill säga vilken människotyp man var, vata, pitta eller kappa) men jag plockade från det mesta och valde en egen meny bestående av råa och kokta grönsaker. 
Gick ned 2 kg på fyra dagar, mycket nöjd med det. 
Självklart inget vin eller öl. Mycket nöjd med det också, och det har hållit i sig sedan dess. mycket nöjd med det också...

Sedan var det dags att via ett ashram (Ammas) åka till Keralas sk backwater, en gigantiskt deltasystem och där åka husbåt i två dagar. 
Kanske det mest givande, rofyllda, kärleksfulla, energitätaste och bästa två dagarna i mitt liv, på väldigt, väldigt länge. 
Hamnade (såklart) på bästa båten och fick båtkompisar för livet. Stort tack till Lasse, Carolyn och Charlotte om ni läser detta. Och såklart Mariann som styrde och ställde med van reseledarhand. 

Sista dygnet innan hemresan bodde vi utanför Cochin på ett sk homestay, där man bor hemma hos en fin indisk familj och lever med dem ett dygn i deras vackra hus. En glädje och ett möte som kommer finnas med mycket länge. Ett måste när du besöker Indien och speciellt Kerala. 

Sista dagen var ledig och jag och en mycket god vän passade på att softa på egen hand och träffa goda vänner från Expressentiden, äta god lunch och softa vid en pool på bra hotell ett par timmar innan det var dags att ge sig av mot flygplats och ett par timmars vila på flygplatshotell. 

Om jag skulle knyta ihop säcken och sumera mina tankar och intryck?
Jag åkte för att få vila, slippa bestämma något och få tid över att fundera över vilka beslut jag skulle behöva ta när jag kom hem.
Den önskan blev med råge infriad. 
Genom alla goda samtal, tid för mig själv på stranden på eftermiddagarna under ett parasoll, genom att lyssna på andra kloka kvinnor (och en man) som gjort likande inre resor så formade sig ett beslut som landat så bra i magen.  
Jag är så glad att jag åkte med på denna resa. Det kändes så instinktivt rätt när Yvonne la ut den, och den har givit mig så väldigt mycket. Både nyttig mat, nyttiga tankar och tid för reflektion. 
Jag har redan bokat in mig för samma resa nästa år vid samma tid. 
Ska du med? 

Nu känns det som jag landat här hemma och tar med mig all den kraft och energi jag laddat upp med och lägger dem kärleksfullt i de projekt som ligger framför mig. 
Främst så så startar jag nya kurser i 8/800 nästa vecka, där finns det fortfarande någon plats ledig. 
Sedan har jag ett rum kvar på hälsoresan till Turkiet i vår och plats på vandringen till Santiago i höst. 
Följ med mig så pratar vi vidare...
Gå in på denna länk, så hörs vi!
kram!























 

alka greens: alka greens:

onsdag, 8:42, i sängen, med kaffe, det blev sent i natt)

Är du också stressad av människor i din omgivning som nu i januari ivrigt kastar sig över sina vita veckor eller detoxprogram som det gällde livet?
Befinner man sig i min värld (hälsosvängen) så finns det ingen, jag säger ingen, som inte kör någon form av vit period eller skojar till det med diverse gröna pulver och en tallrik grönsallad per dag.

Tanken kör naturligtvis runt i mitt huvud, borde även jag ägna januari åt att rädda det som är kvar av levern (vita veckor) eller boosta någon form av system för att stödja de inre organen?
Självklart mår kroppen bättre av mindre belastning (läs låt bli att dricka alkohol), men jag funderar mer kring frågor som synd, skam, förbättring, syndernas förlåtelse osv..
En  detox betyder ju avgiftning, det betyder ju att man är förgiftad och nu ska rena sig. Ganska skuldbeläggande om du frågar mig..
Blir då dessa veckor en form av "avlatsbrev" för mina synder och jag nu får dem förlåtna genom ett par vita veckor?
Jag har verkligen all respekt för dem som tar en vit månad och visst sjutton gör det nytta, säkert ingen tvekan om det!
Själv så tänker jag att för min del så är en del av mina nyårönskningar till mig själv att kanske bara dricka vin till helgen, och skippa det där veckoblaskandet? Det är en tanke, iaf..

När det gäller detox och grönsaksdrinkar så vispar jag ju redan ihop dessa drinkar dagligen och äter mer grönt och syrade grönsaker som är möjligt, och äter mycket små mängder kött. 
Så det är väl någon form av detox redan tänker jag....
Gick förbi en hälsokostbutik igår och såg att de säljer femdagars-paket, dvs fasta i fem dagar och detoxa måndag till fredag...
Jag tar mig för pannan...

Oavsett vad man tycker om januari, vita veckor och diverse reningskurer så får det aldrig vara med ett skuldbeläggande på hur jag levt eller vad jag stoppat i mig, utan med en acceptans och förståelse för vad som hände och någon form av förlåtelse. (låter det för flummigt?) 
Kanske även en vänlig egenkram och en önskan om att året som kommer ska vara så omhändertagande och självsnällt,  även på dessa fronter att januari 2019 inte behöver starta med bot och bättring?
Det vill säga, var snäll mot dig hela året, inte bara i januari. 

Själv ska jag om ett par dagar vara otroligt snäll mot mig själv och åka iväg i 10 dagar på ayurvediskt retreat med yoga och mindfullness i massor. 
Tankarna kring relationen (som jag hade lovat mig själv att tänka)  är redan färdigtänkta och landade på en bra plats. i Gläntan. 
Hoppas jag. 
Att få möta kärlek i "vår" ålder är en gåva, i vilken form den än har. Inte alltid som man har tänkt sig, men alltid vad man behöver.
Det finns ett uttryck på Caminon som säger, " The Camino provides, not always what you want, but always what you need.
Så är det nog. 

För övrigt så kommer nya boken ut nästa vecka, nr 3 i ordningen av "8/800 succemetoden", håll utkik, den tog slut blixtrande snabbt förra gången. Den produceras ju av Expressen och säljs på Pressbyråer och ligger bara ute i 3 månader, plus Adlibris. 

Nya dag och kvällskurser i 8/800 börjar onsdag 7 februari, läs mer här. 

Caminoresan nr 2 har redan börjat att fylla på, så vill du vandra med mig sista veckan i augusti, så häng på direkt! Läs mer här! 

Vill du däremot hoppa, skutta och åka på världens roligaste träningsläger med mig och världens bästa PT, Fru Eva Berggren, så ska du inte tveka en sekund. Vi lovar dig minus 5 kg på en vecka och ditt livs toppform ( och skrattform, för vi har så himla kul!)  läs mer här! 














 

19May2011_3186 19May2011_3186

tisdag (tänk vad tiden går.. kl 8.34, i sängen, med kaffe och ny och bättre bricka...


De flesta av er som läser och följer mig vet ju att jag är brutalt ärlig och transparent. (genomskinlig) kanske för mycket ibland. 
Mest om mig själv, och någon enstaka gång om fd sambon. Fast nu är han så himla mkt fd att det inte längre ens är kul...
Dålig karma är det dessutom. 

(om man nu till äventyrs skulle vilja vara lite flummig, och det kan ju vara kul det också tänker jag, ibland) 

Jag har ju också berättat om min älskade metafor, Gläntan. Den där ljuvliga plats där allt plötsligt faller på plats och det känns som alla stjärnor ställer sig på rad på himlen och det där varma, milda ljuset vänligt lyser ned på en.
Med Glänta menar jag platsen där det plötsligt finns jobb, ett flow och en allmänt flyt i livet. 
Ja, du vet precis vad jag menar. 

I mitt fall det är det en plats att få bo på, efter många år i kappsäck ( inget jag rekommenderar för folk i vår ålder) där jag under ett par år verkligen får en chans att rota mig och kalla det för mitt. En välsignelse, om du frågar mig. 
Men det är också att äntligen fått ordning på en kropp som inte alltid gjort det jag bett den om. Numera tränar den som en liten iller och har på ett år låtit sig formas om till något riktigt funktionellt och ändamålsenligt. 
Idag så hoppar, skuttar, klättrar, springer och går den, precis som jag vill att den ska göra. Väger också lagom mycket för att leverera allt det där. Att äntligen, vid min ålder, hitta en vikt som man verkligen trivs med är ett stilla ljubel i sig.  
Behöver du någon att hålla i handen när det gäller att få ordning på kroppen så hjälper jag dig gärna. 
Alltså check på boende, kropp, träning och vikt. 

Nu har jag också hittat en perfekt plats att få jobba på, ett sk kontorshotell som är det raraste, finaste och trivsammaste man kan tänka sig!
Där får jag hyra små rum för samtal, lite större rum för kvällskurserna ( nya kursstarter i februari) och stora rum för föreläsningar ( två nya på gång i helgen!).
Helt perfekt med andra ord. 
(Selected office, Artillerigatan 6, stockholm) Kan verkligen varmt rekommenderas. Hälsa Nina från mig!

Sedan har vi ju mina älskade kurser och resor!
(jag gillar verkligen grupper) 
Dels en träningsresa med bästa, bästa vännen och PT´s Eva Bergggren. Vi åker två ggr (!) i år till ljuvliga lilla Yalikavak i Bodrum och tränar tillsammans med små och exklusiva gruppen om 12-14 pers. Det blir morgonyoga på taket, spännande utflykter varje dag, vandringar, biking, hiking, lite tabata på efermiddagen och sedan kvällsmatlagningskurser med mig varje kväll. 
Detta är en vecka som du INTE vill missa, tro mig!. läs mer här. 

Vidare så blir det ju en andra vandring längs Caminon, helt otroligt att första veckan redan är full, jag kan knappt tro det!
Den veckan vandrar vi från Sarria till Santiago, i lugn och ro, de sista 10 milen mot Santiago och sedan vidare ut mot havet och möter det stora blåa i Finisterre, vid slutet av världen. 
en magisk vecka för dig som är nyfiken på vandringar och speciellt pilgrimsvandring.
Mer info hittar du här.

Men om det ändå skaver i hjärtat och trots goda tankar, drömmar och förhoppningar om det goda livet och den stora kärleken och det inte blir som man tänkt sig i den lilla delen av Gläntan?
Ja, jag vet inte om det finns något bra svar på den frågan.
Själv så gör jag som flera av mina klienter som kommer till mig i enskild samtalsterapi, vänder mig till till en människa som jag har förtroende för och kan prata med. 
Jag pratar, pratar och pratar. 
Sedan så går jag. går och går och går...
Den är väl ungefär som jag skrev i rubriken, när det blir tufft för de tuffa, så går jag, och går...
( och tränar som en galning, glömde jag att säga det?) 
Vill du också gå och vädra dina tankar och bekymmer så har jag något jag tänker lansera mer under våren, nämligen ett sk "walk and talk, dvs vi går och pratar.
En typ av vandrande terapi.
Efter min egen caminovandring på 80 mil förra året så har jag märkt att det är oslagbart.
Vill du hänga med mig i vår?
Hör av dig här, så pratar vi vidare.

kram, Cathine

ps, tack till finaste kollegan Maria Helander, på bilden, för att lyssna och bry genom åren! love you. 



 

senaste inläggen

Arkiv