Screenshot 2017-12-01 10.40.33

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

Läs hela inlägget »

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

Läs hela inlägget »

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Läs hela inlägget »

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

Läs hela inlägget »

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

Läs hela inlägget »

torsdag em, kl 15.25, med en burk kimchi vid köksbordet..

På bilden, min favvosallad med syrade bönor, ägg, surkål, kimchi, avokado, böor och champinjoner.

Man måste våga bryta sina mönster, som att bara blogga på morgonen, i sängen tex...
Så, Wild and Crazy tänkte jag nu skriva ett par rader om min älskade surkål och vad jag använder den i och med, och till vad.

Varför skriver jag om surkål nu?
Jo, jag fick frågan på min FB grupp "8/800 med Schück och Mosley" om varför surkål och den syrade koreanska kålen kimchi är så himla nyttig. Och god.

Traditionen att syra grönsaker är väldigt gammal och gjordes från början först och främst för att bevara och konservera grönsakerna. Men när man syrar något så bildas även olika bakteriekulturer som i sin tur har visat sig vara rena underverket för vårt immunförsvar.
Syrade grönsaker är särklit bra om du har en inflammation i kroppen. Det är då som immunförsvaret behöver all hjälp det kan få. Genom att äta några matskedar surkål till varje måltid förser du tarmarna med nyttiga bakterier som t ex laktobaciullus planetarium. Denna bakterie främjar T-cellerna i kroppen som behövs vid alla läkningsprocesser. Dessutom behövs denna typ av bakterier för att utmana immunförsvaret så att det blir mer tåligt vid inflammationer och andra attacker. Man kan se det som en sparringpartner i boxning. Om immunförsvaret aldrig utmanas så blir det inte heller allert när det väl gäller.
Att göra sin egen surkål är både lätt och komplicerat. Lätt på så vis att det endast är två ingredienser som du sätter ihop. Komplicerat för att det kräver lite pyssel och du måste också vänta in laktobaciullus planetarium i tre veckor. Det vill säga du måste ha lite framförhållning om du vill börja äta surkål.
Detta kan du naturligtvis kringgå genom att köpa färdig surkål på burk. Det finns en hel del att välja bland, men se upp så att surkålen är opastöriserad bara. Om man har pastöriserat den så har man dödat av de viktiga bakterierna. Då blir det bara en ”sur kål ”som många gillar till t ex korv i Österrike och Tyskland. Men inte den magiska surkålen som vi är ute efter.

Jag avänder surkål och kimchi i allt, soppor, grytor, i sallader och som tillbehör. 
Är du känslig för syran så börja med att blanda ned en liten mängd i sallad. Jag gör gärna en sallad med färsk bladspenat, strimlade rädisor, skivade färska jordgubbar och vänder ned lite surkål, olivolja, salt och peppar. Superenkelt och väldigt gott. 

Så här gör du egen surkål
(
jag köper min färdig, för mig passar det bättre. min favoritsort är Syrat och Tistelvind, men ställen som Paradiset i Stockholm har många olika sorter).

Ingredienser
1 kg Vitkål
10 -15 gram Salt
1Hink eller bunke
5 stKonservburkar, ta gamla gurkburkar eller sillburkar t ex.


GÖR SÅ HÄR:
1)
Strimla vitkålen på valfritt sätt. Kör i matberedare, skär fint med kniv eller riv med rivjärn.
2)
Lägg i en hink eller en bunke och tillsätt saltet. Knåda sedan ur vätskan ur kålen med knytnävarna eller med en mortel/träpåk. Det ska bli en hel del vätska.
3)
Lägg upp kålen i glasburkar och tryck till igen så att alla bubblor försvinner. Vätskan ska täcka kålen när du är klar. Sätt på lock och skruva åt. 
4)
Nu ska surkålen bilda bakteriekultur och det gör den bäst i rumstemperatur. Ställ burkarna på tidningspapper för det kommer att pysa över lite.
5)
Efter tre veckor är surkålen färdig. Du kan äta den tidigare, men den bästa bakterien, laktobaciullus planetarium, bildas sent i syrningsprocessen.
6)
Ät en eller två matskedar surkål till varje måltid för att boosta immunförsvaret.

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 07:10, i sängen, med kaffe på lilla brickan.

Många skryter om sina bloggar, alla sina följare, sina överfyllda Instagram-konton eller smarta twitterkommentarer.
Jag är stolt över min FB grupp. Jag är sprickfärdig av stolthet över dess medlemmar. Jag dör av stolthet över deras omsorg, vänlighet, goda ton och stora kärlek. 
Gruppen heter 8/800 med Schück och Mosley.


ca 800 (!) personer som har en sak gemensamt, de vill ha fokus på sin hälsa och är intresserade av min metod 8/800 och den engelske läkaren Michael Mosley som inspirerat mig till denna metod.
Många i gruppen kör dessutom sina sk 8 veckor med 800 kcal och använder gruppen för att berätta om sina upp och nedgångar.
Igår var det en dam som menade att nu hade hon tappat sugen och att det kändes tungt. 
Genast så kom ett par andra i gruppen till hennes stöd och peppade. 
Utom en. Hon skrev istället "bryt ihop, och kom igen".
Den kommentaren berörde mig så starkt. 

Det är ju så livet fungerar. Vi bryter ihop, och vi kommer igen. Släpp taget, gör det där avsteget som din hjärna surrat runt kring. Det brukar hända efter ett par veckor in i metoden. Hjärnan vill prötsligt inte alls samma sak som vi hade bestämt. Plötsligt så hänger livet på om jag äter den där grejen som jag gått och funderat på så länge nu..
Ja, men gör det då! Stoppa i dig det där! Det är faktiskt ofta väldigt bra med något avsteg lite då och då för då känner man väldigt tydligt vad som händer i kroppen när man äter något man faktiskt inte mår så bra av.

Ett avsteg (jag kallar det för avsteg, inte misslyckande) mår man faktiskt riktigt bra av, så länge man kan skaka av sig den där sekunden av ångest över det man stoppade i munnen och istället lära sig något av situationen.
Vad hände? Var jag hungrig? Då borde jag ätit tidigare. Var jag inte mätt? Ät då ännu mera grönsaker, och se till att aldrig vara hungrig under dessa 8 veckor. Viktigt!
Sätt dig ned och skriv, beskriv det som hände, hur du kände och framför allt, vad skulle du råda dig själv till att göra nästa gång det händer? För det gör det. Jag lovar. 

Bryt ihop. Och gå vidare. 
Är det inte precis det vi gör i hela livet. I alla situationer. Det handlar kanske bara om att inte sitta kvar där nere i det där svarta brythålet för länge, utan precis som vi säger till våra barn, ställ dig upp igen, borsta av dig, klättar upp för stegen, ur hålet, och kom igen. Gå vidare. 
Och förlåt dig själv, för det är ju mänsligt att släppa taget för en sekund, tappa sugen, bryta ihop. Vi människor fungerar så.

Själv så håller jag precis på att klättra upp ur hålet igen. Det arbete och samarbete med Mia Lundin och HerCare jag hade räknat med och hoppats på gick ju om intet som jag skrev tidigare. Jag tappade verkligen styrfarten där ett tag och tyckte rejält synd om mig själv. 
Men ibland är det verkligen så tydligt vad som egentligen är menat, och så fort man stänger en dörr så öppnas en ny. Fortare än man tror faktiskt. 
Det handlar egentligen bara om modet att våga. Våga tappa taget, våga bryta ihop, våga stänga den där dörren.
För att något annat, nytt och bättre ska öppna sig. 

Vill du läsa om några som tappade sugen, ett par gånger till och med, men faktiskt körde ända in i kaklet och idag mår så himla bra med ny hälsa och ny vikt, läs om dem här. 

Vill du hänga med på FB gruppen, så är det bara att söka upp 8/800 med Schück och Mosley och be att få gå med, välkommen!!!


Själv så har jag sovmorgon idag. 
(imorgon är det 7.30 igen...)
Jag ska inte vara på Djursgårdsbron förrän kl 10.00 idag och möta dagens första klient i sommarens roligare hälsoprojekt, Sommarkollo!
Jag möter mina klienter utomhus just nu, vi går, pratar och tränar. Kommer iform, förblir i god form och njuter av sommaren och allt härligt som man möter - utomhus.
Vill du också hänga på? Kontakta mig här.



 

Läs hela inlägget »

tisdag, kl 12:50, med en lunchsallad bredvid datorn. ( inte i sängen)

Det är mycket anti nu. Anti-ageing och anti-inflammatoriskt...
Egentligen så hänger de ju faktiskt ihop när man tänker efter.
Äter du anti-inflammatoriskt så bromsar du ju faktiskt upp föråldringsprocessen. 
Så, allt hänger ihop. Iaf i den bästa av världar.

Äter du mat som kroppen mår bra av, håller ned vikt, blodtryck, blodsocker och kolesterol så är möjligheten större till ett längre och friskare liv.
Så är det någonstans jag skulle börja leta efter ungdomens källa så är det i den anti inflammatoriska maten.
Det är mycket snack om anti-inflam mat just nu ( btw, måste hitta på ett bättre ord)  de duktiga Food Pharmacyflickorna snackar om det, kloke Stig Bengmark skriver om det och Maria Borelius har skrivit en otroligt bra bok om hela den anti inflammatoriska livet, inte bara om maten. Ett måste i bokväg!!!!

Tanken till dagens blogg, om än något sent på dagen, är den klient jag träffade i morse på min Hälsokollo/Sommarkollo. Vi pratade om orsaker till utebliven viktminskning och vi kom efter någon timme tillsammans fram till att det var dags att börja först och främst ha fokus på det som gjorde ont, ett knä där leden är inflammerad och därför är ju lusten att röra sig mycket mindre. Därför först och främst fokus på en anti inflammatorisk kost.  Sedan tar vi kalorier senare. 

Det jag märker hos mina klienter, är ju att efter bara ett par veckor på denna kost så mår ju alla så mycket bättre. Allt funkar bättre. Hela kroppen. Träffade en ny klient igår som bara gått hos mig i 2-3 veckor och det var redan nu en ny kvinna jag träffade. Bindväven var mjukare och gjorde inte ont längre, lederna var mycket mindre stela, magen plattare och fungerade perfekt, sömnen var bättre än på många år och hela hon var liksom 10 år yngre, redan...
Jag fattar fortfarande inte riktigt allt, men ser dessa resultat och blir lika överlycklig varenda gång!

Ok, here goes... 
 

Antiinflammatoriska livsmedel – och vilka du bör undvika

Bra antiinflammatoriska livsmedel

·Grönsaker, bladgrönsaker är toppen, liksom avokado och oliver, tänk ovanjordgrönsaker.
Sötpotatis, är undantaget
Sjögrönsaker, alger, tång, all sjömat är nyttig
Alla bär, samt någon frukt under säsong
Fisk, helst fet som lax, helst vildfångad, makrill, sill (inte inläggningar med socker).
 Skaldjur
Fågelkött
 Fermenterad mat, som surkål, ät färsk (inte burk) surkål eller kimchi varje dag!  
· Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, nypon
 Kallpressad olivolja, rapsolja, kokosolja, kokosmjölk.
·Te: grönt, rött och vitt.
 

Ät måttligt av dessa råvaror
De kallas för nattskatteväxter och anses ha inflammationsdrivande egenskaper. 

· Potatis, aubergine, paprika, tomater och chili.
· Ägg.
· Baljväxter, nötter och frön.

      

Undvik helt eller dra ner på följande livsmedel
· Allt som innehåller gluten: vete, havre, råg och korn.
· Annat korn, som ris.
· Mjölkprodukter.
· Rött kött.
· Socker och alternativ till socker.
· Torkad frukt.
· Transfetter, solrosolja, majsolja, vindruvskärnolja (omega-6-oljor).
· Färgämnen och smakförstärkare.
· Vinäger (jäst) ta citron i stället 
· Kaffe och svart te, där det går...
· Alkohol, uhum.. där det går...

Det var nog allt för idag!
kram!
Cathrine




 

Läs hela inlägget »

måndag, (äntligen riktig vecka igen) kl 06:38, i sängen, men kaffe på lilla brickan. 

I går morse gick jag längs Strandvägen i Stockholm på väg till "jobbet", min 2-timmars runda på Djurgården med ett gäng Camino-damer (vi ska gå pilgrimsvandring tillsammans i höst) och passerade en skylt på en fin salong, där man erbjöd någon form av anti-ageing behandlingar. 

Konstigt, egentligen. Anti-ageing går ju till utomhus, inte inne på en salong. 
Stanna tiden och stoppa klockan gör du ju varje gång du rör din kropp. Och det gör man ju helst utomhus så här års.
Jag funderade då på min morgonpromenad på två saker. Dels min underbara kollega Eva Berggren, den lilla figuren på bilden, hon är ett par år äldre än jag men den mest vältränade och allerta kvinna jag känner.Man blir alltid glad tillsammans med henne.  Alltid superpigg, superglad och supersnäll. Tre av de mest "anti-ageing" egenskaper jag känner till...
Och hon rör på sig h e l a tiden. 
Alltså ett strålande bevis för att hälsa och ungdom finns att hämta i att vi håller oss i gång och i form. 
De som känner mig länge vet att jag inte alltid har varit en sådan tråkig hurtbulle som idag, men få vet att det faktiskt var Eva som startade alltsammans för min del, för 3-4 år sedan då jag började träna på allvar. 
Det är jag ruskigt glad för idag. 

Det andra jag tänkte på där igår när jag traskade bort mot Djursgårdsbron, ( jag ska dit idag också, (ny klient kl 9.00) var hur otroligt mycket yngre mina klienter som går på 8/800 blir efter ett par veckor. 
Jag har funderat mycket på vad som gör det där nya skimret i hyn och släthet i ansiktet. Det kan ju inte bara vara viktminskning, det måste vara något mer. 
Ju mer jag läser om mejeri, bland annat just nu väldigt aktuella Stig Bengmark och det han skriver om mejeriprodukter så lutar jag allt mer åt det hållet. 

Vi vet ju idag att det går att göra väldigt mycket åt både acne och rosascea genom att utesluta gluten och mejeriprodukter och det jag ser hos mina klienter är resultat som inte går att försvara på något annat sätt än en väldigt tydlig koppling mellan vad du äter och hur din hy ser ut. 
Jag brukar säga såhär, vad har du att förlora att testa själv under ett par veckor, vad är det värsta som kan hända? 
Är du missnöjd med din hy så testa att äta glutenfritt, mejerifritt och helst sockerfritt i en månad och titta dig själv i spegeln. 
Du kommer garanterat att gilla det du ser!

Vad och hur äter jag själv då? Den frågan får jag ofta. 
Jo, det berättar jag gärna. För att slippa ont i leder och artos så undviker jag alla former av gluten, laktos (mejerier) och socker i alla former. Vädligt försiktig med snabba kolhydrater som ris, pasta, bröd, potatis, socker och mejeri för blodtryck, blodsocker och kolesterol. 
Det blir en aniinflammatorisk kost som bygger på massor av grönsaker, fisk, ägg och ljust kött. Gärna en skvätt havremjölk i kaffet. Självklart dricker jag vin. 
Vill du få hjälp med kosten och hur du enkelt kan förändra den, så kontakt mig, så hjälper jag dig. 

Hursomhelst, jag har massor av goda nyheter!
Så fort en dålig dörr stängdes för min del så öppnades en hel hel glasverandra med fönster på vid gavel! Så mycket nytt och spännande i pipelinen. 
Nya möten i veckan som kommer att leda till mycket roligt, nyttigt och hälsosamt till hösten. 
Nästan så man får nypa sig i armen, faktiskt. Eftersom jag varit väldigt ledsen över allt som hänt senaste tiden. 

Dessutom hoppas jag att kunna ha mer fokus på antiinflammatorisk mat i framtiden, kanske i bokform, och helt säkert i väldigt bra sällskap. Väldigt gott sällskap. 

So, stay tuned.
Vill du hänga med mig på Hälsokollo i sommar så är det bara att hojta och hänga på, för nu kör vi!

Cathrine





 








 

Läs hela inlägget »

onsdag, kl 07:51, i sängen med kaffe på lilla brickan. Business as usual, med andra ord. 

Midsommar närmar sig. Panik utbryter för dem som följer någon form av kolhydrat och fettreducerad kost. (läs, de flesta)
Då ska jag be att få komma med mycket goda nyheter!
Det är nämligen bara Midsommarafton en gång om året!
Då äter man en bit sill och någon potatis. Punkt.


Så här är det. Det är hur vi äter och hur vi lever de 364 andra dagarna som räknas och det vi då stoppar i oss då som påverkar vår vikt, vårt blodsocker, vårt kolesterol och vårt blodtryck. 
INTE det vi äter en gång per år. 

MEN, kommer jag att bli påverkad av sockret i sillen, ja absolut. Din hjärna kommer att slå volter och be om mera sötsaker i form av paj, tårta, jordgubbar osv...
Kommer mitt blodsocker att reagera på potatisen och sillen. Såklart! 
Kommer min brödknarkande hjärna att triggas av knäckemackan med ost? Självklart!
Visst kommer systemet att påverkas och alla dina happyfaktorer i hjärnan kommer att fira så det står härliga till! Var så säker på det. 

Det är där du är tvungen att göra ett medvetet val. Klarar jag att gå tillbaka till en kost som jag faktiskt mår väldigt bra på, går ned i vikt av och känner mig bättre av i kroppen, trots detta avsteg?
Jag väljer avsteg ibland och har jättesvårt att få min lilla socker och kolhydratknarkande hjärna att acceptera fröknäcke när den åter fått smak på surdegsknäcke. 
Skit, men så är det.
Kommer jag äta en bit matjesill, gräddfil, gräslök och färskpotatis på midsommar? Ja, var så säker.
Nu ska iof jag och lilla mamma fira midsommar på en Waxholmsbåtskryss till lunch och jag tror faktiskt inte att vi får sill. Men det finns ju fler dagar under helgen.
Men på frågan, ska jag göra ett medvetet avsteg? Ja, absolut. 
på det jag verkligen inte vill avstå ifrån. Däremot blir det inga tårtor, kakor eller annat sött för min del. Där kan jag säga nej tack. Men det är å andra sidan inte min grej, sötsakerna. 
Så mitt förslag är att unna dig det du verkligen vill ha på ditt midsomarbord. 
Men gå genast tillbaka nästa dag till den kosthållning du håller för närvarande.
Blir det flera avsteg så blir du bara ledsen på dig själv och förlorar (återigen) förtroendet för dig själv och dina egna krafter och förmågor. 
Och det är inte en kul situation. Där har vi alla varit. Flera gånger.

Jag skickar för säkerhets skull med ett recept på en alldeles ljuvlig ugnsbakad sommarkål med svampstuvning (gjord på havregrädde). Supergott!
Kanske ett allternativ till den feta såsen till det grillade köttet på kvällen?

Annar så önskar jag dig en glad midsommar och många goda matval. ( och massor av rörelse!).
Själv ska jag vara hemma hela sommaren och kör mitt sommarkollo för dem som bor i Stockholm och vill hänga på!
kram! Cathrine

Ugnsbakad spetskål och rödkål med stuvade champinjoner
Har du testat att ugnsbaka kål ännu? Om inte så har du något väldigt gott framför dig. Tänk på att hålla nere värmen och titta till kålen i ugnen. Både vitkål, spetskål och rödkål kan precis som grönkålen lätt bränna.
Servera med en krämig svampstuvning gjord på Imat, havregrädde.
 
1 portion
 
en handfull champinjoner
½ dl Imat
ett par klyftor spetskål och rödkål
1 tsk olivolja, soja, salt och peppar
färsk krydda, gärna basilika
 
Sätt ugnen på 150 grader. Lägg kålen i en ugnsfast form och gnugga in olivolja, salt och peppar runt om. Baka i ca 20 minuter eller tills kålen känns mjuk och har fått fin färg. Höj gärna temperaturen mot slutet om du vill att kålen ska ha en finare färg. Täck med folie om den ser bränd ut.
Skiva svampen och bryn i teflon i pyttelitet smör eller olja. Häll på grädden och låt det hela koka ihop i några minuter. Smaka av med soja, salt och peppar.
Servera de bakade klyftorna med såsen, toppa med färska örter, flingsalt och nymald svartpeppar.
 
 

Läs hela inlägget »

nte så tidigt, på tåget från vingåker till Stockholm, med kaffe i pappmuggen..
(och väldigt lycklig.)

Måltidstajming är som sagt det senaste på hälso/viktfronten just nu och väldigt spännande med all ny fortskning som poppar upp ungefär samtidigt.
Följ gärna artikelserien i SvD, så välskriven av Henrik Ennart.

Den går ju ut på att lägga måltiderna närmare varandra, skjuta frukosten framåt middagen tidigare, så ätfönstret blir mindre. 
Vidare äta en kraftigare frukost och en mindre lunch och en liten middag. En liten, tidig middag.
Middagen är det knepigaste. 
Jag har själv försökt äta på detta vis ett par dagar nu och kommer här på bloggen redovisa mina försök under en period framöver.
Frukosten går utmärkt. Jag äter en stadigare frukost vid 11-tiden. Ägg, glutenfritt bröd, skinka, paprika, surkål, grönsaksjuice, havreyoghurt med bär. och kaffe.
Så för min del att dra ihop frukost och lunch till ett mål har gått utmärkt. 
Självklart blir man då hungrig tidigare, och igår kväll så kom middagen på bordet staxt före 18, vilket är en framgång för mig. 

Men enkelt är det inte. Det erkänner jag villigt. 
Återkommer om hur det går de närmaste dagarna. 

Så ett ursäkt!
Vidare så vill jag verkligen be om ursäkt ifall någon tog illa upp eller kände sig påhoppad av mitt lilla pys på sociala medier igår om kurser, och då speciellt de onlinekurser både jag och många av mina kollegor har till försäljning på sina hemsidor. 
De är för billiga! Vi ska ta mig sjutton inte behöva sälja vår dyrt förvärvade kunskap billigt, ge bort den gratis, sänka priset eller rea bort den! 
Gratis är INTE gott. 
Då det så. 

kram och trevlig torsdag på er. Nu ska jag iväg och träffa M-magasin för att prata ny omgång vikt och hälsocoaching. Denna gång för par! Är du och din man/partner intresserade så hör av dig direkt!!! 

Cathrine

 

kl 07:46, i sängen med lilla brickan. En kopp kaffe. 

Min kompis Fredrik ringde mig härom dagen och berättade om en ny studie som uppmärksammats i media.
Det nya begreppet Måltidstajming. Eller frontmatning, som det också kallas. 


Det handlar egentligen mindre om VAD vi äter, så länge det är hälsosamt vill säga, och mer om NÄR vi äter det.
Flera studier menar att genom att minska vårt sk ätfönster ( den tid på dygnet då vi äter) och lägga annorlunda fokus på tiden för måltiderna, så kan man i stort sett fortsätta att äta som man gör, men ändå gå ned i vikt för man ökar istället förbränningen. 

Spännande fortskning, om du frågar mig...

Nåväl, så här är det alltså tänkt. 
Genom att skjuta fram den första målet på dagen 1,5 tim, dvs äta frukost 90 minuter senare än vanligt, och backa tillbaka middagen med lika lång tid. 
Så, istället för frukost kl 07.00 så skulle den då egentligen ätas 8.30. Om du äter middag normalt vid 18- tiden så skulle den så flyttas bakåt till 16.30.
Vidare så ska det viktigaste  och största målet på dagen ätas till frukost, ett mindre mål till lunch och minst på tidig kväll. Köket stänger senast kl 20.00
Sedan är det slut för dagen. 

Tanken är att ge kroppen näring när det behöver det, under dagen, när det sker en ökad förbränning, och inte elda för kråkorna på kvällen.
Samt att ge kroppen tillfälle att smälta maten och vila tarmsystemet under fler antal timmar. Studien menar också att småältande i form av mellanmål var helt förkastligt och att det gör att kroppen aldrig är riktigt mätt och aldrig riktigt hungrig. 
Detta med mellanmål är något jag verkligen kan skriva under på, jag tror nämligen att vi klarar oss utmärkt på tre mål om dagen, och om de ligger tätare så minskar ju behovet av småätande.  

" Ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en urfattig"
Michael Pollan, amerikansk författare och matdebattör. 



Själv så äter jag väldigt sparsamt till frukost, om något alls överhuvudtaget, och äter ofta sent på kvällen då jag kommer hem från mina kvällskurser.
Detta ska jag nu försöka ändra på. mitt mål är nu att försöka äta en frukost/lunch tidigare på dagen, dvs mellan 11-12 och sedan äta en tidig middag mellan 17-18.
Senare på kvällen får det lov att bli en kopp buljong med örter om jag skulle bli hungrig/sugen.

Jag kommer att fortsätta att skriva om dett, så stay tuned!
Cathrine
 
 

 

fredagmorgon, kl 06:17, med kaffe på lilla brickan i sängen..

Jag var ute och gick med en väldigt trevlig klient igår, (jag är ute varje morgon nu för tiden) och går sk Sommarkollo runt Djurgården på mornarna.
Vi pratade om livsstilsförändringar och jag sa till henne att mitt liv är verkligen i grunden förändrat
.
Men är det verkligen möjligt tänker jag? Går det att vid fyllda 60 verkligen i grunden förändras? Är vi inte de vi är? 
Punkt, slut. Typ.

Låt mig beskriva mig för 18 månader sedan. 
Jag tog naturligtvis mina raska morgonpromenader och jobbade med kost, hälsa, vikt och allt det där. Precis som nu. 
Men jag åt inte speciellt nyttigt och drack en del vin. Jag levde i en väldigt tråkig relation och livet gick minst sagt på tomgång. Och då menar jag tomgång.
Jag var ganska letargisk, inte speciellt vältränad, kort sagt en riktigt bekväm soffpotatis som hellre bodde på tjusiga hotell med bekväm säng än sökte spänning och äventyr.

I november 2016 förändrades hela min livssituation då jag under loppet av mindre än en vecka tvingades lämna det boende jag räknade som mitt hem och bryta upp från en lång relation. 
I ny, lånad lägenhet satt en väldigt stukad liten mamma och deppade tills hennes son meddelade att "alla mammor behövde ett äventyr i sitt liv", och nu var det tydligen dags för mitt. Det var ingen idé att sitta och vänta på att exsambon skulle ändra sig och på något mirakulöst sätt vilja ta tillbaka mig. 
Sagt och gjort, sonen tog sin lilla stukade mamma under armen, gick och köpte ett par vandrarkängor åt henne och väntade sedan tålmodigt utanför porten varje morgon och tog mig ut på långa vandringar.
Jag skulle ju ut och gå min långa pilgrimsvandring, 80 mil på fem veckor. 
Sagt och gjort. jag gick och jag gick och jag gick...

De fem veckorna ute på dammiga vägar i norra Spanien bland sovsalar, gemensam toa, tunga ryggsäckar, ändlösa galliciska bönsoppor, blåsor, värkade rygg, massor av skratt, nya vänner, ny tro på mig själv, gjorde underverk på en liten stukad tant. 
Jag menar, vad sjutton, klarar man en Camino i min ålder och ganska otränad så klarar man i stort sett allt. Ja, faktiskt, så gott som allt. 

i samma veva hade jag ju fått kontakt med Michael Mosley, den engelska TV-läkaren du vet, och fått upp ögonen för hans metod, Blodsockerkoll. 
Ur den så plockade jag det bästa och gjorde en egen metod som jag kallar för 8/800 och som jag själv följer och numera en hel armé av män och kvinnor som vill göra skillnad på sin hälsa och sina liv. 
För metoden är inget annat än en livsstilsförändring, i grunden. 

Idag, 18 månader senare så när jag tittar tillbaka på allt som har hänt, hur bra det har blivit och vilken 180-gradare jag fick förmånen att göra i livet ( mest tack vare min son, faktiskt) så är jag så jäkla happy. 
inte tvärglad varje dag, det finns ju ingen människa som är det, men däremot så geniunt tacksam över allt bra som händer och hur väl allt går åt samma håll, framåt. 

Jag har även landat i ett nytt sammanghang när det gäller att arbeta med människor som vill jobba med hälsa och livsstilsförändring. När det blir aktuellt så berättar jag mer. 
Det finns ju som bekant aldrig någon god karma i att titta bakåt och prata illa om någon, det är livet för kort för. 

Jag vet bara idag att jag hamnat på den bästa av platser i livet, lite otippat vid min ålder faktiskt. 
En underbar lägenhet som jag får hyra i minst 18 månader till, ett nytt och väldigt aktivt liv fyllt av träning och vandring ( tack snälla kroppen att du håller ihop så fint), många nya och fina kompisar, en kropp som jag aldrig har haft tidigare.
En i grunden förändrad syn på livet, glädjen, kärlek, värme, vänskap, ödmjukhet, tacksamhet. 
Ja, du fattar. Typ rubbet. 
Lite otippat faktiskt. Men fruktansvärt roligt. 
Namaste och allt det där. Trevlig helg. 








 

Funderar så mycket kring ADHD i dessa dagar. Vad beror det på, hur påverkar kosten, vilka mediciner fungerar, hur påverkar livsstilen och maten?
Jag träffar väldigt många klienter med ADHD. En del med diagnoser, andra utan.
Fler och fler pusselbitar faller på plats och jag ser allt tydligare kopplingar till hur vi äter och lever och hur det påverkar hur vi mår.
Så klart, egentligen.
Men nu har jag tagit ett steg längre och kommer nu även arbeta i team med läkare och en mycket duktig och erfaren ADHD-rådgivare för att kunna erbjuda den bästa hjälpen för dig eller din anhörig som mår dåligt och ännu inte fått rätt hjälp.
Hör av dig på cathrine@schuck.se så berättar jag mer.
Cathrine

måndag 9 juli, kl 06:45, i sängen, med kaffe på lilla brickan

Det du ser på bilden bredvid är något av det godaste jag ätit på länge.
Alltför gott, tyvärr.


Jag ska försöka förklara detta så kärleksfullt som det går så du inte tror att jag är arg på min nya lilla Bregottmage eller förbannad på min hjärna som triggar på konstiga saker.
Det blir inte bättre av att kalla sig själv för fula saker. Det enda som händer är att självkänslan får sig en törn och det blir det ju inte bättre av. 
Nä, det blir faktiskt bättre om jag stillsamt, pedagogiskt och med mycket kärlek försöker förklara för min hjärna varför vi inte ska ha några Bregottpaket i vår kyl. Ever.

Jag har ju som ni vet inte ätit så mycket fett det senaste åren, och mår väldigt bra av det.  
Men när det kommer en ny variant av en produkt som man faktiskt gillar ( för att inte tala om den med flingsalt, den äääälskar jag. Lite för mycket, tyvärr) så vill man ju gärna testa och smaka. 
Jesus, så god den är. Jag menar, riktigt riktigt god. Som smör med kolasmak ungefär.
Och vem gillar inte det...
Det blev en klick lite nu och lite då. Lite för mycket både nu och då.
På mindre än en vecka hade jag petat i mig ett halvt paket, innan jag insåg att jag och Bregotten måste tyvärr gå skilda vägar. 
Vad är det man säger vid ett uppbrott? " Det är inte dig det är fel på, det är jag som inte är redo för en relation" Något åt det hållet i alla fall..

Bregotten i soporna och jag tillbaka på "the straight and narrow", åter till den mat som min kropp mår bra av och min hjärna kan hantera utan att trigga igång på.
En bra och nyttig läxa för mig. 

Glad som en lärka är det nu dags att hoppa i träningskläderna och möta dagens första klient och sommarens roligaste projekt, mitt Sommarkollo där jag går runt Djurgården och coachar i kost, hälsa, och vikt.
Och gärna berättar vad som kan hända om man väljer fel sorts matkompisar, trots att ens hjärna gör små glada volter av det. 
Och den lilla Bregottmagen är snart ett minne blott. 

Vill du också hänga med på Sommarkollo? Hör av dig!






 

senaste inläggen

Arkiv