Screenshot 2017-12-01 10.40.33

Pang på den berömda rödbetan! 

pang på rödbetan pang på rödbetan




onsdag, jag skäms, kl 9:29, i sängen, med kaffe på brickan. Jag försov mig..

Pang på den berömda rödbetan!
Jag har funderat mycket på det där med varför män i min ålder så himla gärna vill skippa både förrätt och varmrätt och gå direkt på desserten…
och fort ska det gå.

Jag menar, alla gillar väl sex, och fattar att den biten är viktig. Men varför denna brådska bland män i denna ålder?
Är det för de är rädda att Viagran ska sluta verka och därför vill panga på rödbetan direkt? Är de rädda att det inte ska funka och därför har så bråttom? Är det ett sätt att visa för sig själv och den kvinna de träffar att man är en riktig karl och minsann fortfarande får upp den?
(vilket tyvärr inte alltid är fallet, oss emellan.)
Ja, och då ligger man ju där som lilla terapeuten och klappar fint och säger att det absolut inte spelar någon roll…
Stefan säger på Instagram om just "rödbetssex" att flera av hans kompisar menar att "det finns inget att vänta på"...
Själv så menar den sympatiskte Stefan att det är ju hål i huvudet att det känns som man missar det bästa om man hoppar över en 5 rättersmiddag och tar in efterrätten direkt. 
Heja Stefan!
 
Nåväl, vi lämnar rödbetan för nu, och kastar oss rask in på nästa spännande område, nämligen ålder.
Det är spännande det här med ålder. Jag träffar nästan bara yngre män, av någon för mig outgrundlig anledning. Kategorin ( läs kring 50) kan grovt delas upp i två gruppen. Give or take a few.
De som säger att ”ålder är bara en siffra”. Och de som verkligen menar det. Stor skillnad. Stoooor.
Jag tror att man tycker att man är lite härlig och fördomsfri som kan dejta båda uppåt och nedåt. Men väldigt få killar klarar av de i verkliga livet. De vill träffa någon yngre. Det är nedärvt liksom. Yngre kvinna, äldre man. Punkt.
Men, och jag säger det igen, det finns faktiskt ett par stycken som faktiskt menar vad de säger. Age is not an issue. Om man nu inte ska ha barn, villa, vovve och volvo igen. Och det ska man ju inte.
Så, hopp om livet, med andra ord.
 
Jag har ett par väninnor i min ålder och äldre som dejtar.
Den ena, H, som är mitt ljus och min ledstjärna och förebild. Hon är 60+ och sopar banan med de flesta 45-åringar….
Det var H som så enkelt och självklart förklarade för mig varför man absolut inte ska ljuga om sin ålder, utan istället vara tacksam och stolt för den. ( betänk alternativet) Efter det samtalet sätter jag stolt ut min ålder. Take it or leave it.
Sedan har vi underbara M, snyggt fyllda 70 och några, fortfarande jobbar och är aktiv och helt enkelt inte hittar killar som vill dejta någon som fyllt 70, oavsett hur hon ser ut. (hon ser för övrigt ut som en ass snygg 50-åring. Hon b o r d e dejta utan ålder.
Livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Till sist har vi härliga R, som driver hälsokostbutik som konstaterade att efter ett besök på Café Opera i helgen med sonen och hans kompisar att hon höjde medelåldern ganska så drastiskt.
Varför är vi så himla ålderssegregerade i Sverige? Varför finns det inte fler ”blandade” ställen där man känner sig välkommen och passar in, oavsett ålder?
Som sagt, livet är varken enkelt eller rättvist.
 
Men fruktansvärt roligt. Speciellt om man betänker motsatsen.
Kram från Cathrine


Vill du boka privat hos mig för frågor kring vikt, hälsa, jag är bra på både hormoner och sköldkörtel och annat trassel som händer oss i denna ålder.
Eller bara vill prata om livet och dryfta de frågor och funderingar som kommer upp i livet just nu, så hör av dig så bokar vi en tid och ses.
Jag är bra på att lyssna.
 Klicka här
 
Tack för all fin feedback från er, både här på bloggen och i de sociala flödena. Tack. 
Madeleine tipsar bla om en östrogenring som förs upp i slidan och byts var tredje månad av gyn. Tydligen inte så känd ännu.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv